Läkemedel är populära om vi blir sjuka, men verkligen inget att leka med. Sedan år 2000 har medicinska läkemedel orsakat fler dödsfall än båda världskrigen tillsammans + alla terroristdåd. Kosttillskott har inga dödsiffror och har hjälpt otaliga. Ändå får läkare bara lära sig om läkemedel och knappt något alls om kost och kosttillskott. Hur blev det så här snedvridet?

Ibland när jag lyfter fram fördelar med kosttillskott, möts jag av såna som skakar på huvudet och säger att allt vi behöver finns i maten. ”Kosttillskott görs bara för att någon ska tjäna pengar”, säger de. ”Det kan inte vara bra att äta så många piller som du gör. Ät riktig mat istället!” Jag är säkert inte ensam om att mötas av dessa ord.

Visst, visst. Kosttillskottsproducenterna vill också tjäna pengar. Men vem gör inte det? Det gör också du och jag! Alla ska vi tjäna pengar på något. Skillnaden, som jag ser den, är att de tjänar pengar på att hjälpa människor må bättre och bli friska på ett ovanligt tryggt sätt!

Det kan inte vara bra att äta piller? Bra eller dåligt, om jag kan undvika sjukdomar och läkemedel som ger oönskade biverkningar genom att istället äta trygga kosttillskott är det fantastiskt, tycker jag. Men det är klart att det finns oseriösa tillverkade som fyller sina piller med en massa socker och annat skräp också. Det gäller att välja kosttillskott av hög kvalitet.

Ät riktig mat istället? Jo då, jag äter nog mera riktig mat än de flesta skulle jag tro, även om jag inte är perfekt. Kosttillskott är inte en ursäkt för att kunna vräka i sig skräpmat. Riktig bra mat borde alla äta varje dag. Men behöver man ändå kosttillskott fast man äter bra mat?

Jag har studerat näringsterapi nu i snart 2 år och det finns så mycket snack för och mot att jag därför kommer att ge 4 anledningar i en kort sammanfattning över varför vi egentligen behöver äta kosttillskott idag.

1. Maten innehåller mindre näring idag

Oavsett vad media och industrin påstår, så får vi inte i oss tillräckligt med näring i vår kost längre. Livsmedelsindustrin prioriterar pris och smak framom näringsinnehåll. Det finns flera undersökningar från olika länder som Amerika, England, Tyskland, Nya Zeeland och Sverige, som påvisar att vi har mindre näring i våra livsmedel idag än vad vi hade för 50 år sen.

Vi väljer snabbmat

Många har en stressig vardag och när vi blir hungriga ska det gå fort. Det betyder att vi äter ute på snabbmatsstället eller köper hel- och halvfabricerad mat i butiken. Snabba kalorier i form av bröd, frukostflingor, snacks och sånt vi kan värma med ett snabbt pling i mikron. Och livsmedelsindustrin vill tjäna pengar, så klart. Hel- och halvfabrikat ger oss energi (kalorier), men är ofta väldigt näringsfattiga. När man raffinerar mat försvinner nämligen mycket näring i processerna.

Problem uppstår när vi inte tar oss tid att välja ekologiska grönsaker, bär, frukt, ägg, fisk och kött och laga maten från grunden. Istället blir det näringsfattig snabbmat. Så även om myndigheter faktiskt rekommenderar en viss mängd grönsaker och frukt varje dag, är det få som faktiskt äter enligt dessa rekommendationer.

Vi tillför för lite näring i odlingsmarken

De av oss som undviker skräpmat och väljer bra råvaror får tyvärr också för lite näring genom kosten. Dels beror detta på att vi inte gödslar och förnyar näringsinnehållet våra odlingmarker med de 38 olika näringsämnen vi behöver, utan använder bara ett fåtal när vi gödslar. Och när det inte finns tillräckligt med näring i jorden, finns det så klart inte tillräckligt i växterna heller och vår kost blir näringsfattig. Dessutom besprutas de med gift för att hålla bort ohyra och ogräs. Ekologisk och biodynamisk odling ger däremot högre näringsinnehåll och är dessutom giftfri.

Vi ser för lite sol

Under vinterhalvåret får vi alldeles för lite sol för att ha ett tillräckligt högt D-vitaminvärde. Blodprovsundersökningar visar att vi inte har tillräckligt med D-vitamin att skydda vårt skelett, immunförsvar och andra funktioner som kräver D-vitamin. D-vitamin från kosten räcker inte, utan vi behöver solexponering så att vi själva bildar D-vitamin i huden. Dessutom tillsätts ofta syntetisk D2-vitamin i olika livsmedel, när det egentligen är D3-vitamin vi behöver.

Exponering i solen i ca 15-20 minuter per dag iklädd badbyxor eller bikini, när solen står så högt att din skugga är kortare än din verkliga längd, ger en optimal D-vitaminproduktion. Man kan också ladda genom att åka till södern en vecka i månaden (helst, men dock inte så klimatvänligt) eller investera i sollampa hemma. Men för att vara på säkra sidan rekommenderas att man också tar D3-vitamintillskott. Själv tar jag minst 100 mcg om dagen när jag är i Finland oberoende årstid.

Medicinsk geologi

Vad vi har i marken på verkar vår näringsstatus. Speciellt bristen på selen och jod är två mineraler som kan ge oss hälsoproblem.

Världens största näringsstudie kom ut 2004 och heter ”The China Study” som gjordes med flera hundra miljoner kineser. Då såg man att olika geografiska delar av Kina hade olika typer av näringsstatus och hälsa. De selenrika områden hade mindre besvär än selenfattiga. Vi har också för lite selen i våra trakter.

Jodfattiga områden ger mera sköldkörtelproblem och alla har säkert märkt hur många som har fått problem med sköldkörteln idag. Det tillsatta joden i salt räcker inte till. Vi behöver äta saltvattensalger eller ta det i form av kosttillskott.

Dieter

Många bantar eller går på olika konstiga dieter, ibland under långa perioder. Att gå från skräpmatskost till en mera hälsosam kost är förstås gynnsamt, men en ensidig kost eller bantningskurer kan ställa till hormonobalanser i kroppen och rubba ämnesomsättningen och sköldkörtelns balans.

Bantningskurer kan också ge sämre näringsstatus och gör att man behöver extra kosttillskott. Det kan ta många månader att återställa näringsbalansen om man hunnit utveckla en mineral- eller fettsyrebrist.

Också om man åker utomlands och äter sämre under en period eller försöker gå ner i vikt är det extra viktigt att ta exar kosttillskott.

2. Kroppen belastas av kemikalier

Kroppen avgiftar oss hela tiden och speciellt levern jobbar hårt för att få ut gifter och slaggämnen ur kroppen. Men för att levern ska fungera behöver den näring! Den behöver aminosyror, vitaminer, mineraler, antioxidanter och fytonäringsämnen för att kunna göra sitt jobb och om vi inte får dessa i oss genom kosten blir det problem.

Kemikalierna som inte fanns för 100 år sen

Nu är det ju dessutom så att vi idag har över 100.000 kemikalier som vi inte hade i vår levnadsmiljö för 100 år sedan. Redan när vi föds har vi över 200 kemikalier i vårt blod. De kommer bland annat från plast, hudvårdsprodukter och kosmetika, tillsatser i maten, byggmaterial, miljögifter och föroreningar.
Detta gör att levern måste jobba ännu hårdare än för 100 år sen och därför få mera näring än vad den behövde för 100 år sen.

Intag av läkemedel kräver mera näring

Vi äter läkemedel som aldrig förr, både receptfria och receptbelagda sådana. Pensionärer äter mer än dubbelt så mycket läkemedel som de gjorde för 30 år sen. Det krävs mycket resurser i kroppen för att ta om hand läkemedlen och dessutom restprodukterna. Många läkemedel skapar också näringsurlakning, eftersom de använder näringsämnen för att fungera i kroppen.

Dessa läkemedel ska rensas ut av levern och det kräver mera näring för att hjälpa kroppen ta hand om dessa. De kan också öka urinmängden eller vara vattendrivande som gör att vi kissar ut mycket näring.

Tusentals undersökningar påvisar att vi behöver äta extra kosttillskott när vi äter läkemedel!

3. Vår livsstil kräver mera näring

Stress

Vi har många stressrelaterade sjukdomar idag och i England beror de flesta sjukskrivningar på stress. Stressens biverkningar på kroppen kan motverkas med näring och näringen hjälper dessutom kroppen hantera stress. Stress urlakar näringen i kroppen. Vi använder mycket mera näring såsom C-vitamin, B-vitaminer och magnesium när vi befinner och i en stressad eller pressad situation när kroppen ska hantera stressen.

Djur tillverkar mera C-vitamin om de blir stressade. Vi har tappat den förmågan att skapa C-vitamin i stora mängder, men om vi kunde så skulle en person på 70 kg tillverka 12-15 g per dag. Vi mår bättre om vi i stressfyllda situationer tillför extra C-vitamin, B-vitaminer och magnesium.

Allergier och sämre skolresultat

Idag har vi väldigt många allergiker, både barn och vuxna. Allergier har exploderat och det beror både på vår livsstil, kemikalier i vår omgivning, felaktig kost och andra faktorer. Undersökningar påvisar dock att kosttillskott kan ge minskade allergiska reaktioner.

Flera undersökningar i England har visat att barn som får kosttillskott också ger högre IQ-värden och gör att de klarar sig bättre i skolan. Fettsyror och bra kvalitet på protein är jätteviktigt för hjärnan. Speciellt frukosten är viktig, att den inte är fylld av socker, vitt bröd, chokladmjölk och tomma kalorier.

Försvagat näringsupptag

Vi behöver tillräckligt med enzymer och saltsyra för att spjälka maten och ta hand om den näring vi äter. I hela tunntarmen finns det tarmludd som suger upp näringen ur kosten. Om vi har för lite saltsyra eller om tarmluddet är skadat kan det göra att näringen inte kan upptas som den borde. Då behöver vi först ta hand om detta.

Om vi har för lite saltsyra kan man ta saltsyratillskott i samband med måltiden och om vi behöver läka matsmältningssystemet kan vi hjälpa till genom att dricka lite aloe vera varje morgon. Ta kontakt med en näringsterapeut vid mera omfattande problem såsom IBS eller liknande.

Påverka generna med näring

Forskningen har relativt nyligen exploderat kring epigenetik. Vi hade en boom för cirka 10 år sen och vi började kartlägga våra gener. Vi har ca 20.000 gener och vi trodde först att gener styrde nästan allt. Speciellt våra sjukdomar och besvär.

Men vi vet nu att över 80% av vår hälsa faktiskt beror på vår livsstil som påverkar, alltså slår av eller på, våra gener. Man kan alltså dämpa aktiviteten hos gener som ger sjukdom och boosta gener som föder hälsa.

Generna påverkas enklast och effektivast genom att inta extra vitaminer, mineraler och fettsyror i kosttillskott och genom att göra bra livsstilsval.

4. Forskning bekräftar fördelar med kosttillskott

Det finns tusentals av välgjorda studier som påvisar att vi mår bättre när vi tar kosttillskott. Men det görs också forskning som är köpt av företag som vill smutskasta kosttillskott. Man behöver se över hur studien gjorts, vilken dosering, sammansättning och typ av näring som använts, hur länge studien pågick den, hur mätte man värdena och vilken kvalitet användes på kosttillkotten.

I Canada och USA har man gjort undersökningar som påvisar att samhället skulle spara mycket pengar på sjukvård om alla intog kosttillskott. Finns inga dokumenterade dödsfall från kosttillskott, medan otroligt många dör av läkemedlens biverkningar.

Det fungerar inte att köpa billigaste burken tillverkade av oseriösa företag, utan de behöver innehålla bra ingredienser. Välj kvalitativa kosttillskott som är effektiva och säkra!

Vilka kosttillskott bör jag ta?

Alla är vi unika och alla har vi olika näringsstatus. Besök en näringsterapeut som kan kartlägga din näringsstatus och ge dig rekommendationer för vilka tillskott som kan vara mest gynnsamma för dig.

Jag vet att ni kommer att fråga vad jag själv tar. Jag tar varje dag multiantioxidanttillskott, D3-vitamin, magnesium, Omega-3 och probiotika. Utöver detta varierar kosttillskotten beroende på mitt behov, mående och min näringsstatus.

Och hur vet man vilka kosttillskott som är bra och vilka som är dåliga då? Ja, det får bli ett annat inlägg.

En bra kost är en förutsättning, medan kosttillskott är en försäkring för en bättre hälsa!

Läs mera:
https://www.wddty.com/news/2016/01/drugs-more-lethal-than-the-two-world-wars-combined.html 
https://thatvitaminmovie.com
Näringsmedicinska Uppslagsboken, 2007, Peter Wilhelmsson

Gillade du detta? Då kanske du också gillar följande