Inlägget om groddning innehåller köplänkar till Glimja.
Att göra egna groddar och skott själv är enkelt och billigt. De är delikata små energibomber som innehåller extremt mycket näring. Många olika linser, bönor (baljväxter) och frön kan man grodda hemma. Vissa tar längre tid än andra, några groddas i mörker och andra växer i jord. Grodda kan man göra under hela året och det är både enkelt och går relativt snabbt. Se groddguiden längst ner i inlägget.
Varför göra groddar och skott?
Då du blötlägger vaknar det sovande fröet till liv och enzymerna tar fart. Det gör att mineraler och proteiner lättare tas upp av kroppen, jämfört med om man kokar dem eller äter dem råa. Genom att grodda baljväxter över natten innan de ska kokas förkortar man även koktiden och gör dem mer lättsmälta.
Groddning förbättrar näringsvärdet. I ett torrt frö sover alla enzymer som behövs för att starta upp de processer som förbereder fröet att växa till en planta. Vid blötläggningen sugs vatten upp av fröet och väcker de sovande enzymerna som tillsammans med nybildade enzymer modifierar näringen i fröet. Kolhydrater omvandlas till enklare sockerarter och protein till fria aminosyror under groddning.
Mineraler frigörs och blir mera lättillgängliga. Baljväxter innehåller många olika mineraler som järn, magnesium, zink och kalcium, men också fytinsyra (fytat) som binder upp mineraler och gör det svårt för kroppen att tillgodogöra sig dem. Därför är det bra att grodda baljvöxter för att ju längre en baljväxt groddas, så desto mer fytat bryts ner.
Vitaminer och antioxidanter ökar i mängd. B-vitaminer som B2 och folat, likväl som C- och E-vitamin kan öka väsentligt vid groddning. Då baljväxter groddas kan innehållet av folat öka med över 600%.
Antioxidanter hjälper till att skydda celler från skador och mot härskning av fetter. När baljväxter groddas kan innehållet av antioxidanter öka drastiskt, upp till hela 2000%! Detta kan till viss del bero på ett ökat innehåll av vitaminer som C- och E-vitamin samt β-karoten, men även på ett ökat innehåll av fenoler som som påverkar smak, doft och färg och har olika skyddande uppgifter hos växten. På samma sätt kan växternas fenoler ha skyddande och hälsobringande egenskaper hos oss människor och torde kunna inverka positivt mot till exempel hjärt- och kärlsjukdom, cancer, diabetes och allergier. På samma sätt som för den antioxidativa kapaciteten, kan innehållet av fenoler öka upp till 2000% vid groddning!
Ämnen som ger gasig mage minskar. En grupp av dessa ämnen kallas med ett gemensamt namn för α-galaktosider. Då baljväxterna groddas minskar dessa ämnen och redan efter två till sex dagars groddning kan de ha försvunnit nästan helt och hållet.
Vad ska man göra groddar och skott?
På hälsokosthyllan i vanliga livsmedelsbutiker hittar du frön, linser, ärter och bönor som du kan grodda. Pinjefrön, linfrö och nötter går bra att blötlägga, men groddar inte. Mandel (som inte är en nöt) kan du dock grodda om den är rå.
Här finns ekologiska frön och bönor att grodda.
Ärter och bönor
Azukibönor, mungbönor, kikärter och sojabönor. Ärter brukar bli godast som skott.
Groddar av kikärter och sojabönor ska förvällas (= kokas snabbt) innan de serveras.
Linser
Gröna linser, svarta linser.
Frön
Alfalfa, amarant, bockhornsklöver, bovete, havre, hirs, korn, klöver, krasse, majs, pumpa, quinoa, råg, råris, rädisa, sesam, solros, spelt, vete.
Groddguide
Du kan grodda nästan vilka frön som helst.
Här kommer Morotslivs groddguide så du vet hur länge du ska blötlägga och sedan grodda olika grön, bönor och linser.
Hur gör man groddar?
När man ska grodda kan man göra det i glasburkar, groddtorn, groddmaskin eller andra odlingssystem. Här finns många olika sorters groddutrustning.
Det går alldeles utmärkt att använda stora glasburkar med ett glest tyg som nät-lock, fäst det med en gummisnodd.
- Skölj 1 dl bönor/linser/frön och blötlägg i rumstempererat källvatten i en glasburk över natten.
- Spänn ett finmaskigt nät över burköppningen och fäst med en gummisnodd.
- Häll bort vattnet nästa morgon och skölj dem igen.
- Låt burken stå mörkt och gärna upp och ned med nät över öppningen så att vattnet kan rinna av ordentligt.
- Skölj groddarna 2-3 ggr per dag.
- Efter några dagar är groddarna klara. (Tiden varierar mellan olika sorter. Se groddguiden nedan.)
- Ställ dem i ett ljust fönster en dag så blir de vackert gröna och fulla av klorofyll.
Förvara groddarna i glasburk i kylskåpet. Hållbarheten är ca 5 dagar.
Jag har denna glasburk som kan stå upp och ned och rinna av, och denna med glasburk med metallsil som lock..
Hur gör man skott?
Skott är frön som grott och sen får växa ut till små korta, ljusa stjälkar, vanligtvis med små gröna blad i toppen. Till skillnad från groddning som bara behöver vatten, måste fröna planteras i jord,papper eller bomull för att kunna växa. För att få fram skott är det bra att prova sig fram.
Ställ alltid ljust i slutet för att få rikt med klorofyll i bladen.
När man skottar på papper blir skotten fria från jord och är lätta att klippa. Smörgåskrasse fungerar bäst på papper medan övriga skott växer bäst i jord. Skotten är goda att ha i sallad eller på frökex.
På papper
- Lägg fuktat hushållspapper eller bomull på ett fat eller tallrik och strö på frön av t.ex krasse.
- Spänn över plastfolie med gummiband och ställ ljust.
- Håll papperet eller bomullen fuktig hela tiden med hjälp av en sprayflaska.
- Efter ca en vecka skördas skotten med sax.
Här finns också speciella groddpapper att köpa.
I jord
- Lägg fröna på botten av en låg burk.
- Lägg på ett ca 1 cm tjockt lager jord ovanpå.
- Fukta jorden och spänn sedan över plastfolie med en gummisnodd.
- Ställ ljust och varmt. Plasten ger växthusklimat i ett par dagar.
- Tag av plasten när fröna börjar komma igång. Se till att jorden hålls fuktig.
- Efter några dagar börjar skotten bli några centimeter och har fått hjärtblad. Dags att klippa och skörda.
Här finns groddtorn att köpa.
Odla vetegräs
När jag odlar vetegräs kan man använda odlingsbäddar och så i jord eller också automatisk groddmaskin. Den automatiska är väldigt smidig och den brukar jag använda när jag gör vetegräs.
Här kan du läsa mer i mitt blogginlägg om hur du odlar vetegräs och här om 12 orsaker att shotta vetegräs.
Problem?
När man odlar groddar och skott kan det ibland börja lukta. Orsaken är ofta att man har ett för tjockt lager av frön så att inte luft kommer till. Man kan ofta känna att de börjar värmas.
Fröna kan också vara gamla och ha dålig grobarhet och då blir effekten densamma.
Om du glömmer skölja dina frön kan de också bli dåliga.
Släng då och tvätta ur kärlet och starta en ny groddning.
Om jag har många sorters groddar men bara några burkar, kan jag odla flera groddsorter i samma burk om de har lika lång groddtid.
Aldrig tänkt på det, men varför inte? 🙂
Hej! Jag har hört att man inte skall använda solrosfrön som man köper till fåglar, vet inre varför.Är de dåliga för oss så kan de ju inte heller vara bra för fåglarna.Var köper man i så fall solrosfrön?
Solrosfrön till fåglar har ju ofta skalet på, så till matlagning kan de vara lite knepiga, men till skott är det ju inget hinder. Vet inte varför man rekommenderar undvika just fågelfrö, men skulle gissa att det har med livsmedelsstandard att göra.
Sen innehåller de ju väldigt mycket omega-6 och därför rekommenderas att varken vi eller fåglar äter för mycket av just den sorten.
Vad är tiden för sojabönor?
Vad bestämmer antalet groddagar? Är det tiden det fortfarande kan räknas som grodd (innan det övergår till att bli skott) eller är det tiden när det är som mest näring i dem? Vet att för korn är den optimala tiden 7-9 dagar (iallafall då man groddar det för att fodra djur ("sprouted fodder")). Själv brukar jag "grodda" linser i 5-6 dagar (då räknas de väl egentligen mer som skott för de börjar få små blad) som jag ger kaninen (och äter själv).