Idag längtar jag.

Längtan. Den fyller mig. Den fyller min mage och mitt bröst och sprider sig i hela min kropp.

Längtan. Det är liksom inte bara en enda känsla, längtan.
Det är så många nyanser i min längtan. Motsatser till och med!

Hopp och förtvivlan.
Glädje och sorg.
Lust och ångest.
Skratt och gråt.
Fyllnad och tomhet.
Kärlek och rädsla.

Fast tillsammans. Förstår du? Samtidigt liksom. Alla dessa känslor. Det är så att man nästan tappar greppet om verkligheten för en bråkdels sekund när man fylls av dem. Av den, längtan.

Just idag längtar jag efter dig så det gör ont i hela mig! Fast på ett skönt sätt. För jag vet att jag snart får träffa dig.

Jag vet att du finns där ute. Eller du kanske inte är född ännu? Kanske vilar du tryggt i någons mage?
Eller kanske vilar du i en annan värld. En plats vi glömt; där vi också vilat innan vi föddes?

Kanske du bara väntar? Längtar. Precis som jag. Precis som vi.

Längtan… Det är så många känslor på en och samma gång.