Lucka 12
Visste du att vi gör av med ca 70% av kroppens slaggämnen via andningen?!
Ca 20% sker via huden och endast ca 10% via urin och avföring.
När du andas in luft drar diafragman i hop sig, vilket innebär att bröstkorgen och lungorna kan utvidgas. Syret i luften tas upp av de röda blodkropparna i kroppen genom lungblåsorna i lungorna för att kunna transporteras vidare genom blodomloppet. Vid förbränningen av syre och druvsocker bildas restprodukten koldioxid. Koldioxiden transporteras sen tillbaka till lungorna. När du andas ut slappnar diafragman av och koldioxiden förs ut ur din kropp.
Din andning styrs reflexmässigt och automatiskt av andningscentrat som ligger i förlängda märgen och styrs av det autonoma nervsystemet. När koldioxidnivån ökar till en viss gräns börjar du automatiskt att andas mer för att rensa ut koldioxiden.
Lär känna din andning
Lägg dig bekvämt på rygg och sätt en hand på magen och en på bröstkorgen.
Känn efter om bröstet och/eller magen höjer och sänker sig.
Om du andas optimalt så höjer sig först magen och sen bröstkorgen när lungorna fylls med luft vid inandningen!
Sen kan du även börja observera andningen när du sitter, står, går, osv. Observera också hur det känns om du förlänger din normala andning?
Ofta andas vi inte tillräckligt djupt, utan andningen stannar högt upp i bröstkorgen utan att lungorna fylls ordentligt. Du kan öva dig att medvetet andas på olika sätt, samt lära dig att iaktta din andning.
Du kan ha ett väsande ljud när du andas ut. Tryck ut luften med motstånd genom att använda magmusklerna. Detta är en sorts styrketräning för din diafragma och lungorna.
Många andas även in mer luft än vad kroppen behöver och ett för stort intag av syre leder till brist av koldioxid. Cellerna och musklerna behöver rätt mängd koldioxid för syresättningen.
Syret är beroende av mängden kolsyra i blodet för att cellerna ska kunna ta upp syret optimalt. Kolsyran är i sin tur beroende av mängden koldioxid. Mängden koldioxid minskar även med åldern, vilket i sin tur anses leda till att syresättningen i kroppen minskar, något som gör att vi känner oss mer trötta och orkeslösa.