Vi plastbantar hemma hos oss. Det har vi redan gjort i flera år, men plast finns ju överallt. Att plastbanta betyder att vi försöker använda andra material än plast hemma och undviker att köpa produkter som är gjorda av plast eller innehåller mycket plast. Orsaken är att vi vill undvika de kemikalier som följer med plasten och som kan ställa till med bekymmer för vår hälsa, men också för vår miljö. 

Undvik plast i hemmet i allmänhet och i köket i synnerhet!
Vad är plast?
Livsmedelsverkets beskrivning av plast är att plastmaterial oftast består av en så kallad polymer samt olika tillsatser. En polymer är uppbyggd av en lång kedja av likadana molekyler, monomerer, till exempel eten, vinylklorid eller styren. Tillsatserna, till exempel mjukgörare, stabilisatorer, antistatmedel och färgämnen, används för att påverka plastens egenskaper. Tillsatser används också i plasten för att underlätta vid själva framställningen. Eftersom nästan all plast är tillverkad av fossil olja är det viktigt att lämna dem till återvinning för att spara energi och råvaror.
Några kemikalier man vill undvika
Bisfenol A (BPA) är till exempel en fettlöslig och östrogenhärmande substans som finns på insidan av konservburkar, PET-flaskor för läsk och andra drycker och i många plastföremål som ska tåla värme, till exempel nappflaskor och lunchlådor.
Studier har visat att Bisfenol A kan innebära en påverkan på beteende, reproduktion och hjärnans utveckling samt även risk för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, diabetes och cancer. 
En annan studie visar att exponering för BPA ökar risken för förträngningar i blodkärlen, vilket kan leda till en hjärtattack.


Ftalater är vanliga plastmjukgörare som också är hormonstörande och som kan ge upphov till bland annat astma och allergi.

En studie av spädbarn i Värmland visar att ftalater från PVC-golv tas upp i kroppen enligt Karlstads universitet. Studien visar att barnen kan få i sig mjukgörande ämnen genom födan, men också via inandning och genom huden.
Melamin används bland annat för att göra plaster hårdare. Porslin gjort av melamin har blivit populärt bland barnfamiljer eftersom det är hållbart och inte går sönder. Men ny forskning visar att melamin läcker ut ur melaminporslin vid höga temperaturer. Om du till exempel äter en varm soppa i melaminporslin får du i dig nästan sju gånger mer melamin än om du äter ur keramiskt porslin. Även sura livsmedel gör att melamin läcker ut i maten eller drycken. 
Enligt forskarna har tidigare studier påvisat en ökad risk för njursten hos såväl vuxna som barn vid intag av melamin. I studier på djur har man funnit en ökad risk för njursten, njurskada och cancer. 
Vid provtagningar har det även påträffats för höga halter av formaldehyd i melaminporslin. Formaldehyd är cancerframkallade och kan ge allergier.
Byt till bättre material!

Textilier av naturmaterial

Vi handlar till exempel nu för tiden bara kläder gjorda av naturmaterial såsom ekologisk bomull, ylle, linne, siden, hampa och viskos. Resårer och sådant kan förstås bestå av gummi eller sånt, men det som ligger mot huden ska definitivt vara av naturmaterial.

Jag har också alltid med mig en eller flera tygkassar i min handväska för att slippa köpa plastpåsar i butiken. Detta gäller alla butiker! Och skulle jag ha för få tygkassar med mig, så väljer jag en papperspåse framom en påse i plast. Tygkassar är lätta att sy själv av gammalt tyg eller så brukar man kunna hitta i hantverks- eller ekobutiken för en billig peng om man inte vill sy själv.

Glas och rostfritt i städskrubben och badrummet

Det är lite knepigt med flaskor med schampo, balsam, flytande handtvätt, städmedel och sådant. Men man kan köpa i bulk och bara fylla på sin gamla flaska; i Finland har vi Ole Hyvä. Sen kan man ju göra sin egen fasta tvål, eller köpa i ekobutiken, förstås. Om man dessutom använder en fast schampotvål slipper man ju plastflaskorna där också.

Jag köper ju oftast egna ekostädningsråvaror (i pappers förpackningar eller glasflaskor) och lagar egna ekologiska städmedel. Matsoda, citronsyra och tvättnötter och liknande förvarar jag i glasburkar. Men åt diskmedel och ättika använder jag faktiskt sprayflaskor av plast, helt enkelt för att de annars lätt kan falla sönder då det blir halt och golven är av klinkers. Jag har dock sökt sprayflaskor i rostfritt, men inte hittat ännu. Så tips emottages med tacksamhet!

Rostfritt, gjutjärn, glas och keramik i köket

Det är svårt att helt undvika plast men till matvaror kan du enkelt byta till en matlåda i stål eller glas istället för plast, matrester kan du förvara i glasburkar och saft eller liknande kan du förvara i glasflaskor eller termosar.

Om du värmer plast ger de ofta ifrån sig mera kemikalier än om de används kalla. Detta är värt att tänka på om man värmer barnens mjölk eller välling i plastflaska. Mikrovågsugn är ett big no-no med tanke på strålningen, men det går faktiskt ganska snabbt att värma i vattenbad och förstås köpa sig en flaska i rostfritt stål.

 

Min systerdotter dricker till exempel sitt vatten ur en flaska av rostfritt stål (typ Pura eller Kleen Kanteen) och den är jättebra! Den hemmagjorda ekologiska barnmaten fryses in i begagnade glasburkar, tinas i varmvattenbad och serveras i vanliga keramiska tallrikar.

När det gäller stekspadar och sånt använder vi sådana som är i bambu, trä eller rostfritt stål. Likaså serveringskärlen är i bambu, trä, rostfritt stål, glas eller porslin och vi äter enbart av keramiska tallrikar.

Så köket är stället där jag tycker det är allra viktigast att undvika plast. Gamla Tupperware ligger längst inne i skåpen hemma hos oss och används aldrig mera. (Kan inte bestämma mig för om jag ska sälja på loppis, skänka bort dem eller slänga dem och låta dem bli energi…) Istället använder jag glas- och porslinsskålar till att försvara mat i. Några av dem har faktiskt plastlock, men jag tröstar mig med att de i alla fall inte vidrör maten. 

Många av mina glaskärl är värmebeständiga, så det är bara att ta dem från kylskåpet och ställa direkt i ugnen om man vill värma matrester. Särskilt feta produkter som nötsmör, oljor och andra fetter bör förpackas i glasburkar för att inte fettet ska lösa upp farliga plaster som då vandrar över till livsmedlet .Jag återvänder också mycket glasburkar – billigt, snyggt och praktiskt. I dem förvarar jag allt från torkad svamp och örter till smoothies och matrester.

Kastrullerna är i glas, rostfritt stål eller emalj och stekpannor i gjutjärn (så får man lite extra järn i maten = jättebra). Det finns också stekpannor i keramik och rostfritt stål, men vi har inte testat dylika. Teflonpannan (av plast!) åkte ut för många år sen och den kommer aldrig in igen. 

Sen ska man inte sätta plaster i frysen heller om de inte har en fryssäker etikett. Frystemperaturer kan göra så att plaster försämras och börjar läcka kemikalier i maten när du tar fram den för att tinas. Även då kan glasburkar fungera riktigt bra för mat.

Begagnad elektronik

Elektronik är ett kapitel där det är jättesvårt att komma undan plasterna! Visste du att en TV, telefon, dator eller liknande borde vädras i ett skilt rum/ute i 48 timmar innan du tar in den i hemmet. Det är främst på grund av flamskyddsmedlen som står som ett osynligt moln kring apparaterna, och dem andas vi in eller tar in genom huden när vi rör vid dem. Köper man begagnat slipper man tack och lov en del av kemikalierna, men helt och hållet går knappast idag längre.

Sen kan jag väl även nämna att mikrovågsugn använder vi aldrig, aldrig, aldrig för mat! Den bor i kontoret och används bara för att värma vetedynan till kvällen.


Ekologiska leksaker

Nu har vi tyvärr inga barn ännu. Men jag har en systerdotter och alla hennes leksaker är i naturmaterial såsom naturgummi, ekologiska textilier eller trä. Hennes mamma är noga med att alla mjukisdjur åker i tvättmaskin en gång innan leksaken introduceras till dottern. Leksaker i plast är en riktig styggelse. Om du är förälder eller jobbar med barn kan jag varmt rekommendera denna bok: Den onda badankan.

Bli medveten konsument!

Plast är något jag tror att alla vill undvika när man inser vilken miljö- och hälsobov den faktiskt är. Men det är kanske lite svårt att gå från 0-100. Så då kan det kan vara lönt att sätta sig in i vilka plaster vi har att göra med i plastdjungeln.

Det är svårt att med blotta ögat avgöra vilken plasttyp ett materialet består av, men med hjälp av plastsymbolerna kan vi lättare välja bort de farligaste plasterna. Tyvärr finns det inget krav inom EU att märka plastmaterial, vilket gör att väldigt många förpackningar saknar dessa symboler.

Kom dock ihåg: Använd aldrig plastförpackningar till annat än det de är avsedda för! En flaska vatten ska till exempel återvinnas i en pantstation, inte användas som saftflaska på picknick. Samma sak gäller glassburkar som inte ska återanvändas som matlådor och definitivt inte upphettas i mikro då det finns risk att plastmaterialet går över i maten. Var extra noga med plast som hettas upp eller kommer i kontakt med varm mat! Om fler konsumenter är uppmärksamma, ifrågasätter och ställer frågor om de farliga plasterna är det möjligt att få bort dem från marknaden.

Några enkla steg:
  1. Förvara i kärl av glas, keramik eller rostfritt stål.
  2. Värm mat i kärl av glas eller keramik i ugn eller på spisplatta.
  3. Undvik att äta mat från konservburkar.
  4. Köp kläder och textilier i naturmaterial, helst ekologiska.
  5. Undvik plastföremål med symbolerna 1, 3, 6 och 7 som innehåller ämnen som inte är bra för hälsa och miljö.
Jag brukar köpa mina vattenflaskor av märken som Pura eller Kleen Kanteen från Ekosoppi i Vasa. Glaskärl och kastruller i rostfritt stål och gjutjärn hittar man i de flesta livsmedelsbutiker. 
Det finns även olika webbutiker där man kan hitta dessa märken och även en massa andra plastfria och mysiga alternativ:
  • Lapland Eco Store 
    • bestick i bambu
    • tallrikar och skålar i bambufiber
    • matlådor och sugrör i glas
    • leksaker i naturgummi
    • rostfria bestick, mått och kärl
  • Good for kids (f.d. Rekolek)
    • lådor i glas och rostfritt
    • nappflaskor i glas
  • Medveten mini
    • bambu-matset
    • lådor i glas och rostfritt

Plastmärkningsguide för att undvika värstingarna

Plastmärkningsguiden hjälper dig att sortera ut de allra sämsta plasterna från ditt hem i allmänhet och från ditt kök i synnerhet. De ”bästa” plastsorterna är 2, 5 och eventuellt PLA Majs Flaskor. (PLA = polylactide, är en majs-baserad kåda tillverkad av NatureWorks.) Försök åtminstone att undvika plastprodukter med siffrorna 1, 3, 6 och 7 som innehåller ämnen som inte är bra för hälsa och miljö.

1: PET – Polyetentereftalat
PET, polyeteneterftalat, används ofta i returflaskor och är slitstark och tålig.

Används huvudsakligen:

  • i olika flaskor för drycker
  • i behållare för flytande livsmedel
  • i mikro- och ugnsförpackningar
  • i förpackningar till munvatten, jordnötssmör, dressing, oljor och grönsaker
  • i kläder, men kallas då polyester

Det finns en risk för läckage av hormonstörande ftalater. En ny studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor. Vid tillverkningen finns även cancerrisk.

Riskbedömning: Mellanlåg risk.

2: PE-HD – Polyetylen med hög densitet

Det finns inga kända miljörisker med den här typen av plast, polyetylen, men man ska undvika att hetta upp den. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nr 4). Polyetenplast med hög densitet är kraftigare och styvare än polyetenplast med låg densitet.
Används huvudsakligen i förpackningar för:

  • oljor och fett
  • mjölk, yoghurt, smör
  • juice
  • flingor
  • blekmedel, diskmedel, rengöringsmedel
  • schampo
  • skärp, shoppingväskor
  • motorolja

Riskbedömning: Låg risk om den inte upphettas.

3: PVC – Polyvinylklorid
Undvik helst produkter av PVC, polyvinylklorid. Materialet i sig är hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater som kan utgöra en stor andel av plastens totala vikt. Ftalater läcker till omgivningen under produktens hela livstid. De är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns även studier som påvisar risk för barnallergier. PVC innehåller även klor som kan frisätta farliga gifter vid upphettning. Importerade PVC-plaster kan även innehålla bly som används som stabiliseringsmedel.

Används huvudsakligen i förpackningar för:

  • kött
  • frukt, grönsaker 
  • vattenflaskor och andra drycker
  • fönsterputs, rengöringsmedel
  • schampo
  • matolja
  • medicinsk utrustning
  • ytterväggar, fönster och rörledningar

Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt. Välj PVC-film utan mjukgörare.

4: PE-LD – Polyetylen med låg densitet
Den här typen av polyetylen-plast, som vanliga plastpåsar är tillverkade av, innebär inga kända miljörisker, men man ska inte hetta upp den. Polyetenplast med låg densitet är mjukare än polyetenplast med hög densitet.

Används huvudsakligen i förpackningar för:

  • shoppingväskor, plastpåsar
  • klämflaskor för livsmedel
  • bröd
  • fryst mat
  • kläder
  • möbler och mattor

Riskbedömning: Låg om den inte upphettas.

5: PP – Polypropen
Polypropylen innebär inga kända miljörisker. Plasten är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma eftersom polypropen tål höga temperaturer..

Används huvudsakligen i förpackningar för:

  • färdigmat som värms i mikrovågsugn
  • brödförpackningar
  • yoghurtbehållare
  • sirapsflaskor, ketchupflaskor
  • sugrör
  • medicinflaskor
  • burkar och mikrovågsförpackningar

Riskbedömning: Låg

6: PS – Polystyren
Undvik helst polystyren. Det är en ganska hård plast som tillverkas av etylbensen och det finns vissa uppgifter som tyder på att polystyren kan läcka till livsmedel.

Används huvudsakligen i förpackningar för:

  • leksaker
  • köksmaskiner
  • datorer
  • yoghurtburkar
  • i engångsserviser
  • yoghurtförpackningar
  • engångsburkar för sallader och liknande
  • i cellplast, exempelvis i köttråg i mataffären
Den används i ”uppblåst” expanderad form, som cellplast eller frigolit, i förpackningar för kött- och charkuterivaror. Tidigare har cellplast blåsts upp med hjälp av olika ozonnedbrytande ämnen. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel.

Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt.

7: O* Diverse plast
Övriga plaster har hamnat under siffran 7. Här finns det omdiskuterade bisfenol 7, polykarbonat samt ABS-plaster och polyamid. Undvik helst produkter som är märkta med 7, framförallt produkter som används för mat.

Används huvudsakligen i förpackningar för:

  • CD-fodral och DVD-skivor
  • nappflaskor
  • matlådor
  • köksredskap såsom stekspadar, slevar, pastaredskap och vispar
  • vatten-, läsk- och sportflaskor
  • solglasögon
  • iPod
  • datorer
  • skyltar
  • displayer

Siffran 7 finns bland annat på:

  • Polykarbonat är en mycket stöt- och slagtålig, hård och glasklar plast. Den används ofta till produkter som behöver vara hållbara, genomskinliga eller tåla hög värme och är vanlig i exempelvis tillbringare. 
    • Polykarbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet bisfenol A. I EU förbud av bisfenol A i nappflaskor.
  • Polyamid används ofta i olika köksredskap, till exempel svarta stekspadar och slevar som ska tåla temperaturer upp emot 200°C. 
    • Nylon är en annan polyamidplast.
  • ABS-plast är också vanligt i hushållsredskap samt telefoner, instrumentpaneler och dammsugare. 
  • OBS! I gruppen finns också bioplaster som inte förknippas med risker.

Riskbedömning: Undvik så långt som möjligt.

Källa: http://www.sund.nu och Sveriges Natur nr 1/11, ett temanummer om kemikalier.

Gillade du detta? Då kanske du också gillar följande