Man har rengjort sig själv och sina textilier i hela världen med löddrande saponinrika växter, långt innan den första saponinen upptäcktes (år 1807). I Kina började man använda löddrande växtextrakt före vår tideräknings början och det krävdes en hel del övertalning för att få kineserna att börja använda tvåltvättmedel, särskilt till sidentvätt, eftersom tvålen inte bara rengjorde sämre utan dessutom förstörde tyget. Fortfarande använder muséer världen över saponiner till känsliga textilier.
Om du är ute i naturen och behöver snabbt rengöringsmedel kan du göra som beskrivningen nedan på bild. Men effektivast är att koka bladen.
Saponiner som rengöringsmedel
Saponin i vatten ger ett skummande tvättvatten. När man gör växtutdrag blir löddret ganska svagt, men tillräckligt för att rengöra med. Precis som tvål och andra tensider, minskar saponiner ytspänningen och rengör genom att emulgera smuts, fett och damm. Saponiner används t. ex. för att tvätta extra känsliga textilier, såsom siden och ylle.
Saponiner som hårvård
Saponiner är också svampdödande och används mot mjäll. Saponinerna gör att mjällsvampen lossnar och gör det då möjligt för andra aktiva ämnen att tränga ner i hårbotten och döda svampresterna. Saponinschampon är mycket milda och kan därför vara ett bra alternativ för den som är känslig för vanliga tensidschampon.
Saponiner som hudvård
Saponiner tas vanligen inte upp av frisk hud eller slemhinnor, men stimulerar dem och ökar deras genomsläpplighet för andra ämnen. I hudvårdsmedel används de därför för att hjälpa andra ämnen att tränga ner i huden. De lindrar också klåda och dödar svamp, t. ex. fotsvamp.
Saponiner som tandvård
Har använts som skummedel i tandvårdsmedel, men den bittra smaken kan vara jobbig.
Kemin bakom saponinerna
Saponiner finns i växterna som glukosider, vilket betyder att de är bundna till socker. Saponiner finns i bland annat såpnejlikans rötter (ca 5%), i björklöv (ca 3%) i kvillajaträdets bark (ca 8-10%), kastanjfrukten (8% – 13%), medan det asiatiska såpbärets fruktkött (alltså det vi kallar tvättnöt) kan innehålla upp till 36% saponiner.
Saponiner dras ut bäst med alkohol då man gör en tinktur. De flesta saponiner kan dras ut i varmt vatten med en infusion eller dekokt (såpnejika) eller lakas ut kallt (björklöv). Dunstar man in vattenutdraget får man saponinerna i pulverform.
Saponiner med neutral reaktion (pH 6-8, som i såpnejlika, kvillaja) tål och behöver svaga syror (t.ex. citronsaft) för att lösas bra. När de väl dragits ut kan svaga alkalier (t.ex. matsoda) tillsättas.
Saponiner med sur reaktion (pH under 6, som i björk) behöver svaga alkalier.
Saponiner från naturen
Såprotsväxter
Det mesta vars rotstockar, rötter eller rotutlöpare har använts till textiltvätt, inklusive såpnejlika, har kallats såprot och såpört. Mest använda:
- Såpnejika (Saponaria officinalis L.) Europa: Allmän på fuktig mark i södra och mellersta Europa. Finland: Växer upp till Uleåborg. Sverige: Rätt vanlig förvildad upp till Värmland,Västmanland, Uppland och odlad som trädgårdsväxt. Asien: Allmän på fuktig mark i Västasien. Amerika: Allmän på fuktig mark i Nordamerika.
- Såpört (Gypsophila fastigiata): Rödtonad stjälk, vita blommor som liknar såpnejlikans men i övrigt inte lik, förvedad jordstam. I Sverige sällsynt på sandig mark, särskilt på Öland och Gotland, där den är fridlyst.
- Trädgårdsnattviol (Hesperis matronalis): Lik såpnejlika, men med tandade, lätt håriga blad och blomma med fyra kronblad.
- Orientalisk såprot (Leontice leontopetalum L. och besläktade): Sydeuropa, Asien. Använd till kashmirsjalar och andra fina textilier.
- Persisk såprot (Acanthophyllum scuarrusum Boiss. och besläktade): Persien-Afghanistan.
- Senegarot (Polygala senega L.): Nordamerika.
- Vit såprot, vit såpört, levantisk såprot, levantinersåprot (Gypsophila, flera arter): Medelhavsområdet, västra Asien.
Såpbarksväxter
- Såpträd, kvillaja (Quillaja saponaria) är den främsta. Används även som skumbildande medel i läsk och cider.
Såpbärsväxter
- Hästkastanj
- Såpbär, såpböna (Sapindus saponaria L.): Brasilien.
- Såpbär, såpböna (Sapindus mukorossi Gärtn.): Indien, Kina, Japan.
- Såpbär, såpböna (Sapindus trifoliatus L.): Indien, södra Asien.
Varning!
Om man andas in saponiner och t. ex. kvillajabark orsakas nysning. Oralt (via munnen) kan saponiner intas i små mängder, men blir lätt irriterande för munnens, magens och tarmarnas slemhinnor. För mycket ger illamående, kräkningar och diarré, i allvarliga fall leverskador, andningsstillestånd, koma.
Alla saponiner är mer eller mindre giftiga om de förs in i blodbanan, där de löser de upp de röda blodkropparna och kan vara dödliga även i minimala doser.
Instagram
Facebook
Pinterest
Youtube
LinkedIn
Podden Fanny och Ila
Mina Webbkurser
Jag heter Cecilia "Ila" Lassfolk och är entreprenör och föreläsare om näring, hälsa och hållbart liv. Här hittar du inspiration för bra kost, hälsa, naturlig skönhet och ett giftfritt hem.