Stress. Naturlig eller sjuklig? Är stress något vi borde undvika helt och hållet eller är det hälsosamt att stressa? Stress bidrar efter en lång tid till utmattningsyndrom, utbrändhet, utmattningsdepression eller annan form av trötthetssyndrom när vi inte hinner återhämta oss. Stress gör också att kroppen lättare blir sjuk i en massa andra fysiska sjukdomar.

Jag har varit där. Jag drabbades själv av utmattningssyndrom 2009. Det var det värsta jag varit med om och det bästa som hänt mig. Ja, idag kan jag säga så, men 2009 kändes det då verkligen inte som något jag någonsin skulle vara tacksam för! Men utan denna kris hade jag inte lagt om mitt liv som jag gjorde och det skulle inte finnas något Morotsliv idag! Idag mår jag bättre än någonsin.

”Varje människa någon gång i livet kommer att vara sjukskriven på grund av psykisk ohälsa.”

I Sveriges TV4:as Nyhetsmorgon pratades igår morse om trötthetssyndrom och dr Mikael Sandström sa att varje människa någon gång i livet kommer att vara sjukskriven på grund av psykisk ohälsa, men inte bara på grund av stress och utmattning. Den bakomliggande orsaken är dock ofta stress eller sömnstörning. Det är ganska grymt, tycker jag. Är vi faktiskt så dåliga på att hålla balans?

För mycket stress kan efter en längre tid leda till både psykiska och fysiska symptom och de ska fungera som varningsklockor så att vi kan stanna upp och återhämta oss och på så sätt hålla oss friska, pigga och glada.

Psykiska tecknen på för mycket stress:

  • Koncentrations- och minnesstörningar
  • Nedsatt förmåga att klara tidspress
  • Känslomässig instabilitet
  • Sömnstörning

Fysiska tecken på för mycket stress:

  • Hjärtklappning
  • Hyperventilering
  • Yrsel
  • Ljud- och ljuskänslighet

Om du har haft dessa dagligen i mer än två veckor är det dags att dra i nödbromsen! Om du har dessa men inte ser någon lösning, är det dags att traska iväg till läkaren för att få en sjukskrivning. För det blir inte bättre av sig självt -det blir sämre!

Vi behöver balans

Att stressa är helt naturligt egentligen, men det har blivit ett stort hälsoproblem i dagens samhälle. Det beror på att vi har tappat balansen med återhämtning och glömmer bort att koppla av och lugna ner oss mellan varven. Istället kör vi på i ett konstant stressläge, vilket blir direkt skadligt för vår hälsa.

balans

Slåss eller fly för överlevnad

När man förr i tiden stod öga mot öga mot lejonet gick kroppen in i ett ”fight or flight”-mode, alltså ett läge då kroppen gör sig redo för att slåss eller fly. Det behövde vi för att överleva. Det är det samma som händer idag i våra kroppar när vi blir stressade, men idag gäller det jobbet, trubbel med kollegor eller klienter, pressade hemmaförhållanden, relationer som prövas, cirkusen kring barnen, sjukdomar, dödsfall och tidsbrist i största allmänhet.

Sympatikus och parasympatikus

Det autonoma nervsystemet delas in i sympatikus och parasympatikus. Sympatikus aktiverar kamp och flykt och parasympatikus ger lugn. De påverkar din kropp så här:

  • Hjärta
    • Sympatikus: Höjd puls, ökad slagkraft, snabbare impulshastighet, ökad retbarhet
    • Parasympatikus: Sänkt puls, sänkt impulshastighet
  • Lungor
    • Sympatikus: Vidgar luftrören
    • Parasympatikus: Drar samman luftrör, ökar slembildning
  • Perifera blodkärl
    • Sympatikus: Vidgar blodkärlen
    • Parasympatikus: Ingen påverkan
  • Ögon
    • Sympatikus: Vidgar pupill
    • Parasympatikus: Drar samman pupill
  • Metabolism
    • Sympatikus: Stimulerar insulinproduktion, glykogenolys och lipolys
    • Parasympatikus: Hämmar insulinproduktion, glykogenolys och lipolys
  • Urinvägar
    • Sympatikus: Drar samman urinrör, slappnar av blåsan
    • Parasympatikus: Drar samman blåsan
  • Eteriska nervsystemet
    • Sympatikus: Hämmar sekretion och drar samman ringmuskler (läppar, iris, anus, magmun). Minskar muskelrörelser och tonus i mage och tarm.
    • Parasympatikus: Stimulerar sekretion (vätskor och slem) och slappnar av ringmuskler. Ökar muskelrörelser och tonus i mage och tarm.

symparasymp

Detta sker i kroppen vid stress

  1. Binjurarna sätter igång och frisätter stresshormonen adrenalin och noradrenalin.
  2. Pulsen höjs så att hjärtat och musklerna får mera energi.
  3. Man känner sig plötsligt piggare och får mer kortisol.
  4. Blodsockret höjs för att ge mera energi för att kunna slåss eller fl.
  5. Mag- och tarmfunktionen stängs av, eftersom det inte är meningen att du ska äta eller nära dig när du är i en stressituation.
  6. Fokus blir skärpt, men man kan bara koncentrera sig på en sak i taget.
  7. Kroppen skjuter till enorma mängder vitaminer och mineraler och pusha immunförsvaret lite extra.

När situationen och faran är över går kroppen in motsatt läge för att skapa balans.

Detta sker i kroppen efter stress:

  1. Hormonerna serotonin (sömnhormon), oxytocin (lugnande, minskar stress) och endorfin (lyckohormon) skapar balans.
  2. Pulsen sjunker och andningen blir lugn och regelbunden.
  3. Känsla av hunger och sug efter fet mat och snabba kolhydrater, eftersom kroppen förbrukat mycket energi.
  4. Känslosvackor eftersom hormonbalansen rubbats och den reglerar glädje, ilska, sömn, hur pigg du känner dig och din självkänsla.
  5. Kroppen behöver fylla på med mera näring eftersom den använt upp en stor del av sina reserver.

Kortvarig och långvarig stress

Om du utsätts för kortvarig stress ibland är det inte farligare för kroppen än att den använt enorma mängder energi för stunden och startar reparation och återhämtning och fortsätter som vanligt.

Men pågår stressen dagligen i veckor, månader eller till och med år så befinner sig hormonbalansen är i konstant rubbning.

Stressreaktioner

Du har höga kortisolmängder, högt blodsocker, ökad puls och immunförsvaret tar stryk eftersom kroppen använder upp all näring som behövs för att hålla den frisk.

Dessutom börjar man lätt hyperventilera, fast man kanske inte lägger märke till det alla gånger, vilket sänker koldioxidhalten i utandningsluften. Hyperventilering är vår kamp- och flyktandning. När vi inte använder vår diafragma för andningen, ger detta på sikt rubbning i HPA-axeln (hypothalamus-hypofys-binjurar).

Eftersom man bara kan koncentrera sig på en sak i taget under stress så ökar risken att man glömmer saker, vilket i sin tur ger ännu mera stress.

Sjuk till semstern

Kortisol är tacksam nog antiinflammatoriskt för att hålla bort inflammation och sjukdomar under stressen, men det är inte bra att ha höga nivåer under en längre tid. Det är därför man ofta blir sjuk när semestern närmar sig och man börjar slappna av och stressen sjunker undan. Kortisolet går ner och immunförsvaret måste ta itu med inflammationen. Tyvärr har man då stora näringsbrister, vilket ställer till med problem för immunförsvaret så sjukdomarna kommer i form av förkylning eller annat.

Näringsbrist

Då mag- och tarmsystem stänger ned vid långvarig stress, så kan inte tarmarna ta hand om maten eller tillgodogöra sig de antioxidanter, vitaminer och mineraler som maten innehåller. Speciellt strax efter stress är man extra sugen på socker som ju i sig är beroendeframkallande och förvärrar inflammation i kroppen. Det kan också leda till viktuppgång, vilket inte heller är bra för kroppen.

Stress är vår värsta fiende idag. Mag- och tarmsjukdomar, hjärtproblem, eksem, allergier, håravfall, ledvärk, fertilitetsprobem, bältros och så vidare kan ofta relateras till stress, eftersom kroppens alla funktioner tvingas jobba på högvarv. I värsta fall går man in i väggen, bränner ut sig, då kroppen helt enkelt säger ifrån.

Därför är det extra viktigt att du tar hand om dig, avsätter tid till total återhämtning och hittar ett sätt som passar just dig för att få känsla av lugn och ro.

Hypotyreos och sköldkörteln

Ibland kan tröttheten också bero på underfunktion i sköldkörteln. Enklast är att kolla sin kroppstemperatur i armhålan varje morgon direkt man vaknat, innan man stiger upp ur sängen. De allra flesta bör ha en kroppstemperatur över 36,5 grader. Är tempen under 36,5 kan man misstänka att sköldkörteln inte fungerar som den ska.

Man kan då kolla sina sköldkörtelvärden hos en läkare som kan bekräfta eller utesluta detta. Observera dock att det också finns hypotyreos typ2 eller hypometabolism som den också kallas, där sköldkörtelvärdena är normala, men kroppstemperaturen ändå är för låg. Därför är ofta tempen det allra enklaste sättet att hitta sköldkörtelobalans.

Återhämtning

När det blir för mycket måste man ta tag i problemet snabbt innan det blir värre. Ingen annan gör det åt dig, så ju förr du tar tag i det desto lättare blir det och tvärtom.

  1. Stanna upp!
  2. Sätt gränser!
  3. Satsa på återhämtning!
  4. Våga fråga och ta emot hjälp!

qigong

Stanna upp och analysera

  • Vad lägger du tid på under veckan?
  • Vad kan du ransonera bort först?
  • I vad kan du begära avlastning?
  • Känner du att du behöver avlastning, terapi, sjukskrivning eller annan form av stöd?
  • Schema lägg din återhämtning! Annars tenderar livet rusa vidare i samma fart som tidigare.

Sätt gränser

De flesta av oss har svårt för att säga nej, men om man känner att man ha för mycket att göra behöver man sätta gränser. Och det måste man lära sig! Om man inte klarar av det själv kan man också få hjälp med detta via insiktsterapi.

Återhämtning

Satsa på att återhämta dig tills symtpomen försvinner. Det kan vara olika länge för olika människor. Det beror delvis på hur stor skada som skett i kroppen och delvis på hur snabbt kroppen återhämtar sig.

Vila

  • Sov ut varje natt
  • Ta kort vila under dagen, man behöver inte sova.
  • Meditera
  • Utöva mindfulness
  • Träna qigong
  • Unna dig massage eller healing
  • Varva ner ute i naturen

Bukandas

  • Gör djupandningsövningar till en daglig rutin
  • Bukandas med hjälp av diafragman
  • Kom ihåg att andas genom näsan under hela dagen
  • Tejpa munnen till natten för att fortsätta näsandningen även då.
    • Man kan sätta en lodrät tejpbit över läpparna om man är nervös för att bli utan luft.
  • Andningen balanserar HPA-axeln och hjälper kroppen vila och bli lugn

Motionera

  • Yoga
  • Promenader
  • MovNat
  • Styrketräning
  • Löpning
  • Börja på gym
  • Hitta den form som passar dig!

Mental träning

Läk och bygg upp

  • Besök en näringsterapeut och kolla upp din näringsstatus och dina brister
  • Ta kosttillskott åtminstone så länge tills kroppen har kunnat fylla sina depåer
  • Ät makrobiotisk kost
  • Stöd upp kroppens återhämtning med bioresonans och frekvensterapi

Gå offline

  • Strålningsbanta ditt hem
  • Stäng av mobiltelefonen och datorn ibland
  • Besluta dig för när du vill och inte vill vara tillgänglig

Hjälp och avlastning

Om det finns anhöriga och vänner som kan hjälpa med avlastning, våga fråga om hjälp och våga ta emot hjälpen om den erbjuds. Det kan vara svårt i början, men det är viktigt att man inte isolerar sig med sina problem.

meditate

Har du flera råd och tips som du eller någon anhörig haft nytta av vid trötthetssyndrom? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet!

Inslaget i Nyhetsmorgon kan ni se här.

Gillade du detta? Då kanske du också gillar följande