Gulekroppen, som är en rest i äggstocken där ägget suttit, bildar hormoner som har till uppgift att hålla kvar slemhinnan i livmodern tills det befruktade ägget har fått ordentligt fäste. Om ingen befruktning skett är gulekroppens livslängd 11-16 dagar, vilket innebär att kvinnan får mens 11-16 dagar efter ägglossning.

1. Billingsmetoden

Läs av dina flytningar

I livmoderhalskanalen finns håligheter som av hormoner och till viss del nervpåverkan stimuleras till att bilda olika typer av slem/sekret. Under slutet av mensen dominerar ett sekret som är tjockt, trögflytande och ogenomträngligt för spermier. Detta sekretet stannar som en ”propp” i livmoderhals-kanalen och fungerar som en naturlig barriär. Under dessa dagar är befruktning inte möjlig.

Ett och ett halvt dygn före ägglossning bildas det sekret som har till uppgift att ”låsa upp” för eventuella väntande spermier så att dessa ska kunna simma vidare till ägget. Detta sekret upplever kvinnan som en extremt våt, tråddragande och hal flytning (ser ut som äggvita). Chansen till befruktning är störst den här dagen. Dagen efter är en torr dag och detta abrupta avslut av flytningen är indikation för att ägglossning har skett dagen före. Efter ägglossning bildas igen tjockt och ogenomträngligt sekret som varken syns eller känns.

Andra typer av flytningar kan förekomma under en menscykel, men de kommer då ifrån slidan, är inte tråddragande och upplevs som strävare. En del kvinnor upplever också andra tecken på ägglossning såsom skiftande sinnesstämning, spända och ömma bröst, smärta eller ömhet i nedre delen av buken eller en liten blödning, vilket har naturliga biologiska och fysiologiska förklaringar.

Genom mätning av basaltemperaturen kan temperaturkurvan kartläggas och därmed vilka dagar som är fertila. En temperaturbaserad p-dator lär sig användarens temperaturkurva och jämför denna med vetenskapliga riktlinjer samt tidigare sparade exempelcykler. Genom ett utvärderingsprogram kan sedan användaren få en tillförlitlig individuell prognos över sin fertilitet det kommande dygnet.

Temperaturbaserade p-datorer innebär en engångskostnad. Pearly rör sig kring 345 € och Lady-comp 495 €. Eventuellt kan batteribyte behövas efter något år. De löpande kostnaderna är låga eller obefintliga vilket gör att en temperaturbaserad p-dator blir billigt i längden.

Temperaturbaserade p-datorer kan du köpa till exempel på Lady-comp.fi i Finland och Naturafemme i Sverige.

Billigare: I praktiken kan du också själv följa basaltemperaturen med hjälp av en febertermometer och föra logg över dina mätningar.

3. Urinbaserad p-dator

En urinbaserad p-dator mäter hormonhalten i morgonurin för att avgöra under vilka dagar man är fertil. Under fertila dagar används kompletterande skydd såsom kondom eller pessar. Under infertila dagar behövs inget kompletterande skydd då man är naturligt skyddad. Den urinbaserade p-datorn Persona har ett kliniskt testat Pearl index på 4 vilket motsvarar en säkerhet på 96 %.

Under menscykeln varierar hormonnivåerna i kroppen. Genom att mäta förändringarna i hormonnivåerna (ofta luteiniserande hormon (LH) och östrogen) under månaden kan ägglossningen bestämmas.

Kostnaden för en urinbaserad p-dator är dels själva engångskostnaden för datorn samt teststickor varje månad. Inköpskostnaden rör sig kring cirka 80-100 € för själva p-datorn. Teststickor för urinet är en löpande kostnad som tillkommer.

Clearblue finns att köpa på Innergy i Finland och på apoteket i Sverige. OBS! Persona finns inte längre att köpa på den nordiska marknaden, men kan kan köpas från utländska webbshoppar. Teststickor går fortfarande att köpa i både Finland och Sverige.

Billigare: Du kan också bara köpa teststickorna och själv föra logg över din cykel och dina resultat.

4. Ovulationsmikroskop, salivtest

Ovulationsmikroskop eller fertilitetsmikroskop fungerar genom att mäta så kallad ”salivary ferning” som gör det möjligt att förutsäga ägglossning med 98% noggrannhet.

Under ägglossningen ökar halten östrogen, vilket gör saliven saltare. Man kan se hur saliv kristalliseras när den torkar med hjälp av ett mikroskop. Om saliven är saltare, så torkar den i ett ormbunksmönster. Du kan se detta de 3-4 dagarna innan ägglossningen upp till ett par dagar efter. När du inte är fertil, torkar saliven i ostrukturerade plättar.

Lägg en droppe saliv på mikroskopet direkt då du vaknat på morgonen. Testa med hjälp av en sublingual salivprov, det vill säga färsk saliv från under tungan. Undvik att äta, dricka, röka, eller borsta tänderna före testet. Låt provet torka i ungefär fem minuter. Tryck på LED-ljusknappen och fokusera genom att vrida okularet i mikroskopet. Om du har ägglossning eller på väg att ägglossning kan kristall-liknande mönster ses.

Kostnaden för ett ovulationsmikroskop en engångskostnad kring cirka 20 € + frakt. Dessa kan man köpa från utländska webbshoppar eller Apoteket i Sverige.

http://www.fertile-focus.com/

5. Slidpessar

Slidpessaret sitter fastklämt i slidan med främre kanten under blygdbenet och bakre kanten mot den bakre slidväggen, så att livmodertappen täcks. Pessaret kan sättas in när som helst före samlaget. Det ska lämnas på plats minst sex timmar  efter senaste samlaget, men sitta kvar i högst 24 timmar. Man kan använda slidpessar hela tiden för ett kontinuerligt skydd om man vill, men det ska tvättas av en gång om dagen. Kan även användas som menskopp.

Slidpessar som ser ut som en basker med en metallring innanför kanten. Själva “skålen” sitter placerad uppåt mot livmodertappen och “kullen” därmed nedåt. Slidpessar finns i fem storlekar och ska prövas ut hos barnmorska eller gynekolog.

Tidigare användes giftigt spermiedödande medel tillsammans med pessar, men nu används en ofarlig gel med naturliga ingredienser, bland annat mjölksyra, som är skonsam mot slidan men lika effektiv. Pessargelen sätts på när man för in pessaret. Har man sen ytterligare samlag, för man in mer gel med fingret och kontrollerar samtidigt att pessaret sitter rätt.

Slidpessaret kostar kring 30-40€ och pessargelen kring 15€ och kan bland annat beställas här.

6. Cervixpessar

Cervixpessaret FemCap är ett pessar av silikon och är mindre än slidpessaret och sitter bara över själva livmodertappen (cervix). Det ser ut som en matroshatt, där kullen täcker livmodertappen och kanterna följer slidväggarna. På pessaret finns ett handtag som används för att plocka ur pessaret. Pessaret kan sättas in när som helst före samlaget och kan sitta i högst två dygn i taget och i minst sex timmar efter senaste samlaget. Sen tar man ut pessaret, tvättar av det. Man kan använda cervixpessar hela tiden för ett kontinuerligt skydd om man vill, utom vid mens.

Cervixpessar finns i tre storlekar och behöver inte provas ut. Liten för kvinnor som aldrig varit gravida. Mellan för kvinnor som varit gravida men fått missfall, gjort abort eller fått kejsarsnitt. Och stor för kvinnor som fött barn.

Tidigare användes giftigt spermiedödande medel tillsammans med pessar men nu används en ofarlig gel med naturliga ingredienser, bland annat mjölksyra, som är skonsam mot slidan men lika effektiv. Pessargelen sätts på när man för in pessaret. Har man sen ytterligare samlag, för man in mer gel med fingret och kontrollerar samtidigt att pessaret sitter rätt.

FemCap kan beställas utan utprovning men det rekommenderas att prova först. Pessar är ofta kostnadsfritt eller subventionerat för kvinnor oavsett ålder, så kontakta din barnmorskemottagning och fråga vad som gäller där du bor.

Cervixpessaret kostar kring ca 70€ och pessargelen kring 15€ och kan beställas direkt från Grönabarnmorskan.

http://www.femcap.se/

7. Kvinnlig kondom

En kvinnlig kondom är en plastkondom som förs in i slidan innan samlag och som är ett alternativ till “vanlig” kondom. Kondomen är gjord av latex eller plast som överför värme bättre än latex och ger därmed en varmare känsla.

Den kvinnliga kondomen ser ut som en vanlig kondom men är mycket större och har ringar i båda ändarna. Den förs in i slidan så långt man kan där den inre ringen håller kondomen öppen. Den yttre ringen har man kvar utanför slidan. Efter samlag tar man ut och slänger kondomen.

Den kvinnliga kondomen är det enda preventivmedlet en kvinna kan använda för att effektivt hindra könssjukdomar. Den skyddar också mot graviditet. Tyvärr är den är dyrare än vanliga kondomer och inte lika lätt att få tag på.

Det finns kvinnliga kondomer av varumärken såsom Femidom och Pasante.

8. Kondom

Kondomer är det vanligaste preventivmedlet för män. Kondomer finns i latex/naturgummi och i plastmaterial för latexallergiker. Plastbaserade kondomer kan göras lite tunnare och leder värme bättre, vilket kan ge ökad känsla. Nackdelen är dock att plast inte är lika hållbart som latex och spricker lättare. Kondomen träs över erigerad penis före samlag. Den måst sedan vara på under hela samlaget för att skydda mot både oönskad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar.

Kondomer är mycket säkra i skydd mot både oönskad graviditet och könssjukdomar. Detta är förutsatt att kondomen är på under hela samlaget och att den inte går sönder. Det finns risk att sexuellt överförbara sjukdomar eller graviditeter uppkommer även med kondomer om den glider av under samlaget eller spricker. Respektera bäst före-datum.

Kondomer är en förbrukningsvara och kan bli dyrt i längden. Men de är lätta att köpa på till exempel apotek, matvaruaffärer, småbutiker och på nätet. Välj miljövänliga kondomer från exempelvis Fair squared eller French Letter istället för ”vanliga” kondomer.

9. Kopparspiral

Inget att rekommendera, men dock hormonfritt. Kopparspiral placeras i livmodern och innehåller inga hormoner som en hormonspiral. Kopparspiralen är gjord av plast med en liten koppartråd runt. En kopparspiral skyddar mot graviditet genom att avge kopparjoner. De stör miljön i livmodern så att spermierna inte fungerar som de ska och ett ägg inte kan fastna. Skyddet mot graviditet är högt eftersom du inte behöver komma ihåg ditt preventivmedel varje dag.

Kopparspiralen måste sättas in och tas ut av en gynekolog eller barnmorska och ska bytas vart femte år. En kopparspiral kan sättas in när som helst under menscykeln.

Mens och menssmärtor försvinner inte med kopparspiral. Mensen kan däremot bli rikligare och mer långvarig och menssmärtorna kan öka. Men olika kvinnor reagerar väldigt olika på att ha en kopparspiral. Det kan göra lite ont när man sätter in spiralen och det finns en liten risk att den kan stötas ut.

Kom ihåg att för mycket koppar i kroppen kan ge kopparförgiftning, vilket är mycket otrevligt! Därför är kopparspiral inte att rekommendera, även om den är hormonfri.

10. LAM-metoden

Man har väldigt länge vetat att amning skyddar mot graviditet, men först senare års forskning har visat vad som är viktigt för att det ska vara en säker metod. Det är en av världens vanligaste preventivmetoder och kallas för LAM-metoden eller amningsmetoden. L står för Laktation, det vill säga “mjölkavsöndring”, A står för Amenorré , det vill säga “ingen mens” och M står för “metoden”.

Ägglossning sker inte under den tid man inte har mens och ammar och därför kan man heller inte bli gravid.

Metoden är relativt säker de första sex månaderna efter födseln och kvinnan ska amma helt, det vill säga att man ammar varje måltid för barnet. Mensen får heller inte ha återkommit. OBS! När mensen väl kommer så har man haft ägglossning cirka två veckor innan. Teoretiskt sett kan man alltså bli gravid innan man får sin första mens.

LAM-metoden skyddar förstås inte mot könssjukdomar, men den är biverkningsfri, enkel och gratis metod som påverkar varken barn eller amning.

11. Kvinnlig sterilisering

Kvinnlig sterilisering utförs så att antingen klipps äggledarna av eller så täpps de till. Det finns flera olika metoder för hur detta utförs, men oftast så används endast lokalbedövning och man går in via slidan eller använder titthålskirurgi via buken och man får gå hem samma dag. Steriliseringen påverkar inte hormonproduktion eller sexlust. Man tar heller inte bort något så äggledare, livmoder med mera är kvar.

Sterilisering är en mycket säker, men faktiskt inte hundraprocentigt säker metod. Sterilisering skyddar inte mot könssjukdomar. Man kan få vissa problem direkt efter operationen. De flesta kvinnor har ont ett tag efteråt och det finns viss risk för infektion.

Ta kontakt med din läkare som skriver remiss till den klinik som utför steriliseringen. Du kan också ta kontakt med privata kliniker.

Man ska bara sterilisera sig om man är väldigt övertygad om att man antingen inte vill ha fler barn. Om man ångrar sig innebär det för kvinnor att de kan också genomgå en re-operation, där man syr ihop äggledarna eller tar bort blockeringen. De kan också genomgå provrörsbefruktning. Trots att man praktiskt sett kan återfå fruktsamheten kan varken män eller kvinnor räkna med att kunna få barn efter en sterilisering och re-operation.

12. Manlig sterilisering, vasektomi

Manlig sterilisering kallas även vasektomi och görs med lokalbedövning. Man gör ett litet snitt i övre delen av pungen (precis under penisroten), drar ut sädesledarna och klipper av dem. Sen syr man med ett stygn. Man kan också göra två hål utan skalpell, som läker ihop av sig själv. Manlig sterilisering innebär bara att man klipper bort tillförseln av spermierna och inte sperman. Detta gör att man fortfarande får utlösning och “sperma” men sperman innehåller inga spermier.

Sterilisering är en mycket säker, men faktiskt inte hundraprocentigt säker metod. Sterilisering skyddar inte mot könssjukdomar. Efter utförd vasektomi måste man ha 10-20 utlösningar och efter en tid göra ett spermaprov. Detta eftersom man har spermier kvar första tiden. Vasektomi påverkar inte potensen, hormonproduktionen eller sexlusten.

Man kan få vissa problem direkt efter operationen. För männen så blir pungen lite svullen, öm och man kan få tillfälliga blåmärken av ingreppet.

Ta kontakt med din läkare som skriver remiss till den klinik som utför steriliseringen. Du kan också ta kontakt med privata kliniker.

Man ska bara sterilisera sig om man är väldigt övertygad om att man antingen inte vill ha fler barn. Om man ångrar sig innebär det för männen att man syr ihop sädesledarna igen, men det brukar inte kunna ske med gott resultat. Det är också svårare ju äldre man är då många bildar antikroppar mot sina egna spermier. Ett alternativ få känner till, är att man kan frysa in spermier innan man steriliserar sig. Man tar då ut spermier direkt från pungen som man sedan eventuellt kan använda vid provrörsbefruktning. Trots att man praktiskt sett kan återfå fruktsamheten kan varken män eller kvinnor räkna med att kunna få barn efter en sterilisering och re-operation.

Om du vill fördjupa dig i hormonfria och miljövänliga metoder för att förhindra graviditet (eller bli gravid) så kan jag varmt rekommendera boken Gröna Barnmorskan.