En av de mest seglivade myterna inom medicinen säger att för mycket animaliskt fett i maten och ett förhöjt kolesterol är farligt för hjärta och kärl. Men ett stort gäng läkare och experter håller inte med när det gäller svartmålandet kolesterol och överanvändningen statiner och hurudan roll de båda egentligen spelar i vår hälsa.

Bland dessa hittar vi till exempel MD och PhD Uffe Ravnskovsom är  författare till flera böcker såsom ”Hur kolesterolmyten håll vid liv” med flera, Docent Ralf Sundberg som är läkare, kirurg och forskare och är författare till boken ”Forskningsfusket”, Dr Annika Dalhqvist som är allmänläkare och kvinnan bakom LCHF, Dr Nisse Simonsson och många, många andra.

Läkare fostras tyvärr in i ett visst tänkande redan under sin utbildning. De får reklammaterial, gåvor, bjudmiddagar och dylikt av läkemedelsföretagen. Det blir redan under utbildningen väldigt stor fokus på läkemedel och mindre fokus på hur kroppen fungerar och hur livsstilsförändringar istället kan hjälpa patienten till hälsa. Alla läkare låter sig dock inte påverkas, tack och lov, men det kan vara svårt att låta bli.

Också de kostråd vi har idag lever kvar från krigstiden och går ut på att sälja den billigaste maten i första hand och inte fokusera på kvalitet, helt enkelt för att passa industrin och medborgarens plånbok, inte hälsa. Det vi borde göra är att fokusera på ekologiskt, vegetariskt och GMO-fritt.

Så när det gäller kolesterol tänker vi ofta på metabolt syndrom, övervikt, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Men hur ser sambandet ut egentligen och behöver vi kolesterolsänkande statiner för att undvika hjärtinfarkt om vi har höga kolesterolvärden?

heart

Metabolt syndrom

Men många som lider av metabolt syndrom är inte nödvändigtvis överviktiga och vice versa så har inte alla överviktiga metabolt syndrom. Nuförtiden är fetma ofta ett tecken på en störd ämnesomsättning och metabolt syndrom. Man har ofta ett högt kolhydratintag och lågt fettintag.

Metabolt syndrom innebär högt blodtryck, förhöjda blodfetter, nedsatt glukostolerans, höga insulinnivåer eller insulinresistens samt ökad utsöndring av protein i urinen. Dessa faktorer ökar risken för sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, diabetes, fettlever, demens, cancer och polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Man kan också se samband med bukfetma samt dra koppling till kvinnlig infertilitet samt prostataförstoring, prostatacancer och tjocktarmscancer. Idag talas om metabolt syndrom som man kan kalla ett förstadium till andra sjukdomar.

Övervikt

Om man har övervikt betyder det inte att man är lat, har dålig karaktär eller är en dålig människa. Men våra kroppar ser ju ganska olika ut, inte sant? Vissa går lätt upp i vikt och inte andra. Det är delvis genetiskt hur vår ämnesomsättning fungerar och vi kan delvis faktiskt påverka denna, till exempel genom att variera kaloriintaget genom dieter som 5:2-dieten. Även motion ökar kroppen förmåga att inte samla fett och gå upp i vikt trots ett högre kaloriintag.

Fett är energi

Kroppen lagrar energi i sina fettdepåer för att kunna använda denna energi senare när behov uppstår, medan växterna lagrar sin energi i form av kolhydrater. Vi KAN också lagra en del kolhydrater i levern och i musklerna i form av glykogen, men det är ganska lite. Varje natt töms glykogenlagret i levern och när vi tränar använder vi relativt snabbt upp glykogenet i musklerna. Därför anser kroppen att det är bättre att lagra fett. Det tar mindre plats i förhållande till energimängd och är mjukare i kroppen än kolhydrater.

Socker bromsar fettförbränningen

Insulin utsöndras när blodsockret höjs och det bromsar nedbrytningen av fett i fettcellerna. Det blir lättare att lagra fett i fettcellerna och det driver in blodsocker i cellerna. Om det finns överskott av blodsocker ökar insulinet bildningen av fett i fettcellerna.

Brist på daglig motion och en diet med en stor andel snabba kolhydrater såsom socker och vitt mjöl gör därför att man lättare går upp i vikt.

avocado

Blodtrycket

Blodtryck varierar under hela dygnet och kan vara olika från dag till dag och i olika perioder. Det ligger som lägst när vi ligger ner eller sover och om vi stiger upp och står så stiger trycker. Regleringen av blodtrycket skyddar hjärnans behov av jämnt blodflöde.

Blodtrycksmedicin motverkar viktminskning

Blodtrycksmediciner är ofta betablockerare och de blockerar adrenalin. Alla fettceller har kontakt med en adrenalinnerv och då de blockeras blir det svårt att gå ner i vikt. Så även om man väljer en lågkolhydratkost kan viktminskningen vara ganska långsam och ineffektiv om man också äter betablockerare. Men en låghydratkost kan sänka blodtrycket naturligt eftersom inulinnivåerna hålls nere.

Lågt blodtryck

Om man blir skrämd kan man reagera med blodtrycksfall. Blodtrycket är också lägre när man slappnar av och vilar, liksom när man varit sängliggande i någon sjukdom. Ett alltför lågt blodtryck är inte bra, eftersom regleringen då inte riktigt fungerar som den ska och hjärnan har lite lågt tryck hela tiden. Lågt blodtryck, även kallat hypotension eller hypotoni, är vanligare bland unga, långa och smala personer.

För litet saltintag kan också sänka blodtrycket och ge högre dödlighet. Salt är alltså inte skadligt! Se därför till att ha tillräckligt salt i maten, speciellt om sommaren när man svettas mycket.

Högt blodtryck

Vanligare är dock högt blodtryck, hypertension eller hypertoni, och man är rädd för högt blodtryck eftersom det ökar risken för hjärnblödning. Blodtrycket stiger när vi är fysiskt aktiva, stressade, upprörda eller upplever något som vi tolkar som fara. Detta för att vi ska mobilisera energi för att kunna springa så fort som möjligt. Det är också ett skydd ifall vi skulle skada oss och börja blöda, för då ser det höga blodtrycket till att hjärnan har tillräckligt med blod. Det är också större risk att få högt blodtryck om man äter för lite salt!

Vad som är definitionen på högt blodtryck är dock satt av läkemedelsindustrin och de har intresse av att sälja så mycket mediciner som möjligt! Många som påbörjar medicinering mot högt blodtryck kan till en början få ett lägre blodtryck, men efter några månader är blodtrycket tillbaka på samma höjda nivå igen och medicinering behöver ökas på. Docent Ralf Sundberg menar att de gränser vi har idag är lite för snäva och att vi antagligen mår bra av ett  lite högre blodtryck än vad som rekommenderas idag. Lita heller inte på en enskilt mätning, utan mät vid flera tillfällen.

badvsgood

Kolesterol

Kolesterol är en molekyl som uppstod i evolutionen för sisådär en halv miljard år sen som möjliggjorde att vi fick nya organismer som kunde utveckla nervsystem. Kolesterol finns i alla celler i cellmembranet. Det gör att cellernas membran ska kunna röra på sig, att muskler ska unna röra på sig, vita blodkroppar kan ta sig fram och fästa sig vid inkräktare och främmande organismer som tagit sig in i kroppen. Det är alltså en livsnödvändig molekyl!

Kolesterol är nödvändigt för fungerande cellmembran och är ett förstadium till steroidhormoner och D-vitamin.Det är ett viktigt ämne för hjärnans funktion och bär med sig antioxidativa vitaminer till vävnaderna. Kolesterol är den viktigaste råvaran för gallsalter (kofaktorer är C-vitamin och vitamin B3) och behövs för att serotoninreceptorer ska fungera. Det är även en antioxidant som skyddar mot fria radikaler och används för att reparera skadade celler.

Historia

På 1800-talet började forskaren Anichkov fundera på hur passa farligt detta kolesterol kunde vara, eftersom man hade hittat kolesterol i gallstenar. Han började mata kaniner (som ju är vegetarianer) med stora mängder kolesterol och upptäckte snart att det uppstod något som liknande åderförkalkning i stora kroppspulsådern. Han antog att kolesterolet bidrog till detta.

På 50-talet kom en ny teori av Andel Key som sa att kolesterol skulle vara den viktigaste orsaken till åderförkalkning och hjärtinfarkt, men man hade fortfarande ingen aning om vad som egentligen vad kolesterolets uppgift i kroppen. Man började undersöka blodet och såg att fettet i blodet transporterades i olika fraktioner. En av dessa, LDL, verkade preliminärt ha samband med risken för hjärtinfarter. Man hade då hittat ämnen som kunde sänka dessa nivåer och det var besprutningsmedel som användes på sädesfälten i Frankrike. Dessa gifter kunde då användas i lägre doser för att söka kolesterolhalten i blodet.

Statiner

Sen hittade man också andra ämnen som sänkte kolesterolhalten i blodet. Men i samtliga fall kunde man inte se något samband med en eventuellt minskad dödlighet. Men just statiner verkade ha mindre biverkningar än tidigare hittade medel. Statiner sänker kolesterol genom att hämma enzymet HMG-CoA-reductase (samma enzym som tillverkar Q10).

I några studier som gjordes jämfördes statiner med placebo och då kunde man se efter några år att de som fått statiner hade färre hjärtinfarkter, men dödligheten föreföll vara fortfarande den samma i alla studier. Förutom i en enda studie (Scandinavian Simvastatin Survival Study eller 4S-studien) som påvisade en minskning på 4% bland dem som redan haft hjärtinfarkt tidigare. Statiner ökar dessutom risken för insjuknande i diabetes, med så mycket som 50 %. Antalet studier växer hela tiden, men samtidigt påverkas allt fler hjärtläkare av läkemedelsföretagen.

I höstas 2015 gick några danska forskare tillbaka till de alla gamla studierna med frågan: Hur mycket längre lever man på statiner jämfört med sockerpiller? Man tittade på alla undersökningar som hade överlevnadskurvor och det visade sig att livet förlängs med chockerande 3 dagar för den som inte har riskfaktorer och hela 4 dagar för den som har riskfaktorer som tidigare hjärtsjukdom, under en 6 års period om patienten tar statiner dagligen. Observera att även 4S-studien som avvek markant från de andra studierna, också var med i denna undersökning. Dessa dagar faller naturligtvis in i felmarginalen. Denna revolutionerande studie publiceras dock inte i läkartidningen. Det beror antagligen på att deras viktigaste annonsörer är läkemedelsföretag med kolesterolsänkande medel.

Docent Ralf Sundberg hänvisar vid frågan om LDL:s skadlighet till en artikel som ännu inte publicerats och där visar man att det inte finns något samband som talar för att högt LDL skulle vara skadligt, tvärtom. Det finns i dagsläget inget som säger att statiner kunde ha hälsobefrämjande egenskaper. Även 4S-studien gjordes med ett sådant urval att studiens slutsats inte är pålitlig, menar Sundberg. Också MD och PhD Uffe Ravnskov har gått igenom samtliga studier och också han menar att det inte finns något som påvisar att kolesterol skulle vara skadligt.

Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att statiner inte motverkar risken för hjärtkärlsjukdomar. En total omvärdering är nödvändig och tills dess bör läkare vara medvetna om att nuvarande rekommendationer för statiner inte är evidensbaserade!

Fet mat och kolesterol

Vi får inte högt kolesterol av fet mat! I fattiga länder där man har ont om tillgång till mjölkfett och kokosfett och har  näringfattig mat med mest kolhydrater i kosten, ser man lägre kolesterol- och LDL-värde och en högre dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.

Även mat med mycket kolesterol höjer inte kroppens eget kolesterol. Detta beror på att kroppen anpassar sin egen kolesterolproduktion till hur mycket vi får i oss via maten. Levern tillverkar den mängd kolesterol som behövs i cellernas membran och väggar och för tillverkning av bla könshormoner och D-vitamin. Ökar man kolesterolintaget genom maten, tar levern paus och det är vad man kallar en negativ feed back loop. Man får alltså inte höga kolesterolvärden av att äta fet eller kolesterolrik mat.

Åderförfettning och kolesterol

Åderförfettning kan ibland göra att det bildas blodproppar, vilket kan orsaka olika allvarliga sjukdomar. När blodkärlen som leder blodet till hjärtmuskeln blir för trånga kan du få kärlkramp eller hjärtinfarkt. Om kärlen som leder blodet upp till hjärnan blir för trånga kan du drabbas av stroke eller TIA, då en del av hjärnan får tillfällig syrebrist. Åderförkalkning i benen ger kärlkramp i benen, som också kallas fönstertittarsjuka. Åderförfettning kan också ge problem med potensen.

Åderförfettning eller åderförkalkning innebär att det bildats lagringar på blodkärlens insida och väggarna i artärerna, pulsådrorna, tjockare och stelare. När det blir för trångt får blodet svårare att passera. Vi vet inte riktigt varför förträngningar uppstår i blodkärlen, men man tror att mekaniska skador kan ha en roll. Kolesterol behövs alltid när vi ska bilda nya celler och läka något, så när mekaniska skador uppstår behöver kolesterol ta sig dit och lappa och läka skadan. Om kolesterolet då är peroxiderat kan det bidra till förträngningarna.

LDL och HDL har förmåga att klumpa ihop bakterier som kommit in i kroppen och dra dit vita blodkroppar som tar hand om inkräktarna. Inflammation är alltså en bidragande orsak till åderförkalkning. Paradontit, alltså tandköttsinflammation ger till exempel en kraftigt ökad risk för hjärtinfarkt. LDL bidrar till att stoppa dessa processer, men peroxiderat material som blir kvar kan bidra till dessa förträngningar.

Kolesterol i sig har alltså inget samband i åderförkalkning, men peroxiderat kolesterol kan spela en roll i åderförkalkning. Men då pratar vi istället som hur kroppen tar hanterar syre och fria radikaler. Peroxidationsprocessen kan aktiveras av rökning och andra faktorer som ger fria radikaler. Det är alltså skäl att satsa på antioxidanter i maten för att undvika riskerna för åderförfettning.

HDL, LDL och triglycerider

Kolesterolvärden är i grund och botten ganska ointressanta och även läkarna har lite svårt att förstå sig på teorin bakom kolesterolet.  Men om man har för höga värden triglycerider och låga värden HDL, då kan man vara lite illa ute.

HDL är små kolesterolmolekyler som brukar kallas ”goda”. Av dem har man gärna ett högre värde. LDL å andra sidan kan delas i två grupper: stora fluffiga (goda) och små kladdiga (onda). När man tar detta värde vet man inte vilka som är goda, fluffiga och vilka som är onda, kladdiga. Men man vill gärna ha ett högt värda av de fluffiga och ett lågt av de kladdiga. Högt LDL kan vara tecken på en pågående inflammation och kan bero på underfunktion i sköldkörteln, men blir riskabelt först om det är oxiderat LDL.

Genom att äta mycket fet mat höjs HDL och LDL (de goda, fluffiga) medan triglyceriderna sjunker. Om man äter mindre socker kan man också få ett högre LDL, men det beror också på att de stora fluffiga ökar. Ett högt totalkolesterol behöver därför inte utgöra någon fara så länge andelen triglycerider är låg.

Genom att äta mycket kolhydrater sjunker HDL, medan LDL (de onda små) och farliga triglyceriderna höjs.

Kvoten mellan triglycerider och HDL ska alltså vara så låg som möjligt! Det utgör därför ett indirekt mått på de små elaka LDL.

Apolipoprotein A1 och B

När det gäller risken för att utveckla aterosklerotisk sjukdom är alltså inte kolesterolvärdena HDL och LDL tillförlitliga. Flera studier talar istället för att analys av proteinkomponenterna i LDL respektive HDL, apoB och apoA1, är bättre indikatorer för riskerna och då i synnerhet kvoten mellan apoB/apoA1. Önskvärda nivåer för denna kvot är för män < 0,8, för kvinnor < 0,7. ApoB kan användas som ett alternativ till LDL. ApoA1 och apoB kräver inte fastande provtagning. Dessa tester tas nu i bruk på fler och fler sjukhus både i Sverige och Finland.

Utöver detta ger också triglyceriderna viktig information om metabol balans, framför allt i relation till insulinresistens och diabetes.

HDL and LDL cholesterol_6

Kost och kosttillskott

Livsstil och kost är A och O när det gäller hälsa. Motionera varje dag, undvik stress och välj en inflammationsdämpande kost och kosttillskott.

Om man upplever att man befinner sig i riskzonen för hjärtkärlsjukdomar rekommenderar jag att man besöker en näringsterapeut som kan se över näringsstatusen i kroppen och ge rekommendationer på kost och lämpliga kosttillskott. Här följer några exempel.

OBS! Vilka som är lämpliga för just dig samt korrekt dosering bör ordineras av din näringsterapeut!

Vid högt LDL-kolesterol eller tecken på inflammation:

  • Q10
  • Vitamin B3
  • Vitlök
  • C-vitamin
  • Gurkmeja (curcumin)
  • Ingefära
  • E-vitamin
  • Krom
  • Havrekli
  • Sötmandel
  • Björnbär

Vid högt blodtryck:

  • C-vitamin
  • Omega 3
  • L-arginin
  • Magnesium
  • Hagtorn
  • B-vitaminer
  • Kostfibrer
  • Kalium
  • Kakao
  • Lingonjuice
  • E-vitamin
  • D-vitamin
  • Folsyra
  • Biotin
  • Koppar
  • Prolin
  • Lysin
  • Kondroitinsulfat
  • N-acetyl-glukosamin
  • Pyknogenol
  • Kudzu
  • Guava
  • Olivblad
  • Q10
  • Alger
  • Vitlök
  • Mulungu
  • Stevia
  • Selleri och persilja
  • Benfotiamin
  • Mojave Yucca-rot
  • Havssalt
  • Motion
  • Tystnad
  • Musik

Vid ateroskleros:

  • C-vitamin
  • E-vitamin
  • Magnesium
  • Betakaroten
  • D-vitamin
  • Lysin
  • Prolin
  • L-Arginin
  • Omega 3

Vid kärlkramp:

  • Kudzu
  • Hagtorn
  • Magnesium
  • Zink

Vid hjärtsvikt:

  • Hagtorn
  • C-vitamin
  • B-vitaminer
    • B2, B3 (niacin, ökar HDL kolesterol), B5, B6, B12 och biotin
  • Karnitin
  • Terminalia Arjuna
  • Taurin
  • Mariatistel
  • Zink
  • Chlorella
  • Vatten

 

Avslutande fakta

  1. Kolesterol är inte ett dödligt gift, utan ett ämne som är vitalt för alla cellers konstruktion och funktion. Kolesterol är vare sig ”gott” eller ”ont”. Däremot påverkas blodets innehåll av många livsstilsfaktorer som stress, fysisk aktivitet, övervikt, rökning och så vidare.
  2. Ett högt kolesterol påstås att förorsaka åderförkalkning och hjärtinfart. Talrika studier har emellertid visat att människor med ett lågt kolesterol blir lika åderförkalkade som människor med ett högt.
  3. Vi producerar själva 3-4 gånger mer kolesterol än vi äter. Produktionen ökar när vi äter för lite kolesterol och minskar när vi äter mat som är rik på kolesterol. Därför är det så svårt att ändra sina kolesterolvärden genom att ändra sin kost.
  4. Matens innehåll av kolesterol och animaliskt fett har inget med åderförkalkning eller hjärtinfarkt att göra. Till exempel har mer än 30 vetenskapliga studier visat att den mängd fett som infarktpatienter ätit innan sjukdomen inte var större än den mängd som friska människor äter.
  5. Att sänka kolesterolet med de mediciner som användes innan statinerna introducerades kan inte påverka risken att dö i hjärtinfarkt. Däremot är de i sig hälsovådliga och kan förkorta patientens liv.
  6. Den nya sortens kolesterolsänkare, statinerna, minskar risken för hjärtinfarkt om man tidigare haft en hjärtinfarkt, men effekten är mycket svag och har inget med kolesterolsänkningen att göra. Tyvärr är de även cancerframkallande, åtminstone enligt försöksdjur.
  7. Ett högt kolesterol är en riskfaktor för mindre än 10 % av dem som dör i hjärtinfarkt. Kolesterol skyddar mot infektioner och äldre människor med högt kolesterol lever längre än äldre människor med ett lågt.
  8. Många av dessa fakta har presenterats i vetenskapliga tidskrifter och böcker de senaste decennierna, men få känner till dom.
  9. Orsaken till att lekmän, läkare och de flesta forskare aldrig hört talas om detta är, att alla resultat, som talar emot kolesterolkampanjens budskaper, ignoreras eller felciteras i den vetenskaplig litteraturen.

 

heart2

 

Läs mera om kolesterol: