Medicinalblommor såsom ringblomma, nässla, arnika och johannesört är tacksamma och lätta att dra ut i olja. De oljorna är mycket användbara som hudvårdsmedel. Använd dina örtoljor såhär:

• Ringblomsolja är fuktgivande, lugnande, blodstillande, lätt sammandragande, inflammationshämmande, antiseptisk och granulationsfrämjande.
  • Sår, såsom hudsprickor, nare, såriga bröstvårtor och även svårläkta och kroniska sår som liggsår och bensår, läker snabbare och utan ärrbildning.
  • Oljan lugnar också irriterad hud som insektsbett, röda stjärtar och känslig hy och mindre hudskador.
  • Den används på brännskador, frostskador och i eksempreparat – förbluffande effektiv på psoriasis och torra, kliande eksem.
  • Den tar ner svullnader i varbölder, bulor och blåmärken, minskar hemorrojder och är bra mot fotsvamp.
  • Ringblomsolja sägs också ge ett visst solskydd och ger bättre färg vid solning. Någon färg på huden ger den inte.

• Brännässelolja är lindrande på eksem och allergiska utslag samt kan användas i ansiktsmasker, krämer, och salvor.

• Arnikaoljan är antiseptisk, inflammationshämmande och granulationsbefrämjande.
  • Den snabbar på läkning av sår, särskilt variga och inflammerade. Oljan är också klådstillande och smärtstillande och därför bra på insektsbett.
  • Den lämpar sig också för värmande och lokalt smärtstillande massage på ansträngda och skadade muskler, sträckningar, senbristningar samt på alla slags blodutgjutningar som blåmärken, svullnader, slag- och stötskador.
  • Också bra som badolja.
  • OBS! Vara försiktig med arnikapreparat, särskilt på skadad hud. De aktiva ämnena har också giftverkan och kan orsaka blåsbildning, inflammation och till och med vävnadsdöd; de tränger särskilt lätt igenom sårytor. Använd inte oljan ren utan använd den som råvara i salva eller kräm eller späd den med vegetabilisk olja. Känsliga personer kan få eksem av arnika och vid långvarigt bruk kan även mindre känsliga drabbas.

• Johannesörtsolja är en av de verksammaste såroljorna för sammanlimmande av färska sår.
  • Alla beredningar av johannesört är inflammationshämmande och lindrande på sår och hudirritationer.
  • Oljan kan användas till sårbaddning, salva och i omslag på skärsår, skavsår, svårläkta sår, blodfyllda blåsor, blåmärken och hemorrojder. Den lär också vara bra på psoriasis. Många hudsjukdomar som reagerar positivt på sol kan behandlas framgångsrikt med johannesörtsolja, såsom revorm och eksem.
  • Oljan har använts mycket på solsveda och andra brännskador och ska vara särskilt bra vid skållning.
  • Omslag ska lindra smärta av bältros (3 ggr/dag) och mjukar sedan också upp och läker blåsorna (5 gånger/dag). Oljan har också använts i omslag på hårda tumörer.
  • Inom indisk ayurvedamedicin ska den kunna hjälpa vid behandling av hudcancer.
  • Bra för känslig och lättirriterad hud och på infekterade finnar. Förr var johannesörtsolja ett vanligt liniment för giktbrutna lemmar, nervsmärtor, ryggont och reumatiska smärtor. Ofta löste man också kamfer i oljan eller blandade den med kamfersprit.
  • Massage med varm johannesörtsolja kan vara mycket rogivande; massera eller lägg som omslag på hårda och sammandragna muskler, sendrag, nervinflammationer, ischias och ryggskott – oljan ökar genomblödningen i musklerna så att de värms och slappnar av.
  • Icke uppvärmd olja används också vid sträckningar och på kramp och dragningar och på muskler som känns ”för korta”, och sägs då kyla och smärtlindra så effektivt att den kan ersätta is om den läggs på inom två dygn. Vid stötskador kyler man snabbt i en halvtimme och lägger på omslag med oljan i två dygn; bytes varannan timme. Johannesörtsolja används också i lokal massage för mag- och tarmbesvär och vid menstruationsstörningar, t. ex. när blödningarna är oregelbundna eller smärtsamma.
  • Kan användas som värmande badolja, särskilt bra om huden är irriterad.
  • OBS! Oljan ska inte användas i solsken eftersom den är fotosensibiliserande – kan ge rodnad, inflammation, utslag, missfärgningar. Däremot är den bra att ta på efteråt för att lindra och läka solsveda.

Starkt doftande kryddörter såsom citronmeliss, isop, pepparmynta, timjan och salvia dras också ut snabbt. Barr från gran, tall och en är också tacksamma och enkla att göra oljor av. Blomdofter av ros, jasmin, lavendel och kamomill tar längre tid och är därför lite svårare. Oljan måste vara rimligt motståndskraftig mot härskning. Det går även att göra oljeutdrag av fuktigare växtdelar såsom morot och ingefära. Oljan måste vara stabil och metoden ska helst vara kall och långsam. Efter ett par veckor har vatten dragits ut och lagt sig på botten. Eller så kan man riva och torka dem först innan man sätter dem i olja.

Många av dessa oljor passar utmärkt i matlagning som salladsolja och i marinader.

Använd torra örter

Se till att örterna inte är våta när du ska laga din olja. Det ska helst inte ha regnat under det senaste dygnet. Våta örter och örter med högt vätskeinnehåll kan ge mögel i örtoljan och då måste man slänga den. Blommor och blad ska plockas vid torrt väder och få halvtorka. Stora och grova växtdelar klipps eller hackas i mindre, antingen före torkningen eller strax innan de läggs i oljan.