Varje tugga av den mat vi äter borde bidra till högre nivåer i vår styrka, ambition, spiritualitet och skönhet.

Varje måltid borde bidra med maximal energi, naturlig vätska, syre samt en hög vibrationsfrekvens som påverkar oss på den djupaste nivå och får oss att hålla en högre energi än vi tidigare gjort.

Vad vi äter bidrar till den nivå av hälsa vi vill att våra kroppar skall ha. Genom att äta mycket raw food förändras kroppen på en molekylär nivå. Kroppen bygger starka celler, neutraliserar de skadliga syranivåerna i kroppen, höjer syrenivån och ger dig en massor av energi och en mental klarhet.

Undvik

Undvik tillsatsämnen i maten. De misstänks orsaka allergiska reaktioner, hormonstörningar, huvudvärk, cancertillväxt, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes, beteendestörningar, hyperaktivitet och koncentrationsvårigheter. Exempel på tillsatsämnen är syntetiska konserveringsmedel, antioxidationsmedel, fosfater, smakförstärkare, färgämnen och sötningsmedel.

Undvik främmande ämnen. Miljögifter kan hittas i fisk, svamp, älglever och -njure. Bekämpningsmedel, mögelgifter och ytbehandlingsmedel finns i grönsaker och frukt. Dessutom innehåller förpackningar av plast och konserver BPA och teflon. Undvik dessutom vidbränd mat och strålning från mikrovågsugn.

Undvik också GMO. Kroppen kan inte bryta ner modifierade gener och dessa skapar dessutom allergier, nya sjukdomar, mera gifter och rubbar hela ekosystemet.

Välj istället

Välj alltid mat som är ekologiskt och biodynamiskt odlad och använd dig av rena råvaror och äkta vara. Då undviker man miljögifter och får äta grönsaker och frukter som har fått mogna färdigt. Om de blir för tidigt plockade så blir de näringsfattiga, eftersom vitaminer och mineraler bildas i slutet av mognadsprocessen. Genom att näringsoptimera kosten ger du kroppen större förutsättningar att fungera optimalt, ha mera energi och känna sig vackrare och lyckligare. Raw food är ett enkelt och effektivt sätt att så småningom bygga bättre kostvanor.

I köket är det bra att plastbanta och stället välja naturliga material såsom glas, rostfritt stål, gjutjärn, trä, sten och keramik.

Rätt mat, men för vem?

Det som är rätt för mig, behöver inte vara rätt för dig! Vi är alla unika. Lyssna på din kropp och lär dig vad den inte gillar, vad den tolererar och vad som får den att fröjdas och jubla. Det är inte nödvändigtvis samma grejer som de som funkar för mig eller någon annan.

Lyssna på din kropp och lär dig vad den inte gillar, vad den tolererar och vad som får den att fröjdas och jubla!

Kalium, K

Kalium (K) är viktigt för njurar, hjärta, nerver och sköldkörtel. Historik 1807 beskriver Davy kalium som grundämne. 1871 beskriver Salkowski för första gången absorption och utsöndring av kalium. 1894 beskriver Von Bange relationen mellan natrium och kalium i födan....

läs mer

Magnesium, Mg

Magnesium (Mg), är viktigt för bisköldkörtlar, hypofys, hjärta, njurar, nerver och stela muskler. Historik Forntida Grekland: Man upptäckte glaubersalt (Natriumsulfat) vid orten Magnesia, Grekland, och använde det i hundratals år mot förstoppning. 1808 isolerar Davy...

läs mer

Fosfor, P

Fosfor (P) är viktigt för skelettet och cellernas struktur. Historik 1669 destillerar Brand fosfor från urin. 1817 påvisar Vauquelin fosfor i djurlipider. 1906 bevisar Harden och Young att glukosfosforbindningen är mycket aktiv. 1931 isolerar Lohman ATP...

läs mer

Kalcium, Ca (kalk)

Kalcium (kalk) är viktigt för nerver, skelett (ben), tänder, hår, njurar, muskler, hjärta och tjocktarm. Historik 1808 isolerar Davy kalcium och några andra mineral genom elektriska experiment. 1905 finner Delezenne att kalcium är viktigt vid blodkoagulering och...

läs mer

Vitamin K, fylloquinon, menadion

Vitamin K, fylloquinon, menadion, är viktigt för blod, lever, tarm, livmoder och benstomme. Historik 1929 upptäcks K-vitamin av en dansk forskare vid namn Henrik Dam. Vitaminet isolerades ur ärtväxten alfalfa och fick så småningom namnet K-vitamin p.g.a. dess...

läs mer

Vitamin E, tokoferol

Vitamin E, tokoferol, är viktigt för lever, hjärta, reproduktionsorgan, hjärna, cirkulation, fettvävnad, muskler, hypofys och binjurar. E-vitamin i lillhjärnan verkar minska snabbt vid E-vitaminbrist. Vitamin E är ett samlingsnamn för tokoferoler och tocotrienoler....

läs mer

Vitamin D, kolekalciferol

Vitamin D, kolekalciferol, är viktigt för bland annat benstomme, mjälte och bisköldkörtlar. Historik D-vitamin har upptäckts i samband med rakitis, ett tillstånd som uppstår där skelettet blir deformerat p.g.a. brist på mineralerna, kalcium, fosfor, samt synergistiska...

läs mer

Vitamin C, askorbinsyra

Vitamin C, askorbinsyra, är viktigt för bindväv, binjurar, ligament, ben, gom, lever, tymus, lymfa och hjärta. Historik 1500 f.Kr skörbjugg beskrivs med symtom och dödsorsak från staden Thebes. I det gamla Rom, Egypten och Grekland brukade krigsherrar som drog ut...

läs mer

Vitamin B12, kobalamin

Vitamin B12, kobalamin, är viktigt för lever, mjälte, bukspottkörtel, nervsystem, hjärnan, blod, benmärg, mage, njurar, testiklar, bröst, bronker och leder. Historik 1934 fick Minot, Murphy och Whipple nobelpris för att de kunde bota perniciös anemi, som dittills...

läs mer

Vitamin B9, B10, M, folsyra, folat, folacin

Vitamin B9, B10 och M är mer kända som folsyra, folat och folacin, och är särskilt viktiga för lever, blod, slemhinnor och livmodertapp. Historik Folsyra upptäcktes före vitamin B12 när vetenskapsmän letade efter ämnen i nötlever som förebygger eller botar perniciös...

läs mer

Gillade du detta? Då kanske du också gillar följande