Som tur är finns det en hel del bättre och mera lyckade alternativ som är vänligare mot våra kroppar och underliv samt vår miljö och plånbok.

Engångsbindan

Engångsbindan är vanligast hos unga tjejer som precis fått sin första mens och bindorna finns i olika storlekar och former. Den tillverkas av ett cellulosa-, träfiber- och plastmaterial som har behandlats och blekts med olika kemikalier för att bättre kunna suga upp vätskan. Det lämnar alltid kvar kemikalierester i bindan och som ni vet så ”äter” huden dessa kemikalier! Särskilt personer med känslig hud kan få reaktioner.

Bindor med plast i ger också en instängd miljö, vilket ökar risken för bakterietillväxt, svampinfektioner och lukt.

Det finns engångsbindor som är helt fria från klor, dioxinrester, syntet, rayon, petrokemiska plaster och superabsorbenter, där bomullen och cellulosan är ekologisk och kommer från odlare som kan garantera att plantorna inte är smittade av GMO-gröda. Dessutom är produkterna biologiskt nedbrytbara till minst 95 %. Tyvärr är de inte särskilt billiga eller ekologiska med tanke på att de är icke-återanvändningsbara.

Tampongen

Tamponger tillverkas av vätskeabsorberande bomull eller ett specialtillverkat material. Materialet är sedan omgivet av gasväv som ska göra det enklare för en att föra in tampongen i slidan. Precis som bindan är cellulosan i tampongen blekt och behandlad med kemikalier!

Tamponger orsakar dessutom uttorkning av slemhinnorna i slidan då de stör fuktighetsbalansen och det kan vara rent av skadligt för slemhinnan att använda tampong när man är torr. Då lämnar också ofta fibrer kvar i slidan. Tamponger kan också ge TSS (Toxic Shock Syndrome) som även kallas Tampongsjukan. Den är ovanlig, men kan vara livsfarlig.

Det finns ekologiska tamponger som är gjorda av 100% ekologisk bomull med hölje av majsstärkelse. De innehåller ingen plast, inga kemikalier eller parfymer. De är nedbrytbara och miljövänliga, men inte särskilt billiga eller ekologiska med tanke på att de är icke-återanvändbara.

Både bindan och tampongen bör bytas ut ungefär var fjärde timme. Dessutom kommer de väl förpackade med bruksanvisningar och varningstexter, så det blir en del sopor.

Bild: lunette.com

Tre bättre val

Här kommer tre vänligare alternativ till engångsmensskydd.

Naturtamponger

Naturliga, ekologiska och återanvändningsbara små havssvampar som används precis som vanliga tamponger. De är varken blekta eller parfymerade och de torkar inte ut slemhinnorna i underlivet. De fungerar extra bra för dig som är känslig och speciellt bra när du vill värna om miljön. Naturtamponger är mjuka och du kan klippa till formen på dina tamponger så de passar just din kropp.

Kokas 1 minut innan första användning. Använd, skölj ur dem, tvätta och använd dem om och om igen. Efter mensen kan du doppa den i ett glas med vatten och vinäger, krama ur och hänga på tork till nästa period. Naturtamponger håller upp till sex månader och ibland ännu längre.

Jag har själv inte testat naturtamponger och är rädd för att de inte är lika säkra ur hygienperspektiv som de följande alternativen.

Tygbindan

Tygbindan är ett återanvändningsbart och billigt alternativ till engångsbindan. Du kan köpa färdiga eller sy själv.

Tygbindan har tre skikt. Ett skikt närmast kroppen av bambu, bambufrotté eller trikå. Sen kommer ett absorberande skikt av bomull, bomullsflanell eller hampa och slutligen ett spärrskikt av exempelvis ull, fleece eller PUL (plastlaminerat polyestertyg). Spärrskiktet förhindrar läckage, men skapar ändå inte en instängd miljö för underlivet, vilket minskar risken för svampinfektioner (jämfört med engångsbindor). Tygbindor knäpps ihop runt trosan med en tryckknapp som håller bindan säkert på plats.

Bindorna tvättas i 60°C utan sköljmedel. För att inte behöva tvätta varje dag kan du skölja dem i kallt vatten efter användning och låt torka och blöt eventuellt upp dem igen en stund innan du lägger dem i tvättmaskinen. Ett miljövänligt val.

Menskopp – zero waste!

Menskopp är en konformad kopp/behållare som samlar upp mensblodet. Den behöver inte bytas lika ofta som bindan och tampongen, utan du kan ha i den upp till tolv timmar beroende på hur mycket du blöder. Eftersom att en menskopp inte är ett engångsskydd utan något som återanvänds krävs det bättre hygien, men samtidigt är menskoppen mer hygienisk, eftersom den inte påverkar slidans naturliga fuktighetsbalans och stör inte heller den naturliga avstötningsprocessen av menstruationsblod, döda celler och bakterier.

Den placeras i slidan och när den är full tar du ut den, tömmer och rengör med vatten och använder den igen. I början innan man har vant sig kan det vara lite pilligt. Men efter ett par tre menstruationer vill man aldrig byta bort den mer.

En menskopp har lång livslängd och kan användas i upp till 10 år, vilket gör den till ett miljövänligt och billigt alternativ! Menskoppen är kanske lite ovanlig (fast den har funnits i över hundra år), men är det bästa valet för de med riklig blödning, då den rymmer mer blod än både tampong och binda. Men den kan även användas då det kommer lite blod i början och slutet av mensen.

Menskoppen är också användarvänlig och tillåter att du rör dig som vanligt och den kan användas t.o.m. vid simning (utan snöre som hänger ut). Tappen på menskoppen kan man klippa till rätt längd då man använt den några gånger och den har hittat sin rätta plats.

Menskopp

• är tillverkad i gummi, silikon eller TPE (=termoplastiskt elastomer som är latex- och silikonfritt)
• rymmer 30-50 ml
• är hypoallergen, latexfri och doftfri
• är enkel att använda och bekväm att bära
• är ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart alternativ till engångsmensskydd
• håller upp till 10 år med rätt skötsel
• finns i olika storlekar
• är lämplig för alla menstruerande kvinnor oavsett ålder
• behöver tömmas 2-4 gånger i dygnet och kan även användas under natten
• får inte användas under avslagstiden efter förlossning på grund av infektionsrisk
• påverkar inte den naturliga fuktighetsbalansen i slidan och torkar inte ut slemhinnorna
• är inte svettdrivande, främjar inte svamp- eller urininfektioner, och det har aldrig bevisats existera något samband mellan toxiskt chocksyndrom och menskopp

Hur sätter man dit den?

• Tvätta först dina händer noggrant. När du använder menskopp första gången, kan du blöta kanten med vatten eller lite kokosolja så glider den lättare in.
• Vik menskoppen. Det finns olika tekniker, så se på bilden vilken du gillar bäst. Håll koppen vikt och för in den med koppens vikta del först i slidan.
  • Du kan föra in koppen sittandes, ståendes eller sittandes på huk. Sära på benen när du för in koppen.
  • Du hittar koppens rätta läge i slidan med lite övning och genom att bekanta dig med din egen anatomi.
  • För att undvika läckage, känn med ett finger ett varv kring koppen och försäkra dig om att koppen har vecklat ut sig helt. Den hålls på plats av muskulaturen i bäckenbotten.

Hur tar man ut den?

• Innan du tar ut menskoppen, tvätta händerna noggrant och slappna av i musklerna och bäckenbotten.
• Om du inte kan nå koppens undersida, dra koppen försiktigt nedåt genom att ta tag om skaftet. Pressa lätt med magmusklerna (krysta) för att trycka koppen nedåt, utåt.
• Få undertrycket i koppen att släppa genom att trycka på koppens nedre del och dra försiktigt ut koppen så du inte spiller ut innehållet i misstag.
• Töm innehållet i toaletten och skölj den noggrant. Skölj först med kallt vatten så att färgen eller lukten inte fastnar i koppen och sedan med varmt vatten och en mild, oparfymerad flytande tvål innan du sätter tillbaka koppen igen.

När mensen är slut

• Koka koppen några minuter i vatten och tillsätt gärna lite salt eller matsoda (bikarbonat).
• Du kan också rengöra den i sprit.
  • Tips! Men en tandpetare får du även de små hålen rengjorda ordentligt.
• Förvara den luftigt i koppens egen förvaringspåse. Förvara aldrig menskoppen i en lufttät ask eller plastpåse.

Du kanske också gillar...

50 shades of (lek)grej DIY – Lyxiga badbomber Farliga kemikalier i kläder Undvik dessa kemikalier på din hud! Skadliga kemikalier i barnprodukter