fbpx

Lite annorlunda dag idag. Jag steg opp och tog min detox och efter en stund gjorde jag en snabb och smarrig lunchsallad.

Sen tog jag sikte på min hemby. Hemma hos mina föräldrar åt jag en mandarin och ett inhemskt äpple till mellanmål innan jag, mamma, mormor och lillasyster åkte in till Näsby för att veckohandla mat. Enligt tradition tar vi alltid kaffepaus på lokala konditoriet. ”Men va ska tu jet ter?” undrade mamma, men jag var inte orolig. De brukar ju alltid ha någon frukt bredvid kassan. (Ofta övermogen och till rövarpris, med dock en frukt!)

När vi kom in letade jag genom hela disken och vid kassan – INGEN FRUKT! Det fanns överhuvudtaget inte ETT ENDA alternativ om man inte ville äta socker och spannmål! jag frågade naturligtvis också, men hon bekräftade bara min egen upptäckt… Alltså vilken besvikelse. Jag tog alltså ett kopp grönt te och satt och såg på när mamma och syster tuggade i sig varsin ”smetamonk” (minns inte vad det heter på riktigt, men det är som en avlång munk med vaniljgräddfyllning och rosa grasyr – supergoda!) och mormor tog en sockerbulle. Gaaah!

”Men vetcha du var ga ett in bull tå å?” tyckte mormor och såg på mig med ”tycka-synd-om-blick”. ”Nä, tack.” ”Men vill du itt ha?”, envisades hon. ”Nä e ji häjlt ok.”, försökte jag övertyga. Men jag var hungrig, irriterad och sååå sugen! En tugga hade varit himmelriket! De påstod att de inte var riktigt nöjda med sina bullor, men jag lät mig inte luras… Sen orkade inte min syster med hela sin och LÄMNADE en fjärdedel! Fattar ni hur görna jag ville stoppa in den i munnen och tugga och känna smaken av socker och vanilj och… karamellfärg. Men trots det stora frestelsen gick jag ut därifrån med gott samvete för att jag inte stoppat i mig det underbara, lockande, frestande djävulskapet. 😉

När vi sen for till butiken handlade jag massor av frukt, grönsaker och nötter! 🙂

Väl hemma var jag så hungrig, så då satte min kära mamma igång med att göra en sallad. (Jag tog en näve nötblandning också för att lindra den värsta hungern.) Tillsammans gjorde vi en utsökt sallad!

Det lite knepiga är att man blir liksom tillfredsställd av den här maten, men inte sådär full i magen så att man skulle känna sig mätt som man brukar. Det är en lite konstig köänsla som jag nog inte riktigt vant mig vid ännu. Kroppen vill säkert få kött och sånt som den är van vid…

Senare på kvällen när jag blev sugen på något mera gott tog jag mera nötblandning och en banan innan jag begav mig hemåt. Men när jag kom hem var jag igen (ännu?) hungrig. Då blev det en tallrik mungbönsgroddar och till efterrätt min nya favorit: Morotsstavar med jordnötssmör! 😀