Jag har fått många frågor om hur jag skyddar min hud när vi nu är så lång tid i Thailands heta sol. Mitt svar är enkelt: sunt förnuft! Det och lite aloe vera och kallpressad, ekologisk kokosolja. Mer än så behövs faktiskt inte! Fast det är kanske inte så enkelt för alla att veta vad sunt förnuft innebär, när man blivit itutad att man måste smörja in sig med solskyddskrämer för att inte få hudcancer…

Jag har en del röda pigment i hår och hud, vilket gör att jag för det första inte blir så lätt brun. Ofta blir jag först fräknig, sedan röd och sen kan jag (med lite god tur) få lite brun färg. Det betyder att jag är extra försiktig för att inte bli bränd.

Jag försöker sola litegrann var eller varannan dag. I början kunde jag bara vara i solen max 10-20 minuter, men nu (efter några månader) kan jag lätt vara ett par timmar utan solskydd utan att bränna mig. Jag undviker dock den hetaste solen mitt på dagen och går till stranden först på eftermiddagen. Jag är på stranden medan solen ligger tillräckligt högt för att min D-vitaminproduktion ska gå igång och jag blir lite brun, men tillräckligt lågt för att jag inte ska bränna mig. Under tiden dricker jag kokosvatten från färska kokosnötter för att inte torka ut och efteråt återfuktar jag huden med kokosolja. Och skulle jag av misstag ha blivit röd (vilket kunde ske i början) skär jag loss ett blad aloe vera och smörjer in mig med gelén i bladet eller sprayar med kolloidalt silver.

Inget solskydd?

Nej, jag använder inget solskydd. Solskydd blockerar UVA- och UVB-strålning och det låter kanske som en bra grej, men det är det inte. Utan denna strålning aktiveras inte den nödvändiga D-vitaminproduktionen i huden som i sin tur ger skydd mot skador. Sen finns det förstås alternativ såsom ekologiska solkyddskrämer, men bättre är att skydda huden med tillskott av antioxidanter, skugga, solhatt och kläder.

Visste du att dessutom när huden får vänja sig genom att utsättas för solljus, så blir den sakta med säkert tjockare, samtidigt som den blir brunare. Detta medför att UV-strålningen inte kan tränga in lika lätt i huden. Den tjockare huden kan ge ett solskydd motsvarande solskyddsfaktor 10! Därför klarar man längre stunder i solen efter en tid.

Hudcancer

Människans kropp är utvecklad för att vara ute hela dagarna och en stor del av dagen vistas i solen. Men vi behöver vänja in oss. Redan tidigt på våren, när solens strålning fortfarande är svag, måste kroppen börja vänjas vid solen och solskenet måste får komma åt hela kroppen så att kroppen hinner anpassa sig och bilda allt skyddande pigment och all den D-vitamin som behövs.

Hudcancersiffrorna stiger med ca 4-5% i året, trots att vi har över 600 produkter som ska ge skydd mot solen på marknaden. Solskyddskräm skyddar nämligen inte mot cancer utan mot UV-strålning! Solskyddet innehåller dessutom giftiga, svårnedbrytbara ämnen som i sig är farliga mot oss, djuren och naturen, eftersom vi smörjer in oss och hoppar sen i havet och dit far solkrämen utan att passera reningsverket.

Däremot har man i flera studier sett att solen kan skydda mot hudcancer! Detta gäller vid måttlig exponering utan solskyddskrämer.

sola2

Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom

Utseendet på basalcellscancer varierar. Det vanligaste är att det ser ut som en glänsande knuta som innehåller små, slingrande blodkärl eller ett sår som inte läker eller som tycks vara läkt men sedan återkommer. En tredje variant liknar ett eksem med röd, lite skrovlig och ibland fjällande yta. De förekommer oftast i ansiktet, men kan också uppträda på bålen. Ingen vet huruvida solskyddskrämer skyddar mot basalcellscancer!

Skivepitelcancer finns oftast på de delar av huden som är mest utsatta för solen, det vill säga i ansiktet, på ett ytteröra, en handrygg eller en kal hjässa. I sitt första stadium växer en skivepitelcancer ytligt i hudens yttersta lager. Den kan visa sig som en rodnad eller en fjällande fläck och finnas var som helst på huden. Cancern kan också växa ner i nästa lager, läderhuden. Den förvandlas då till en knuta som är rodnad och kan ha hårda fjäll av hud på ytan eller vara sårig. Ett sådant sår brukar vara mycket svårläkt. Studier tyder på att solskyddskrämer eventuellt kan sänka riskerna för skivepitelcancer.

Malignt melanom är en aggressiv form av hudcancer som startar i de pigmentbildande melanocyterna, längst ner i överhuden. Malignt melanom kan förekomma var som helst på kroppen. Kvinnor får oftast sjukdomen på underbenen och män oftast på bålen. Vanliga första symtom på malignt melanom är att ett födelsemärke (nevus) börjar växa, klia, blöda eller ändra färg och form. Även nya förändringar som inte tidigare funnits kan uppträda. Ingen vet huruvida skolskyddskrämer ger skydd mot malignt melanom. Solskyddskrämer kan i värsta fall öka risken för malignt melanom!

65 procent av fallen malignt melanom är framkallade av exponering från UV-strålar från solning och solariesolning. På grund av detta, så rekommenderas oftast solkräm, samtidigt som vi vet att forskningen visar att det snarare gör allt mycket värre. När huden blir fuktig och uppluckrad absorberas gifterna i solkrämen lättare.

Dessutom är malign melanom vanligare hos innesittande kontorsarbetare än de som är mera utomhus. De som varit mera i solen har dessutom större överlevnadsgrad än innesittarna om de drabbas av malignt melanom.

De som skyddar sig med solskyddskrämer för att kunna ligga längre i solen har en nio gånger högre risk att drabbas av malignt melanom!

UVA och UVB-strålning

Den goda UVB-strålningen är starkast mitt på dagen när solen står högst upp på himlen och är den strålning som aktiverar D-vitaminproduktionen, men det är också den som gör oss röda. Därför trodde man till en början att UVB-strålningen var den farliga som vi måste skydda oss mot. UVB-filtren i 80- och 90-talets solkrämer gjorde alltså att vi slog ut kroppens egen varningssignal och vi kunde sola utan att bli illröda. Cancersiffrorna sjönk inte, tvärtom. För samtidigt utsatte vi oss för alldeles för stora doser av UVA som också de kunde bidra till malign melanom.

När man förstod detta började man göra solskyddskrämer med både UVA och UVB-skydd. UVA ligger närmast det synliga ljuset, men problemet är att om man gör en solskyddskräm som täcker hela UVA-spektrat, blir krämfärgen gul. Vi vill inte se gula ut efter att ha smort in oss, så den vill vi inte köpa. Den skadligare UVA-strålningen är den som är som starkast från morgonen och mot kvällen och tar sig lätt genom moln och den gör att huden åldras snabbare och blir rynkig.

UVC-strålning finns också, men den når inte ner till Jordens yta. Idag vet vi inte heller huruvida det synliga ljuset eller värmestrålningen påverkar riskerna. Det är inte omöjligt. Men vi vet att de som skyddar sig med solskyddskrämer för att kunna ligga längre i solen har en nio gånger högre risk att drabbas av malignt melanom.
UVA-UVB-UVC

Solskyddskräm

Man har experimenterat med solskyddskrämer i dryga 40 år nu och man har fått ändra recepten ganska mycket under årens lopp. Vartefter forskare upptäckt de skadliga effekterna av kemikalierna har de förbjudits och man har behövt ändra recept igen. Det finns inga garantier för att dagens produkter skulle vara säkra på något vis! Istället finns det mycket forskning som tyder på att många av de kemikalier som fortfarande används och de som håller på att utvecklas till framtidens solskyddskrämer kan vara skadliga.

Företagen säger inte heller att deras produkter skyddar mot annat än UV-strålning, men det är inte hela sanningen, eftersom de inte skyddar mot hela UVA-spektrat. Inte ens när det står på förpackningen att den ska skydda mot UVA-strålning.

Solskyddskrämer är ofta fulla av mineraloljor, konserveringsmedel och parfymer som irriterar och är hormonstörande för våra kroppar. A-vitaminvarianten retinyl palminate kan skada DNA och orsaka tumörer om den utsätts för solljus. Alla dessa kemikalier kommer in genom huden, rensas i levern och kissas ut i flera dagar efteråt. Allt du smörjer på huden går också in i ditt lymfsystem och påverkar ditt immunförsvar. Därför är naturliga produkter att föredra.

sola

Speciellt barn som ännu inte har helt utvecklad lever rekommenderas att skyddas med kläder – inte solkräm!

Nano-solskyddskrämer ska alltid undvikas. Vi har inte en aning om hur nanopartiklarna påverkar våra kroppar och det finns ingen forskning som stödjer att det är ofarligt. Zinkoxid på nanonivå kan döda tarmceller och hjärnans stamceller samt tränga in genom huden och hamna i blodet och urinen. Det finns också studier som visar samband mellan nanobaserad titandioxid med genetiska förändringar, såsom Alzheimers sjukdom, autism och epilepsi.

Medan titandioxid är det rena mineralet är tiosol handelsnamnet på en ”specialmalning” i flytande fett avsedd som solskydd. Blandningen har något årtionde på nacken och är populär bland små tillverkare av biologisk hudvård. Så länge den inte är så finmald att partiklarna får nanostorlek är detta antagligen det säkraste solskyddet vi känn till idag. ”Stannar på huden och kan inte tas upp av huden” vågar den svenske importören lova i sin produktkatalog om tiosol, men besvarar inte frågor om malningsgrad. Man kan därför anta att detta är en nanoprodukt.

Du kan hitta en del ekologiska solskyddskrämer, som inte innehåller de allra farligaste och värsta kemikalierna. Men faktum kvarstår: solskyddskrämer skyddar inte mot cancer!

Kokosolja

Kokosolja har en otroligt många, fina hälsofördelar. När det gäller vår hud så gör den huden mjuk, följsam, elastisk, återfuktad och motverkar rynkor, torr och narig hy. Den minskar eller eliminerar åldersfläckar och leverfläckar, läker huden, motverkar bakteriella inflammationer och minskar hudklåda vid eksem, barneksem, psoriasis eller akne. Och det häftiga är att den kan användas som solskydd då den naturligt uppskattas ha en solkyddsfaktor på 12-15.

Personligen undviker jag dock även att smörja in mig med kokosolja, eftersom jag inte vill skydda mig från strålningen så att jag börjar utsätta mig för mera strålning än jag egentligen borde. Det är främst om jag ska på utflykt eller liknande då jag inte vet om jag kommer att ha möjlighet att skydda mig tillräckligt med skugga och kläder.

Zinksalva

Zinksalva reflekterar tillbaka solens strålar. I vanliga solkrämer kan zink kombineras med titandioxid, men det diskuteras att det kan vara cancerogent i nanoform. Titandioxid gör läkemedel och krämer vita. Använd hellre zinksalva, som både har skyddande och vårdande egenskaper vid både UVA- och UVB-strålning. Zink har en uttorkande, sammandragande effekt som kan hjälpa irriterad hy. Det verkar också antibakteriellt, vilket passar bra vid lättare brännskador från för mycket sol. Tänk på att eftersom den är uttorkande så är det bättre att använda kokosolja vid torr hud.

Zinkoxid är dock förbjuden idag i solskyddskrämer, dock inte i kosmetika. Ingen har vad man vet någonsin skadats av zinkoxid i solskydd. Att det förbjudits som solskyddande ämne beror inte på att det är giftigt eller farligt, utan på att man ännu inte vet om det är giftigt eller farligt i nanostorlek, vilket just nu är under utredning.

D-vitamin

Det kommer ut ca 4000 studier på D-vitamin om året. Många har D-vitaminbrist idag, speciellt på våra breddgrader. I medierna uppmanar forskare oss att ta D-vitamintillskott och även inom sjukvåren har man nu börjat rekommendera detta.

Dvitamin

Bristsymptom

Rapporter från University of California Riverside uppger att nästan 50 procen av världens befolkning är i riskzonen för D-vitaminbrist, samtidigt som D-vitamin kopplas samman med ett stort anta sjukdomar och autoimmuna sjukdomstillstånd.

D-vitaminbrist kan försvaga kalciumupptaget  tarmen och ge benskörhet. Vi behöver också D-vitamin för aktiveringen av vita blodkroppar (som är en del av vårt immunförsvar) vid exempelvis influensa. Därför är vi också sjukare under vinterhalvåret när vi har större D-vitaminbrist. Högre nivåer D-vitamin ger även ett skydd mot och en minskad risk för flertalet cancersorter, även hudcancer.

D-vitamin från kosten

Vi kan få en del D-vitamin via kosten genom att äta fet fisk, vilt kött och gräsätande kor. Tyvärr behöver vi äta väldigt mycket för att komma upp i tillräckligt mängder. Vi kan också få en del det mindre aktiva D2-vitaminet från till exempel kantareller, men då behöver man äta flera kilo om dagen. Veganer och vegetarianer kan därför oftare uppvisa bristsymptom.

D-vitamintillskott

Därför behöver man ta ett tillskott för att komma upp den mängd vi behöver. Rekommendationerna varierar från olika källor, men 50ug (2 000IU) per dag är den vanligaste rekommendationen. D-vitamin lagras i kroppen, vilket betyder att man kan ta en större dos en gång i veckan eller månaden, stället för en mindre dos varje dag. Terapeutiska behandlingar kan gå upp till 1250 ug (50 000IU) och ge mycket goda resultat. Personligen tar jag minst 100ug/dag de dagar jag inte lyckats ladda i solen.

RDI D-vitamin

Det är alltså svårt att överdosera D-vitamin. Man har inte lyckats hitta en maxdos för D-vitamin när det gäller oralt intag. D-vitamintillskott görs av fårullsfett (lanolin) som exponeras för UV-ljus. (Ta gärna D-vitamintillskott i kombination med K2-vitamin eller ät syrade grönsaker varje dag som innehåller K-vitamin för att sänka risken för osteoporos/åderförkalkning.)

D-vitamin bildas i huden och ger skydd

Bästa sättet att få tillräckliga doser D-vitamin är att exponera huden för solljus. Detta sker då solen lyser på oss från en minst 45 gradig vinkel, alltså när vår egen skugga är lika lång eller kortare än oss själva. (Om vi tänker oss att solen står i 90 gradig vinkel då den är i zenit, alltså står högst upp på himlen.) Detta är fallet hos oss bara några veckor före och efter midsommar. Mitt på dagen producerar då kroppen runt 10.000 IE D-vitamin på bara en halvtimme, om man låter bli att smörja in sig.

Solarium kan ibland ha rör som ger det ljus som behövs för D-vitaminproduktionen. Då kan man också sola i dessa under vinterhalvåret.

D-vitamin bildas från kolesterol som sitter på insidan av huden. När den exponeras för UV-ljus omvandlas kolesterolet till ett förstadium till D-vitamin. Det transporteras till levern och sen vidare till njurarna för att aktiveras till det verksamma D-vitaminer som kroppen behöver.

  • Exponera din hud för solen när den står så högt att din skugga är kortare än dig själv.
  • När huden börjar bli varm och/eller rodnar avstannar D-vitamin-processen i huden. Klä på dig igen.
  • Undvik att tvätta huden med tvål några timmar efter solexponering.
  • Inta minst 50 ug (2000 IU) om dagen, speciellt när du inte har möjlighet att sola.

D-vitamin skyddar huden från skador och intar man samtidigt en kombination fytokemikalier är detta ett ultimat sätt att undvika hudskador och hudcancer.

Lyssna här när rektor Bo Engborg på Nordiskt Näringscenter pratar om D-vitamin med Carolina Werling, grundare av HälsoSant!

Kost och kosttillskott istället för krämer

Inte bara D-vitamin skyddar huden från skador. Många olika studier påvisar att fytokemikalier från grönsaker, bär och frukt skyddar huden från solskador och dessutom kan verka reparerande vid redan uppkommen skada. Till fytokemikalier räknas bland annat fettlösliga karotenoider som finns i främst grönsaker (ät därför alltid fett tillsammans med dina grönsaker) och vattenlösliga antocyaniner som finns i främst bär och frukt.

Merparten av det försämrade solskyddet beror faktiskt på näringsbrister. Hudens skydd förbättras avsevärt genom en näringsrik kost, så en kost som är hälsosam bör också öka motståndet mot solen.

E-vitamin

E-vitaminer ökar hudens elastik, antioxidantrik mat ökar ditt immunförsvar och motstånd mot sjukdomar, detta inkluderat en positiv inverkan på huden.

Betakaroten

Genom att äta gott om betakarotener från exempelvis morötter kan man få en mörkare solbränna då detta ökar pigmentets mörka nyanser. Men det innebär samtidigt att kroppen behöver sola lite längre för att få tillräckligt med D-vitamin.

Lykopen

En studie som publicerats i British Journal of Dermatology visade att lykopen (från tomatpuré) ger skydd mot både de akuta och de långsiktiga aspekterna vid solskador. Lykopen är en karotenoid som finns i tomater och precis som alla andra karotenoider får man bäst upptag om man mixar, hettar upp och tillsätter fett.

Astaxanthin

Astaxanthin är en antioxidant som motverkar solbränna, men det är ännu inte fastställt hur stor mängd som behövs för ett tillförlitligt skydd. Astaxanthin finns främst i djur som äter olika former av alger. Bra källor är ekologisk lax, räkor, krabba, hummer och alger.

Efter solbadet

Gelé från ett blad aloe vera svalkar, lindrar och läker om du bränt dig i solen. Undvik aloe vera på tub! Det kan stå 100% aloe vera på tuben, men när man läser innehållsförteckningen förfasas man över innehållet.

Ta med några blad från din planta hemma och förvara bladen i kylskåp så håller de länge. Om du inte har egen aloe vera kan du fråga efter hela blad på massageställen på stranden eller i butikerna som säljer aloe veraprodukter. Du kan också köpa hela plantan på ställen som säljer blommor och grönväxter. Fråga personalen i reception om inte annat. Lokalbefolkningen brukar ha koll på detta.

aloevera1

Kolloidalt silver är suveränt på brännskador! Jag har alltid med en sprayflaska med kolloidalt silver så jag kan spraya på exempelvis sår eller solbränd hud.

Slutsats

Brännskador och hudcancer ökar för att:

  • de flesta inte vänjer kroppen långsamt med solen
  • de flesta använder solskyddskrämer för att kunna visas onaturligt länge i solen utan att bli brända
  • solskyddskrämerna hindrar den livsviktiga D-vitaminproduktionen i huden
  • solskyddskrämerna innehåller skadliga och cancerframkallande kemikalier

 

Sola sunt

  • Undvik solskyddkrämer! Använd endast vid yttersta nödfall.
  • Skydda huden genom att inta högkvalitativa kosttillskott och äta näringsrika grönsaker, bär och frukter.
  • Låt din hud sakta vänja sig vid solen.
  • Undvik solen mitt på dagen då den är som starkast.
  • Vistas 15-30 minuter i direkt sol varje dag för att D-vitamin ska produceras. Solen ska stå högt på himlen, > 45°.
  • Leta sen skugga och använd solhatt och långa klänningar eller tunna byxor och långärmat.
  • Undvik att tvätta huden med tvål direkt efter solexponering för optimal D-vitaminproduktion.
  • Drick mycket vatten för att skydda huden mot uttorkning.
  • Vid torr hud kan man vid behov smörja in huden med naturliga oljor såsom kokosolja direkt efter duschen.

 

Källor:

Tidningen ”Vitalt vetande om hälsa”, Nr 1, 2010, artikeln ”Skenet bedrar”, av Ann Fernholm, vetenskapsjournalist

Gillade du detta? Då kanske du också gillar följande