När jag var liten drack jag massor av mjölk och åt även andra mjölkprodukter såsom ost, yoghurt, fil, surmjölk och så vidare. Alla barn gjorde det och alla vuxna också, för ”mjölk bygger starka ben” fick vi höra. Jag drack faktiskt bara mjölk, aldrig vatten. Och väldigt sällan läsk eller saft också för den delen.
I min ungdom och unga vuxenår fortsatte detta. Jag kunde dricka över ett liter mjölk om dagen och det var det enda jag drack. Till maten eller för att släcka törsten. Jag tyckte märkligt nog att jag mådde bra på den tiden, men min mjölkkonsumtion bidrog till ett krånglande matsmältningssystem och hormonbalans med en massa symptom. Något jag inte fattade förrän efteråt, då jag slutat med mjölk.
Idag äter jag väldigt sparsamt med mjölkprodukter. Getost gillar jag och ibland brukar jag laga kalvdans av ekologisk råmjölk. För något år sen brukade jag också köpa rå, opastöriserad ekomjölk direkt från bonden också, men det är ett bra tag sen nu. Jag tycker den är god, men min mage blir ändå lite orolig av den. Dock inte lika orolig som den blir av pastöriserad mjölk (även laktosfri). Den gillar magen inte alls. Och det är faktiskt inte så konstigt.
Mjölk är ett väldigt känslomässigt laddat ämne, verkar det som. Jag vill poängtera att jag inte direkt är EMOT mjölk. Jag har vänner med mjölkkor som tar väldigt väl hand om sina djur och jag önskar så klart inte att de ska bli sysslolösa. Men vi konsumerar verkligen grymt stora mängder idag. Så är mjölk ett livsfarligt gift eller en viktig näringskälla? Eller är det så svart-vitt? Idag ska vi dyka ner i mjölkämbaret och se vad vi hittar.
Väx upp! Bli laktosintolerant!
När vi är spädbarn producerar kroppen enzymet laktas som bryter ner mjölksockret laktos. Barn under ett år bör inte få i sig mjölkprotein (kasein) över huvud taget, eftersom man vet att det skadar njurarna på nyfödda barn. Vid 3-4 års ålder ska laktasproduktionen upphöra – och det gör den bland folk i nästan hela världen – men när vi fortsätter dricka mjölk upphör den inte alltid. Speciellt i Norden ser man detta fenomen.
Åker man bort några månader till ett ställe där man inte äter mjölkprodukter kan kroppen ibland få för sig att vi äntligen vuxit upp och avsluta laktasproduktionen, vilket gör att vi blivit laktosintoleranta när vi kommer hem igen.

Svensk Mjölk VS Oatly

Ni har kanske hört om tvisten mellan Svensk Mjölk och Oatly som pågått den senaste året? Det som saken gällt har alltså varit den att Oatly haft lite roliga formuleringar i sin marknadsföring som fått Svensk mjölk att ”ta på näsan”.
Bild: Oatly
Marknadsdomstolen har nu dömt att Oatly måste sluta med några av sina påståenden i sin marknadsföring, till exempel ”No milk. No soy. No badness” och ”It’s like milk, but made for humans”. Inte heller får de uttrycka att havreprodukter skulle vara bättre, godare, hälsosammare eller modernare.
Bild: Oatly

 

Och även om påståendena är lite lustiga – och i grunden helt korrekta – kan jag förstå att Svensk Mjölk ogillat dem. Men att Svensk Mjölk skulle vinna kom faktiskt som en överraskning för mig. Det som överraskade mig mest i domen är att de inte ens får ge påståenden som ger intryck av att havre är hälsosamt, såsom ”full of goodness” eller ”liquid goodness”. Det är ju galet!

Forskning visar att mjölkkonsumtion är livsfarligt

Den allmänna uppfattningen i många västländer har under lång tid varit att mjölk stärker skelettet och minskar på bland annat benskörhet. Nu hävdas tvärtom, att mjölk försvagar benbyggnaden. Amerikanska forskare vid Harvard University kom nyligen ut med en studie kring mjölkprodukters skadlighet och menar att mjölkprodukter kan vara livsfarliga för vuxna personer.
I forskarteamet hittar vi bland annat chefen för näringsforskningsenheten vid universitetet i Harvard, professor Walter Willett. Enligt Willett kan redan små mängder mjölk, yoghurt eller andra mejeriprodukter orsaka cancer. Willet ger dessa råd:
  • undvik helst mjölkprodukter helt
  • max två portioner per dag (1 portion = 2,5 dl mjölk)
  • välj naturell yoghurt eller surmjölk som innehåller lactobacillus som sönderdelar laktos
  • gravida kvinnor behöver INTE mera mjölkprodukter än andra
  • extra kalcium förhindrar INTE osteoporos medelålders kvinnor

Willetts lärofader Mark Hegsted kom till samma resultat redan i början av 1950-talet. Hegsted utförde mänskliga mjölkexperiment bland fångar och upptäckte att de vuxna som drack mycket mjölk och åt mycket mjölkprodukter hade ökad risk för en viss typs hälsoproblem. Men Hegsted tystades ned.

Också svenska forskare i Uppsala kliniska forskningscentrum har kommit fram till samma resultat. I den undersökningen deltog 110 000 vuxna svenskar, både män och kvinnor, vilket gör den till den största studien som gjorts på det här området, och man noterade ett samband mellan hög mjölkkonsumtion och ökad dödlighet, speciellt bland kvinnor. De kvinnor som drack minst tre glas mjölk hade en nästan fördubblad dödlighet jämfört med dem som drack högst ett glas. Forskarna antar att det är mjölksockret som ligger bakom den ökade dödligheten.
Det finns forskning som visar att kvinnor som dricker minst 2,5 glas mjölk om dagen har större risk för benbrott än kvinnor som dricker högst ett glas per dag. Man har även sett att komjölk ökar risken för bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män. Willetts grupp upptäckte att män, som drack minst två glas mjölk per dag, hade nästan fördubblad risk för prostatacancer i jämförelse med de män som inte drack mjölk alls. Även andra forskare har under den senaste tiden kommit fram till samma resultat.

Forskarna känner inte till den cancerframkallande mekanismen. En del föreslår monosackariden d-galaktos som syndabock. Den ser ut att starta inflammationer och bildningen av fria radikaler i kroppen. Fria radikaler kan ge oxidantiv stress, vilket bidrar till åldrande, hjärtsjukdomar och cancer. Andra forskare menar att mjölkprodukters höga estrogen- och progesteronhalter ger cancer.

Mjölk kopplas alltså till astma, arteroskleros, diabetes, kroniska infektioner såsom lung-, och öroninflammation, övervikt, osteoporos samt cancer i prostata, äggstockar, bröst och tjocktarm. Även allergier och överkänslighet som kan ge symptom som diarré, uppkastningar, magknip, gaser, illamående, huvudvärk, kliande eller ond hals.

För ingen vuxen gör mjölkens kalcium någon nämnvärd nytta. I en omfattande studie gjord under nio års tid bland 43 000 personer kom man till slutsatsen att det inte finns något som helst samband med benbrott och mjölkkonsumtion.
Det finns enorma mängder forskning kring komjölken och beroende på vem som finansierat studierna har forskarna kommit till lite olika slutsatser. Livsmedelsjättar såsom Danone och Nestlé är kopplade till otaliga undersökningar. Mejeriindustrin finansierade en tredjedel av alla vetenskapliga publikationer om mjölk under åren 1999-2003, påvisade forskaren Lenny Lesser år 2007. I 15 fall kom alla pengar från mejeriindustrin.
WHO på samma linje, inte kostrekommendationerna

Världshälsoorganisationen WHO är inne på samma linje som Willett – förutom att WHO rekommenderar större mjölkportioner för sådana gravida kvinnor som annars inte får tillräckligt med kalcium. Men ser man över kostrekommendationerna så ser det annorlunda ut.

Finland har den största andelen av barndiabetes i världen medan Sverige ligger på tredje plats. Våra länder ligger också i topp när det gäller mjölkkonsumtionen. I Finland uppmanar statens näringsdelegation oss att konsumera minst 5-6 dl flytande mjölkprodukter och 2-3 skivor ost dagligen. Låter varken vettigt eller måttligt i mina öron idag. I Sverige uppmanas folket välja magra mjölkprodukter fram om feta och påpekar att en halv liter mjölk täcker 75 procent av det dagliga kalciumbehovet.
Våra ben blir inte starkare av mjölk

Vårt skelett består till stor del av kalcium och det finns kalcium i komjölk, men för att tillgodogöra sig kalciumet krävs en transportör i form av naturligt D-vitamin. I mjölken tillsätts idag syntetiskt D2-vitamin, vilket inte gör jobbet men låter bra. Det är naturligt D3-vitamin vi behöver, som vi främst får från solen när vi går med bar hud ute. Det ska ske när solen står så högt på himlen att vår skugga är kortare än oss själva och minst 20 minuter per dag ska det vara. Vi lagrar D-vitamin, men inte så det räcker för det långa vinterhalvåret. Därför kan det vara bra att resa bort och ”tanka” lite samt att äta ett bra D3-vitamintillskott.

Proteinet kasein ger allergier
Komjölk innehåller protein som består utav en del vassle- (whey) och en del kaseinprotein. Dessa gör att kalvar ska växa fort och lära sig stå på egna ben. Komjölkens biologiska funktion är att ge avkomman näring tills de kan äta själva och har nått sin tredubbla födelsevikt. Vi människor har vår tredubbla födelsevikt vid ett års ålder. Många slutar då amma, men börjar av någon outgrundlig anledning med att ge barnet komjölk.
För människor är kasein en stark allergen och den vanligaste orsaken till att vi utvecklar olika födoämnerallergier! Kasein provocerar immunförsvaret och tarmarna och kan utveckla autoimmuna reaktioner och inflammatoriska processer som allergier och astma. Autoimmun betyder att kroppen blir förvirrad och immunförsvaret angriper sånt som den inte borde.
När komjölk pastöriseras hettas den upp för att ta död på eventuella bakterier och mikroorganismer, men i processen vrids proteinerna och blir svårhanterade i kroppen med allergireaktioner som följd. I de laktosfria produkterna hettas mjölken upp så mycket att proteinet kasein blir ännu mer inflammatoriskt.
A1 och A2-kasein

Kaseinprotein kan delas in i alpha, beta och kappa och beta-kasein kan i sin tur delas in i 15 olika varianter. Två av dessa är extra intressanta: A1-beta-kasein och A2-beta-basein. De består båda av 209 aminosyror, men på plats 67 för A1 finns aminosyran histidin och på respektive plats för A2 finns prolin. Prolin har en väldigt stark koppling till sina närmaste aminosyragrannar, vilket gör att matspjälkningsenzymen inte kan bryta loss pralin. Så vill vi ha det. Men i A1 lyckas däremot matspjälkningsenzymen bryta loss histidin. A1-mjölk verkar ha en del kopplingar till en några sjukdomar såsom MS, schizofreni och typ 1 diabetes, men det finns ännu inget bekräftat.

Asiatiska och afrikanska kor som är närmare besläktade med urkon producerar oftast A2-mjölk, medan amerikanska och europeiska kor producerar till största delen A1-mjölk. A2-mjölk kan vara svår att hitta, men då kan man också dricka getmjölk som också är A2-mjölk.
Sockret laktos ger inflammationer och hjärtkärlsjukdomar

Laktos kallas även mjölksocker. När vi inte produceras laktas längre ger detta besvär i tarmen i form av gaser, magknip, diarré och obehag. Laktos har även kopplats till hjärtinfarkt och stroke och är det som tros ligga bakom de skrämmande upptäckterna inom forskningen som jag berättade om ovan.

Fettet slås sönder
Mjölken i ladugården får alltid en gräddig yta när fettet flyter upp, men så blir det inte i mjölkpaketen. Det är för att komjölken homogeniseras, alltså fettet finfördelas. Då fettmolekylerna slås sönder härsknar fettet lättare och kan ställa till med bekymmer i kroppen.

IGF-1
Komjölk har en hög halt av IGF-1 (insulin-like growth factor 1), som gör att saker växer och kan skapa många problem i kroppen och i viss forskning kopplas till cancer. I 5:2 dieten är ett av syftena att få ner IGF-1-värdet, vilket startar reparation av befintliga celler och DNA samt ökar nyproduktion av celler. Om man då äter mjölkprodukter de andra fem dagarna höjs IGF-1 kraftigt igen.

Slembildande
Inom TCM (Traditionell Kinesisk Medicin) menar man att komjölksprodukter skapar inre fukt i kroppen. Det gör oss frusna och kan ge slem och kan vara en grogrund för många andra obalanser som matsmältningsproblem. Vi kan även känna att det mesta är tungt och går långsamt. ”Öronbarn” som får ofta öroninflammationer och hamnar på antibiotikakur efter antibiotikakur kan bli fria från dessa inflammationer genom att sluta med mjölkprodukter. Många barnläkare rekommenderar också detta idag åt besvärliga fall.

Problembarn

(Usch så jag avskyr det ordet… Jag tror inte på ”problembarn” – det är vi/miljön/maten som är problemet! Men så kallas dessa barn ofta.)
Många familjer vittnar om barn med neurologisk problematik, ADHD, allergier, överkänslighet med mera blivit av med många eller alla av sina symptom när de utesluter de vita gifterna (mjölk, mjöl och socker).
Bland andra tog Malou upp detta i sitt program på TV4 år 2012. Här kan ni se avsnittet som behandlar just mjölk.
Mejeriprocessen största boven i dramat

Kossorna
Om du föreställer dig en ko ser du den antagligen stå och beta på en grön äng ute på landet vid en liten lantgård en solig sommardag. Tyvärr är det inte alla kor som slipper ut på grönbete. Många käkar spannmålsbaserad mat och annat de normalt sett inte skulle äta. Andelen soja och majs i foderstaten är dock liten i Finland jämfört med till exempel Amerika. För att inte tala om kemikalierna maten besprutas med. Alla kor utfodras huvudsakligen med ensilage året om, ett kemiskt preparerat och konserverat gräs.

Antibiotika får kossorna bara om de blir sjuka, till skillnad från andra delar av världen. Finland jämte Sverige använder minst antibiotika i mjölkproduktion i hela Europa. I stora delar av världen behandlas kossorna med hormoner för att öka mjölkproduktionen som sen i sin tur kan ge oss hälsoproblem. Inga finska kor behandlas med hormoner för att öka mjölkproduktionen, utan bara om kossan får problem med äggstockscystor eller andra störningar i fortplantningsorganen.

Det finns kor som spenderar ett helt liv fastkedjade inomhus med cementgolv, mjölkningsmaskiner och begränsad rörlighet. Idag går i alla fall de flesta finska kossorna i lösdrift som är det vanligaste sättet att hålla moderna kor.

Kossor pruttar så mycket att EU ser det som ett miljöproblem. Av hela världens växthusgaser räknas 3% komma från mjölkproduktion. Även bajset ska tas om hand, men där finns det fler och fler som använder det i komposten och för att berika odlingsjord.

Skillnaden i levnadssätt mellan ekologiska och konventionella kor i Finland är liten.
Pastörisering
Genom att hetta upp mjölken, pastörisera den, kan vi döda skadliga bakterier och mikroorganismer. Louis Pasteur utvecklade pastöriseringstekniken för förvaring av öl och vin, inte mjölk. När man började ta tag i livsmedelshygienfrågor, blev pastöriseringen ett sätt att ”fixa” smutsig mjölk utan att behöva städa upp inne i fähusen. När det blev frågan om större industri blev det pastörisering förutsättning för att klara av den hygieniska standarden och få upp den ekonomiska vinsten och folket övertygades om att den pastöriserade mjölken var bättre än den råa. Snart hade den naturligt råa mjölken ett dåligt rykte.
Den innehåller naturligt hälsosamma bakterier som kan motverka dåliga bakterier. Risken är dock mycket mindre nu att den blir infekterad, eftersom hygienen är annorlunda idag från var den var för över hundra år sen (när alla drack den rå).
Pastöriseringen sänker också näringsvärdet på mjölken. A, D och E vitamins sjunker med 66% och C-vitamin över 50%. Några av B-vitaminerna blir 38-80% mindre effektiva, B6 och B12 förstörs helt. Också välgörande enzymer, antikroppar och hormoner förstörs. För att inte tala om lipase (ett fettnedbrytande enzym) som behövs för A- och D-vitaminupptaget. Det gör också kalcium och andra mineraler mindre åtkomliga.

Bild: norrmejerier.se
Ultrapastörisering

Här hettas mjölken upp till ännu högre temperatur och under längre tid. Industrierna menar att det beror på att mikroorganismer blivit resistenta mot de höga temperaturerna vid vanlig pastörisering. Den sterila mjölken får samtidigt längre hållbarhet och kan stå längre i hyllan i butiken innan den blir gammal.

Homogenisering

I ”riktig” mjölk stiger grädden upp till ytan. Homogeniseringen bryter sönder fettkulorna och fördelar dem i mjölken så de inte flyter upp. Det betyder att ytan som annars skulle ha skyddats av fetthinnan nu är exponerad för luft och oxidering.

Cowspiracy

En relativt ny dokumentär som handlar om hållbarhet och kossor kan ses gratis på Netflix eller laddas ner från http://www.cowspiracy.com.

Sammanfattning

  • Med tanke på hur kornas mat, korna själva och deras mjölk behandlas är det inte konstigt att vi blir sjuka av den efter en tid.
  • Ekologisk mjölk direkt från en lokal ekobonde är den mest naturliga mjölken om man inte vill sluta med mjölk helt och hållet. Då kan du se hur korna behandlas, lära känna bonden och få garanterat färsk, obehandlad mjölk. Bäst är ekologisk A2-mjölk från afrikanska eller asiatiska kor. I Norden får vi också A2-mjölk från get.
  • Komjölk är inget vi måste ha för att hålla oss friska eller tillgodose vårt näringsbehov. Vi har en uppsjö källor för att få den näring vi behöver i form av kalcium (mandel, sesamfrön, alger, gröna blad, m.m.), mättat fett (kokosolja) och vitaminer (fisk, grönsaker, frukt, sol).
  • Goda alternativ till komjölk är mandelmjölk eller andra typer av nöt- och frömjölk som du kan göra hemma själv – enkelt och billigt. Du kan även göra egen havremjölk. (Inlägg om detta är på kommande.) Även kokosmjölk är ett gott och krämigt alternativ, men lite svårt att göra själv i Norden. Finns att köpa i tetrapak. Personligen undviker jag dock sojamjölk på grund av de höga fytoöstrogennivåerna och risken för GMO.
Källor:


http://www.bmj.com/content/349/bmj.g6015

Nutrition News and Views, Nov/Dec 1999, Vol 3, No.6, p. 2.
The Next Bad Beef Scandal?” US News & World Report, September 1, 1997.
Nutrition News and Views, Nov/Dec 1999, Vol 3, No.6, p 2.
Mark Kastel, Down on the Farm: The Real BGH Story- Animal Health Problems, Financial Troubles,” published by Rural Vermont, 1991.
Andrew Christiansen, Recombinant Bovine Growth Hormone: Alarming Tests, Unfounded Approval: The Story Behind the Rush to Bring rBGH to Market,” published by Rural Vermont, 1991.
http://www.hfa.org

http://www.westonaprice.org/health-topics/milk-it-does-a-body-good/#sthash.ZRKPKt7V.dpuf

Gillade du detta? Då kanske du också gillar följande