Detta är del 1 i en Morotslivs sockerskola!

Vem gillar inte socker? De gör nog de flesta av oss. Själv har jag också vandrat till och från sockerträsket många gånger. Det är så lätt att hamna i beroendet, men det är ingen omöjlighet att ta sig därifrån, även om det kan kännas så ibland.

I denna första del om socker ska vi ta oss en titt på varför vi gillar socker och vad som händer i kroppen när vi äter det.

Historia

Vi har inte ”alltid ätit socker” och vi behöver inte raffinerat socker för att hålla upp blodsockret, som många tycks tro. Det finns en liten, men absolut tillräcklig, mängd socker i grönsaker, rötter och bär.

Raffinerat socker kom faktiskt till Europa först för cirka 200 år sedan, så innan dess hade vi inget industrisocker. Till en början var den en dyr lyxvara som bara rika människor i högre samhällsklasser hade råd med. Men så för cirka 100 år började klyftorna mellan fattig och rik att minska och även vanliga människor började ha råd med socker. Sen 1950-talet har konsumtionen ökat kraftigt varje år.

Honung då? Ja, det finns bevis för att en del gamla kulturer använde honung redan för tusentals år sedan. Men honungen användes då främst som medicin och krydda, inte som lyxvara som vi använder den idag.

Människan har ett naturligt system som ska ta hand om den lilla mängd socker som finns i naturliga råvaror i form av grönsaker, rötter, bär och lokal frukt och omvandla det till energi. När vi äter tillsatt socker så överbelastar vi systemet och det ger konsekvenser.

Varför tillsätta socker?

Så om vi inte har ätit socker tidigare, varför äter vi då socker idag? En orsak är att det ligger pengar bakom. Tillverkarna av industriell mat vill göra maten så billig och god som möjligt för att samtidigt få oss att köpa mer. Socker är en tacksam smakförstärkare.

Socker ger smak

Ni minns kanske att man länge trodde att fett gjorde människan fet, eftersom det är så energirikt? Det är därför vi har så många fettsnåla ”lättprodukter” idag. Ändå fortsätter vi bara att bli allt tjockare. Fett är också en smakbärare. Så om man tar bort fett ut en produkt så måste man alltså ersätta det med något annat för att det ska smaka gott. Fettsnåla produkter innehåller därför mycket socker eller sötningsmedel istället som ska förstärka smakerna.

Socker ger energi

Socker är snabb energi och det betyder överlevnad. När kroppen känner smaken av sött signalerar det till hjärnan att det är ogiftigt och energirikt. Tidigare innebar det kost i form av bröstmjölk för spädbarnen, och senare bär, rotfrukter, frukt och så vidare för unga och vuxna. Men den formen och den mängden av socker är mycket olik från det socker vi får i oss idag i kommersiella livsmedel.

Vad händer i kroppen?

Insulin omvandlar socker till energi

När vi äter socker måste vi omvandla det till energi. För att kroppen ska kunna använda socker som energikälla måste det först transporteras till blodet och blodsockernivån höjs.

Redan när vi känner den söta smaken frisätts hormonet insulin från bukspottskörteln. Insulinet har till uppgift att signalera till levern att omvandla det till glykogen. Glykogen kan sedan användas som energi som räknas i kalorier, eller lagras för senare behov i lever, muskler och fettdepåer.

Socker ger lustkänsla

När vi njuter av söt smak frigörs dopamin och endorfiner. Dopamin ger oss en känsla av välbefinnande, lustfylldhet och vakenhet. Det är en väldigt skön känsla av belöning. Detta är också väldigt primitivt och uppmuntrar oss att äta mera för överlevnaden, men med allt tillsatt socker i kosten idag blir det alltså för mycket av det goda. Endorfiner påverkar samma opioidreceptorer i hjärnan som heroin och morfin och detta ger en lugnande, avstressande och ångestdämpande effekt. Så det är inte så lite konstigt att vi gillar sött.

Om vi ofta äter mycket socker gör detta att systemet blir överbelastat och antalet receptorer för dopamin minskar. Med tiden krävs allt större doser socker för att uppnå känslan av belöning och man har utvecklat ett slags beroende. Socker är därmed beroendeframkallande och det enda man kan göra är att minska intaget av socker och snabba kolhydrater för att bli fri från det.

Även om man inte är sockerberoende kan man vara sockervan. Då äter man socker varje dag och det har blivit en rutin som är svår att bryta. Söta smaker stimulerar nämligen också utsöndringen av ghrelin som gör oss hungriga och sötsugna. Därför kan det vara svårt att bryta godisätande efter jul eller kakätande efter ett kalas med mycket socker.

För mycket av det goda…

Hög insulinnivå ger övervikt

Enligt forskaren Robert Lustig är inte fetma något nytt i mänsklighetens historia, eftersom förmågan att kunna lagra energi har varit en viktig överlevnadsfaktor under evolutionens gång. Men godis, kakor, glass och de hel- och halvfabrikat du hittar i butiken idag innehåller onormalt höga nivåer socker som tvingar bukspottkörteln att frisätta mer insulin än vad som egentligen är normalt.

När det blir alltför höga insulinnivåer, frisätts inflammatoriska cytokiner som signalerar ”fara” till kroppen. Kroppen svarar då med att öka fettinlagringen i fettdepåerna och det är detta som ger övervikt. Inflammationen som ger dessutom sjukdomar och värk.

Övervikt ger inflammation

Man kan inte ha övervikt utan inflammation! Det räcker med 10 kg övervikt så ökar inflammationen (crp) i kroppen markant. Akut inflammation definieras av rodnad, svullnad och smärta, medan kroniska inflammatoriska processer kan se annorlunda ut. Värk är vanligt vid kronisk inflammation och dessutom kan man känna sig trött och orkeslös. Man kan märka det på sitt humör genom tecken på ångest, aggressivitet, stress och koncentrationsstörningar.

Socker är dock inte den enda boven bakom inflammation. Det finns också andra faktorer såsom omega-6, gluten och för lite motion. Genom att ta bort socker och majoriteten av alla snabba kolhydrater eliminerar man den största belastningen för kroppen.

Övervikt rubbar hungerskänslan

Leptin är ett hormon som gör att vi äter och rör på oss så mycket vi behöver. Det utsöndras av fettcellerna och talar om för hjärnan när man har ätit tillräckligt och ska börja förbränna energi. I hypotalamus berättar leptinet hur stort energiförråd vi har genom att reglera hunger och aptit.

Man har sett att personer med större fettdepåer har högre halter av leptin i kroppen och det kan ge så kallad leptinresistens, vilket betyder att hjärnan tar inte emot leptinets signaler som den ska. Istället tror hjärnan att vi svälter och börjar ransonera energin genom att öka fettinlagringen och vi blir ännu mera överviktiga.

Detta medför att man istället för att känna sig mätt och belåten, bara känner sig trött och mycket hungrig. Man får inte lust att röra på sig mera heller, utan laddar och lagrar bara mera energi för att kompensera.

Sockret utarmar näringsnivån
En lång tids bruka av mycket socker kan leda till att vi dräneras på viktiga näringsämnen. Det beror på att kroppen använder sina egna näringsämnen för att kunna bryta ner sockret. Bland annat krvs B- vitamin som tas från blodet och hjär-nan, kalcium, magnesium och andra mineraler som tas från skelettet och järn som tas från tarmen. I längden kan det göra att vi blir undernärda.

Socker bidrar till sjukdomar

Vi får problem när vi har dessa höga insulinnivåer som härjar i våra kroppar och dessutom kombinerar det med den moderna livsstilen där vi sitter stilla stor del av dygnet, äter mer processad och fabricerad mat, sover för lite, stressar för mycket, är konstant omringade av strålning och så vidare.

Vi vet idag att socker orsakar cancer, hjärt-kärlsjukdomar, karies och försurande kroppar där bakterier, virus, svamp och parasiter stortrivs. Listan kan göras lång.

Har man problem med hälsan, eller också om man är frisk och vill så förbli, lönar det sig alltid att utesluta eller åtminstone ordentligt dra ner på sockerkonsumtionen.

Störd ämnesomsättning och metabolt syndrom

Det metabola syndromet är idag ett mycket vanligt tillstånd och vi hittar hos var femte person i industriländerna. Men många som lider av metabolt syndrom är inte nödvändigtvis överviktiga och vice versa så har inte alla överviktiga metabolt syndrom.

Nuförtiden är fetma ofta ett tecken på en störd ämnesomsättning och metabolt syndrom.

Metabolt syndrom innebär:

  • högt blodtryck
  • förhöjda blodfetter
  • nedsatt glukostolerans
  • höga insulinnivåer eller insulinresistens
  • ökad utsöndring av protein i urinen

Dessa faktorer ökar risken för sjukdomar som:

  • stroke
  • hjärtinfarkt
  • diabetes
  • fettlever
  • demens
  • cancer
  • polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)

Socker ger hål i tänderna

Tandtroll, fick jag lära mig som barn, dem ska man akta sig för. Och borsta tänderna noggrant vareviga dag. Vi hade godisdag på lördag och då fick man välja en påse godis att äta. (Fick man godis som gåva eller dylikt på en annan dag skulle den sparas till lördagen!) Godispåsen var ju avsevärt mycket mindre än påsarna idag. Tänderna var alltså det viktiga. Vad sockret gjorde med resten av kroppen tänkte man nog inte så mycket på då.

Och visst är tandhälsan också viktig punkt att beröra. Sockerarter fermenteras av bakterier på ytan av tänderna, vilket ger ett sänkt pH, det vill säga en surare miljö, och därför talar man om syraangrepp. Syraangrepp bidrar till karies som ger hål i tänderna.

Xylitol startar dock inte denna fermentering.

Sötningsmedel är inte bättre

Vi skulle alla må allra bäst av att utesluta socker helt från våra kostvanor. Även om man undviker det vita sockret så vill man kanske ibland söta godsaker och efterrätter, och väljer då sötningsmedel istället. Men dessvärre är de flesta sötningsmedel inte mycket bättre.

Ny forskning påvisar att alla artificiella, alltså konstgjorda, sötningsmedel inducerar glukosintolerans, vilket leder till typ 2-diabetes, och de rubbar sammansättningen på tarmfloran, alltså de dödar de goda tarmbakterierna som är så viktiga för vårt immunförsvar. Man har också sett i studier att signalen går redan från munnen när vi känner den söta smaken att insulin ska frisättas.

Gillade du detta? Då kanske du också gillar följande