Början på slutet, slutet på början eller början på fortsättningen?

Nu har det gått en dryg vecka av februari, den månad när jag skulle börja äta ”som folk” igen. Några av er undrar kanske hur det gått. Och jag kan bara beklaga och meddela att det inte har gått bra …med att äta ”som folk” menar jag!

Jag fortsatte vanan trogen med att köra mina snabba sallader i min kära hushållsassistent. Så enkelt och så gott och framför allt: så snabbt! Efter några dagar var jag och min make ut på en liten länk. Efteråt skopade jag upp sallad åt oss båda och han stekte bacon till. ”Nu”, tänkte jag, ”Nu kan jag ju smaka en liten baconskiva. Det vore ju gott.” Men när vi väl satte oss vid bordet hade jag faktiskt ingen lust alls att tugga i mig en baconskiva. Jag som älskar (älskat?) bacon!

Nåväl. Nästa dag stekte han abborrfileér till salladen. Det doftade underbart! Abborre är ju säkert inte lika kraftigt som bacon, så en abborrfilé kan jag nog ta. Tror ni jag ville ha nån? Nope! Var inte det minsta sugen fast det nog doftade helt gott fortfarande. Mycket konstigt…

Nu var det ju faktiskt flera råkostare som ”varnade” mig innan att jag inte kommer att vilja gå tillbaka. Men i ärlighetens namn så trodde jag att de sa det mest för att flera är veganer av etiska skäl. Men nu sitter jag här och vill inte äta annat! Fast jag minns hur kött smakar är jag inte sugen.

Men så lördags var vi på min svärfars 60 års fest. Där bjöds på laxsoppa (kokt lax, fänkål och potatis med rå rödlök och dill vid sidan av) och tårta till kaffe/te. Fast jag hade ätit sallad med guacamole till frukost blev man ju så småningom hungrig, så jag tog en halv tallrik laxsoppa och sörplade försiktigt i mig. Det var en jättegod soppa! Tyvärr började magen knipa efter en stund. Någon tårta var det naturligtvis inte tal om.

När andra schacket med gäster kom några timmar senare var jag så hungrig så då åt jag en och en halv tallrik till med soppa. Det gick riktigt bra – hela lördagen. Sen blev det söndag och jag blev fruktansvärt gasig i magen. Och det var en riktig ”urk-gas”! Ingen skulle ha velat vara i samma rum som mig då. Och jag skyller det på den delikata laxsoppan.

Nu kör jag alltså vidare på den råa linjen. Blir det fler bjudningar av något slag så kanske jag äter mat ”som folk” – förutsatt att jag inte behöver umgås med mycket folk nästa dag… Fast socker och spannmål – det är helt bannlyst! Huga!