Giftfri tatuering
Med en gammal nålfobi – kombinerat med en strävan till att leva ett så giftfritt liv som möjligt – kan det tyckas som galenskap att tatuera sig. Och det kanske det är. Men jag har varit envis i min jakt efter en så giftfri tatuering som möjligt. Morotsliv handlar ju trots allt om att försöka hitta bättre alternativ i det liv man väljer leva.
Jag har några stycken. Tatueringar alltså. Jag tatuerade en liten groda på ankeln när jag var 20 och en liten hjärtkrumelur i nacken när jag var 25 och de är antagligen gjorda med vanligt bläck. Jag tänkte inte så mycket på sånt på den tiden. Jag ville ha fler, men faktumet att jag hade börjat intressera mig mera för hälsa och min nya medvetenhet om innehållet av tungmetaller och andra kemikalier i bläcket gjorde att jag valde låta bli.
Jag läste om vilka färger man använt förr i världen före bläckets tid och om spirituella tatueringar. Daniel Vitalis har låtit tatuera sig med mineraler, men jag kunde ju inte börja åka över halva världen till hans tatuerare i Amerika heller. Det måste finnas på närmare håll. Jag frågade flera tatuerare, men ingen kunde hjälpa mig.
Förrän fjol, när jag frågade min vän Antti Vaaranmaa i Vasa som är tatuerare, om han kunde tänka sig tatuera en giftfri tatuering med mineraler. Och så visade det sig att han redan hade en färg som bestod av kol. Jag blev eld och lågor och besökte några dagar senare hans studio för att se flaskan med egna ögon. Innehållet var kol, destillerat vatten, alkohol och glycerin (som är fuktighetsbevarande alkohol). Jag bokade genast en tid.
Mera än bara en tatuering
Tatueringar är mer än ett tillfälligt mode. Att pryda kroppen med tatueringar har hört av mänskliga kulturen sedan stenåldern. Arkeologer har hittat mumier från 200 f.Kr. med stora tatueringar över hela kroppen och urbefolkning över hela världen tycks ha haft denna vana att tatuera sig från tusentals år tillbaka. Tatueringar har alltid haft en stark koppling till det spirituella. Många traditionella tribal-tatueringar gjordes för kontakt med djurens andar.
Metoderna har varierat. En primitiv metod var att skapa öppna sår på kroppen och lägga aska i såren. Man kunde också använda nålar för att förbättra precisionen.
Också för mig är tatueringar mera än bara en snygg bild fastnålad i huden. För mig representerar de mycket mera. De representerar milstolpar för mig.
Så i fjol gjorde jag en lite större tatuering. Jag gjorde denna strax efter min auratransformation då jag började göra upp nya planera för mitt liv. Det var mycket stora beslut jag tog då; spännande, lite skrämmande, men samtidigt otroligt befriande.
Fin första giftfria tatuering föreställer en lotusblomma. En lotusblomma symboliserar lycka, uppvaknande och renhet. Inom buddhismen brukar det pratas om att rötterna växer nere i den mörka dyn som symboliserar det materiella livet för att sen leta sig upp till vattenytan och låta sig beskinas av solen, som då motsvarar upplysningen. Om jag blivit särskilt upplyst vet jag då inte, men jag känner att jag hittat min väg nu och jag ska och vill fortsätta med det jag gör. I tatueringen gömmer sig även andra symboler, till exempel livets blomma med dess heliga geometri.
2016, ett år senare, har mycket av de ändringar jag beslöt göra, trätt i kraft. Vi har flyttat, jobbar inte med våra vanliga jobb (vi jobbar alltså med egna grejer nu), jag drar nu kurser på heltid och snart beger vi oss till Thailand. Just nu känner jag att jag söker och kanske också håller på att finna balans. Och balans är temat för de tatueringar jag nu låtit göra.
På min vänstra arm har jag låtit tatuera en måne för yin, modern, det feminina, natten, vintern, lugnet och vilan.
Och på min högra arm en sol för yang, fadern, det maskulina, dagen, sommaren, farten och rörelsen.
Observera
Tatueringar medför risker! Det är viktigt att minimera kemikalier och metaller, men också hygienen är viktig. Så om man väljer att tatuera sig ska man vara frågvis om bläcket som används och se till att hygienen håller måttet. Vill man inte ta risken ska man inte tatuera sig.
Tatueringsbläck
Som jag nämnde tidigare kan man tyvärr hitta en mängd främmande kemikalier, tungmetaller och andra suspekta ämnen i vanligt bläck. EU reglerar vad som får finnas i tatueringsbläck, men jag personligen vill ha det ännu renare.
Tatueringsbläck består av pigment och en ”transportör” och finns i en rad färger som kan tunnas eller kombineras för att ge andra färger och nyanser. De flesta tatuerare köper färdigt blandade bläck, medan en del blandar eget bläck med torrpigment och inblandade vätskor.
Pigment
Tillverkarna behöver inte avslöja sina ingredienser eller hur dessa testats. Professionellt bläck får göras från järnoxider (rost), metallsalter, plast, vanligt kulspetsbläck, sot, smuts, blod eller andra ingredienser som inte är att rekommendera. Det är tillverkaren som får stå för konsekvenserna av resultatet, men var ändå försiktig och fråga när det gäller valet av bläck. Marknaden är full av billiga kopior tillverkade i smutsiga fabriker med rent ut farliga ingredienser. Leversvikt, total kollaps av det lymfatiska systemet och cystor är bara en liten del av de biverkningar som kan uppstå.
Tungmetaller som används för färger omfattar kvicksilver (röd), bly (gul, grön, vit), kadmium (röd, orange, gul), nickel (svart), zink (gul, vit), krom (grönt), kobolt (blå), aluminium (grön, lila), titan (vit), koppar (blå, grön), järn (brun, röd, svart) och barium (vit).
Metalloxider som används omfattas av ferrocyanid och ferricyanid (gul, röd, grön, blå). Organiska kemikalier som används innehåller azo-kemikalier (orange, brun, gul, grön, violett) och nafta kemikalier (röd).
Andra föreningar som används som pigment innehåller antimon, arsenik, beryllium, kalcium, litium, selen och svavel. Bläcktillverkare blandar typiska tungmetallpigment och använder medel såsom bly eller titan för att minska produktionskostnaderna.
Svart bläck har har alltså traditionellt gjorts av järn, men mera ogiftiga versioner innehåller kol och logwood för svart bläck, och titandioxid för vita pigment. Allergiska reaktioner från kol är sällsynt.
Bärare
Transportören fungerar som ett lösningsmedel för pigment, för att ”bära” pigmentet ur nålen till huden. Transportören håller bläcket slätt och jämt blandat och håller även det fritt från patogener. De mest typiska vätskor som representerar den sk. transportören är ethyl alkohol eller vatten, men denaturerad alkohol, metanol, propylenglykol och glycerin används också.
När alkohol används som en del av transportörens bas i tatueringsbläck eller i desinfektionssyfte på huden före tatueringsappliceringen, ökar hudens genomtränglighet, vilket hjälper till att transportera mer kemikalier i blodet.
Till ogiftiga bärare idag räknas renat vatten, glycerol och etanol. Glycerin är en trevärdig alkohol som finns i små mängder mest överallt. Den används som ett mjukgörande och fuktighetsbevarande medel för sprucken och narig hud i hudpreparat. Etanol är alkohol.
UV-strålning och laser
De flesta bläck bleks i direkt solljus. Det är också mycket viktigt att hålla sig borta från stark artificiell UV-strålning från till exempel solarium. Tatueringsbläck avlägsnas med laserljus. Ljuset bryter ner pigment partiklar i fragment små nog för kroppen att transportera bort dem. Garvning eller långvarig exponering för solljus ger samma effekt över tiden.
Självlysande UV-bläck
Både UV- och självlysande bläck har använts flitigt i tatueringar. Självlysande färg absorberar och behåller ljus och lyser sedan i mörka omgivningar, medan UV bläck inte lyser i mörkret, men reagerar på icke-synligt UV-ljus och producerar en synlig fluorescen glöd. Själva färgen som uppstår i den sk glöden är mycket varierande.
Säkerheten för dessa bläck för användning på människor är ett het ämne. Ingredienserna i vissa ”glödande ” bläck är listade som (PMMA) polymetylmetakrylat 97,5% och mikrosfärer av fluorescerande färg 2,5% utsatt för UV sterilisering och destillerat vatten. Dessa bläck innebär ett varierande resultat från person till person och säkerheten är alltså omtvistad.
Borttagningsbart bläck
Den ursprungliga huvudingrediensen för detta bläck består av minimala plastpärlor (PMMA), innehållande biologiskt borttagningsbara färgämnen.
Det finns olika metoder för att ta bort tatueringar bl.a. mekaniska, kemiska och med värme genom laserbehandling. Laserbehandlingen är idag den vanligaste metoden, så laserpulser penetrerar huden och når pigmentet där det vid hög temperatur sker en fototermolys av pigmentet. Pigmentpartiklarna slås sönder, ändrar form och storlek och nedbrytningsprodukter bildas. Vissa nedbrytningsprodukter tas upp i kroppen och kan på så sätt nå olika organ. Låter ju inte så vidare trevligt. Detta är speciellt viktigt med tanke på azofärgämnen i vissa tatueringar.
Risker och reaktioner
Huden absorberar de metalliska partiklar som finns i vissa tatueringspigment och ibland kan det väcka en allergisk reaktion. Ibland kan rationen komma åratal senare och det lär bero på att det sker en reaktion på grund av andra kemikalier i till exempel vacciner, som reagerar negativt med färgen.
Kliande utslag på eller omkring tatueringen är ett tecken på att du har en allergisk reaktion. Andra vanliga reaktioner kan vara granulom, som är små knölar under hudens yta. I mer allvarliga reaktioner har sår bildas på huden och ett tillstånd som kallas Lymphocytoma härmar lymfom i huden. Man kan också få stora, upphöjda, så kallade keloid-ärr. Olika former av hudcancer har också rapporterats i samband med tatueringar, men det är svårt att avgöra om tatueringsfärg är primär or- sak till hudcancer eller inte.
I Socialstyrelsens broschyr ”Piercing och tatuering – hälsorisker samt gällande lagar och regler” varnas för eventuella fosterskadande effekter, som skulle kunna uppstå efter användning av tatueringsfärger som innehåller bly eller blyföreningar (SoS 2010).
Kemikalieinspektionens analys av sammanlagt 31 färger i olika nyanser analyserades med avseende på innehåll. Analyserna visade på 20 aromatiska aminer (cancerogena, mutagena, allergena), ytterligare 7 cancerklassade ämnen, 14 metaller samt polyaromatiska kolväten (PAHer) uppdelade på 16 ämnen. Röda pigment från bl.a. metaller och azofärgämnen återfinns ofta i rapporter om överkänslighetsreaktioner.
Även om det är troligt att de flesta infektioner efter tatuering inte är orsakade av att färgen ursprungligen är förorenad bör krav finnas på att färg ska vara så steril som möjligt. Färgen ska användas i kroppen och bör vara steril för att förebygga smitt- och infektionsrisk.
Även naturliga färger som kol kan som sagt ge allergiska reaktioner, men det är sällsynt.
Hennatatuering
Både tatueringar och hennatatueringar har blivit mera populära. Hennatatueringar är ju dessutom tillfälliga och försvinner efter några veckor. Henna är ett brunt, orangebrunt eller rödbrunt växtfärgämne och orsakar sällan allergier i sig själv.
Genom inblandning av p-fenylendiamin (PPD) i henna ökas intensiteten i färgen och s.k. svart henna erhålls. PPD är allergiframkallande och kan ge problem med eksem, kroniska inflammationer och allergier efter tatuering. Ett annat bekymmer är att PPD även förekommer i många andra produkter såsom hårfärgningsmedel och textilfärger, vilket ökar risken för en allergisk reaktion.
Lagar och reglering
EU har inga särskilda regler som gäller tatueringsfärger. Kosmetiska och hygieniska produkter är ett exempel på närliggande produkter som är specialreglerade i EU, men tatueringsfärger räknas inte till dessa produkter (i motsats till i USA). Det finns inga planer på att införa gemensamma EU-regler om tatueringsfärger.
EU har allmänna regler om kemiska produkter (främst kemikalieförordningen Reach) som kan bidra till kunskapen om eventuella risker med tatueringsfärger och som skulle kunna användas, men ännu inte har använts för att reglera enskilda ämnen med farliga egenskaper i tatueringsfärger. Dessa EU-regler hindrar inte att nationella regelsystem införs om tatueringsfärger.
Kemikalier i tatueringsfärger lyfts i media
Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, som verkar i Helsingfors föreslår för EU-kommissionen att potentiellt farliga kemikalier förbjuds i lag. En sådan lag kunde träda i kraft redan nästa år.
Vissa färgämnen och tillsatsämnen som används i färgerna misstänks förorsaka cancer och förändringar i DNA.
Av sammanlagt tjugo olika bläck innehöll åtta kemikalier som kan orsaka cancer eller ha negativa effekter på reproduktionsförmågan. Färgerna innehöll olika aromatiska aminer, polycycliska aromatiska kolväten eller tungmetaller.
Tukes har kontaktat företagen som säljer färgerna och krävt att de slutar sälja de här produkterna.
Hej, fina tatueringar du har! Jag blev inspirerad men undrar över priset, skiljer det mycket i pris mot vanligare tatueringsfärg att tatuera med kol?
Hej! Jag undrar hur tatueringen läker? Hoppas på svar M.v.h
Hej!
Då ditt inlägg skrevs för ett tag sedan så undrar jag om du kan tipsa om ngn tatuerare i Sverige som använder denna färg i tatuering. Jag kommer inte våga att använda ngt annat. Hälsningar, AnnaMalin
Tack för detta underbart upplysande inlägg! Hur får man tag i denna Antii för att kunna tatuera sig hos honom?! Eller går hans kolblandning att få tag på någonstans ifrån??
Det finns en länk (den sista) till Nordic Tattoo Supplies som säljer kolfärgen. Antti Vaaranmaa heter tatueraren och han håller till i Vasa.
hej! vet du vad bläcket som Antii använde heter?
tack o hälsningar /Emilia
Om du kollar så finns det en bild av flaskan och så satte jag en länk (den sista) till Nordic Tattoo Supplies som säljer kolfärgen. Lycka till!
Är det stor prisskillnad?
Hur läkte dina tatueringar?(bra, längre än ”vanligt” bläck etc).
Jag, precis som vissa andra som kommenterade och frågade efter en sådan här färg blev nära förlöjligad eller dumförklarad.
Jag har intw helt förstått skillnaden mellan denna färg och ”vanlig”? (Den vanliga innehåller väl också kol?)
Mvh Jenny
Det här ÄR helt vanligt tatueringsbläck! Min tatuerare hade den i hyllan utan att ens veta om att den var giftfri. Det var när jag började efterfråga som han sa att han hade denna, ifall den skulle fungera.
Det kostar alltså inte mer än ett tatueringbläck med skadliga tillsatser.
Mvh, Ila