Varje tugga av den mat vi äter borde bidra till högre nivåer i vår styrka, ambition, spiritualitet och skönhet.

Varje måltid borde bidra med maximal energi, naturlig vätska, syre samt en hög vibrationsfrekvens som påverkar oss på den djupaste nivå och får oss att hålla en högre energi än vi tidigare gjort.

Vad vi äter bidrar till den nivå av hälsa vi vill att våra kroppar skall ha. Genom att äta mycket raw food förändras kroppen på en molekylär nivå. Kroppen bygger starka celler, neutraliserar de skadliga syranivåerna i kroppen, höjer syrenivån och ger dig en massor av energi och en mental klarhet.

Undvik

Undvik tillsatsämnen i maten. De misstänks orsaka allergiska reaktioner, hormonstörningar, huvudvärk, cancertillväxt, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes, beteendestörningar, hyperaktivitet och koncentrationsvårigheter. Exempel på tillsatsämnen är syntetiska konserveringsmedel, antioxidationsmedel, fosfater, smakförstärkare, färgämnen och sötningsmedel.

Undvik främmande ämnen. Miljögifter kan hittas i fisk, svamp, älglever och -njure. Bekämpningsmedel, mögelgifter och ytbehandlingsmedel finns i grönsaker och frukt. Dessutom innehåller förpackningar av plast och konserver BPA och teflon. Undvik dessutom vidbränd mat och strålning från mikrovågsugn.

Undvik också GMO. Kroppen kan inte bryta ner modifierade gener och dessa skapar dessutom allergier, nya sjukdomar, mera gifter och rubbar hela ekosystemet.

Välj istället

Välj alltid mat som är ekologiskt och biodynamiskt odlad och använd dig av rena råvaror och äkta vara. Då undviker man miljögifter och får äta grönsaker och frukter som har fått mogna färdigt. Om de blir för tidigt plockade så blir de näringsfattiga, eftersom vitaminer och mineraler bildas i slutet av mognadsprocessen. Genom att näringsoptimera kosten ger du kroppen större förutsättningar att fungera optimalt, ha mera energi och känna sig vackrare och lyckligare. Raw food är ett enkelt och effektivt sätt att så småningom bygga bättre kostvanor.

I köket är det bra att plastbanta och stället välja naturliga material såsom glas, rostfritt stål, gjutjärn, trä, sten och keramik.

Rätt mat, men för vem?

Det som är rätt för mig, behöver inte vara rätt för dig! Vi är alla unika. Lyssna på din kropp och lär dig vad den inte gillar, vad den tolererar och vad som får den att fröjdas och jubla. Det är inte nödvändigtvis samma grejer som de som funkar för mig eller någon annan.

Lyssna på din kropp och lär dig vad den inte gillar, vad den tolererar och vad som får den att fröjdas och jubla!

Selen, Se

Selen (Se) är viktigt för hjärta, brässen, lever och lunga. Historik 1818 upptäcks selen av den svenska kemisten Berzelius. 1941 konstateras för första gången att selen är ett viktigt spårämne för levande vävnad. 1949 påvisas selen kunna förebygga levertumörer hos...

läs mer

Ny näringguide lanserad

Årets julkalender skapade början på en ny näringsguide I årets julkalender gömde sig ett mikronäringsämne bakom varje lucka. Det var framför allt vitaminer och mineraler som presenterades och man kunde läsa om bristsymptom, hur näringsämnet fungerar i kroppen,...

läs mer

Coenzym Q10, ubikinon, vitamin Q

Coenzym Q10 (CoQ10) kallas också ubikinon och q-vitamin, och är viktigt för hjärta, lever och immunförsvar. Historik 1957 extraherar F. L. Crane och hans forskningsgrupp ett nytt ämne från mitokondrier i hjärtat på djur. Kemi Coenzym Q10 är ett aktivt coenzym som...

läs mer

Svavel, S (MSM)

Svavel (S) är ett ickemetalliskt grundämne med atomnummer 16. Organiskt svavel är en viktig beståndsdel i proteinet kollagen och keratin som bygger upp bland annat brosk, senor, hjärna, bindväv, muskler, skelett, hud, hår och naglar. Organiskt svavel är mera känt som...

läs mer

Kisel, Si

Kisel (Si) är viktigt för blodådror, bindväv, hud, hår och naglar. Historik 1972 presenterar Carlisle bevis att kisel är essentiell för djur. Kemi En studie från Finland visade att genomsnittskosten på 2 000 kcal innehåller 29 mg kisel. Kisel förkommer mest i...

läs mer

Jod, I

Jod (I) Historik För 3 000 år sedan i Kina, botade man struma genom att ge alger. 1811 Bernard Courtois upptäckte jod under framställningen av krut. 1850 visade Chatin behov av jod för människor. 1885 upptäcker Baumann organiskt jod i sköldkörteln. 1919 isolerade...

läs mer

Järn, Fe

Järn (Fe) Historik 1681 är Sydenham den förste som använde järn som medicin. 1746 upptäcker Menghini att järnrik föda ökar järnnivån i blodet. 1832 upptäcker Fodisch att man har låg järnhalt i blodet vid anemi. 1936 upptäcker Reiman m.fl. att "oorganiskt järn är...

läs mer

Koppar, Cu

Koppar (Cu) är viktigt för lever, nervsystem, hjärta, binjurar, hjärna, skelett. Levern lagrar koppar och styr dess utsöndring. Historik 1878 identifierar Frederick koppar i hemocyanin. 1921 identifierar Bodansky koppar i människans hjärna. 1931 lägger Josephs fram...

läs mer

Zink, Zn

Zink (Zn) är viktigt för lever, njurar, ögon, öron, benstomme, reproduktionsorgan, prostata, sköldkörtel och immunsystem. Historik 1926 upptäcker Somner och Lipman att allt högre liv kräver zink. 1961 beskriver Prasad m.fl. zinkbrist hos människor. 1964 upptäcker...

läs mer

Natrium, Na (natriumklorid/salt)

Natrium (Na) och natriumklorid (NaCl eller salt) är viktigt för njurar, binjurar och nerver. Historik 1871 beskriver Salkowski för första gången absorptionen och utsöndringen i kroppen av natrium. 1895 upptäcker Biederman att skelettmuskler kontraherar rytmiskt i en...

läs mer