Idag nådde Morotsliv 1 500 000 sidvisningar!
Jag har svårt att fatta det, men är så otroligt glad och tacksam över att ni är så många som delar min passion. Passionen för att leva lite sjysstare mot oss själva, vår familj, våra vänner, vår närmiljö och vår jord finns överallt. Att vi alla gör lite vad vi kan och tillsammans kan vi göra världen ett lite lyckligare ställe att leva i. Kärlek!
Dagen till ära ska jag ge er svar på några frågor som ni undrat över och ge en liten tillbakablick på varifrån det hela startade. Det känner knappast alla till.
Vem följer Morotsliv?
De flesta av er bor i Sverige, sen kommer Finland på andra plats med Åland och sen är den resterande bråkdelen spridd över hela klotet. Bland dem finns länder såsom USA, Ukraina, Ryssland, Norge, Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Tack för det, Google translate!
Mest sidviningar har mitt inlägg om chaga, min älskade sprängticka, fått med 140720 sydvyer! Otroligt! Här är de tio-i-topp-inläggen som fått flest klick sen bloggen startade:
- Chaga (Sprängticka), 9.8.2012, 164 kommentarer, 140720 sidvyer
- Ätbar deodorant, solskydd och glidmedel, 21.6.2012, 46 kommentarer, 74226 sidvyer
- Honung som mirakelmedel mot rosacea, 26.11.2012, 55 kommentarer, 54657 sidvyer
- MSM för en piggare och bättre hälsa, 21.8.2014, 23 kommentarer, 50559 sidvyer
- Kolloidalt silver dödar virus och bakterier, 11.1.2014, 30 kommentarer, 50541 sidvyer
- Oil Pulling – för oral och allmän hälsa, 21.3.2013, 31 kommentarer, 38333 sidvyer
- Bli av med hostan, 23.11.2012, 5 kommentarer, 19937 sidvyer
- Naturlig hårfärg utan kemikalier, 25.11.2012, 24 kommentarer, 17222 sidvyer
- Progesteron istället för rosa band, 6.10.2013, 5 kommentarer 11934 sidvyer
- Ättikan – luktsluukaren, 4.10.2011, 14 kommentarer, 8218 sidvyer
Hur startade Morotsliv?
Våren 2009 hade jag kört mig själv in i väggen och drabbats av utmattningssyndrom. Hela min värld blev ställd på ända och min fysiska, psykiska, andliga hälsa var ordentligt omskakad. Jag förstod att jag var tvungen att ändra på mitt sätt att leva för att hitta tillbaka till mig själv och orken, lusten och lyckan igen.
Morotsliv startade jag december 2010 och det var egentligen menat att bli en matdagbok, eftersom jag bestämde mig för att äta 100% raw food för ett tag. Sen räknade jag nog att bloggen antagligen skulle rinna ut i sanden. Men så blev det ju inte. För sen smög sig andra ämnen in såsom hudvårdstips och ekostädningstips och mitt fält blev bredare och bredare.
Blir man rik på att blogga?
Ha ha! Nej, inte jag inte. Sämre affärskvinna får man leta efter. Allt jag skriver på bloggen gör jag helt gratis. Jag har samarbete med några få företag som jag själv gillar och använder mig av och de går med på att om ni vill köpa något av dem så får ni det billigare via Morotsliv och då får också jag mina produkter lite billigare när jag handlar. Det har dock hänt att jag har fått smakprover och då jag har kunnat skriva om eller göra något nytt recept med deras produkter – förutsatt att det är produkter som intresserar mig och som håller hög kvalitet.
Jag får en hel del frågor från er också och också dem besvarar jag helt gratis såklart. Det tar ganska mycket tid så ibland har jag inte alltid hunnit med och det blir fördröjda svar. Jag brukar försöka svara alla, men ibland trillar någon säkert mellan ändå. Jag beklagar detta, men lovar att jag gör så gott jag kan och så mycket jag hinner med.
Men har du inte eget företag?
Jo, det har jag faktiskt. I november 2013 startade jag Morotsliv som firma, helt enkelt för att det byråkratiska kring mina föreläsningsarvoden blev så mycket enklare. Jag har ju hela tiden jobbat heltid som huvudsyssla och kört mina kurser vid sidan av jobbet, så mitt företag är väldigt litet och fungerar egentligen bara som en bisyssla för mig. Drömmen är att kunna öppna min egen mottagning för kostrådgivning och frevensmedicin en vacker dag.
Hur började du med dina kurser?
Det är egentligen en lite lustig historia, för jag blev nämligen tillfrågad två gånger av arbis om jag kunde dra en kurs i raw food, varpå jag tackade nej för jag tyckte att jag kunde för lite. Men då jag hållit på med raw food ett par år tyckte jag att iallafall kunde berätta för andra hur jag själv äter och lära ut lite recept. Och på den vägen blev det. Jag fick snart förfrågningar från andra ställen i Österbotten, tack vare många av mina bloggföljare. (Kärlek till er! Ni vet vilka ni är.)
Jag hade skrivit mycket på min blogg om naturlig hudvård och ekostädningstips och gått flera kurser och började också få önskemål om att ge sådana föreläsningar och kurser, vilket jag också gjorde. 2011 gick jag Marthaförbundet utbildning till marthainspiratör och senare när Marthaförbundets ekologirådgivare Tessa var tjänstledig fick jag den stora äran att dessutom få hålla hennes kurser i naturlig hudvård och ekostädning den terminen. Det var en otroligt rolig erfarenhet!
Och kursernas efterfrågan bara ökar – till min stora förtjusning. I år, 2015, har jag dragit närmare 70 kurser och föreläsningar och träffat hundratals fina medmänniskor som delar min passion. Jag har också fått den stora äran att besöka södra Finland, både till Åbo samt Sibbo och Borgå i Östra Nyland med mina kurser. Sverige är ännu orört…
Vilka är dina förebilder?
2013 föreläste jag för första gången på Åland via Agenda21 om ekostädning. Där upptäckte jag att en av mina stora förebilder som hjälpt mig ”finna vägen” efter min utmattning satt i publiken. Det var Giséla Linde, som skrivit boken Lev enklare som jag läste 2011. Då var stort och jag insåg att jag ju faktiskt lever och föreläser om det som hon sådde som ett litet frö i mig för flera år sen. Vilken lycka! Hennes bok var redan då slutsåld, men hon hade några exempel kvar, så jag köpte upp hennes lager och gav åt mina systrar och vänner. Och ni som önskar läsa hennes bok kan ju hitta hennes bok på biblioteket!
Andra förebilder är Dr Sanna Anandala Ehdin som jag hörde första gången 2006 då hon var i Närpes. Sen dess har jag läst alla hennes böcker och fler hennes hemsida och blogg. Jag återupptäckte henne 2009 då jag mådde som sämst. Tack vare hennes bok Den självläkande människan och IFD (InflammationsFri Diet) kunde jag komma tillbaka på fötter och få min kropp att börja läka. Jag är henne för evigt tacksam!
En tredje kvinna jag ser upp till är min fina väninna Maria Österåker som lärde jag känna i och med marthainspiratörsutbildningen och vi blev så goda vänner. Hon är en sån som jag träffar alldeles för sällan, men när vi träffas pratar vi i timtal. Hon har så mycket kloka tankar den kvinnan och hon har verkligen fått mig att tro på mig själv, strunta i Jantelagen och jag kan faktiskt tycka att jag är bra på en hel del. Ibland iallafall, för det känns inte alltid så… Men alltid efter en kväll tillsammans med Maria. Hon är en stor inspiration för mig.
Det finns så klart många fler, men dessa tre kvinnor är de första som jag kommer på just nu.
Vad har du för utbildning?
Efter studenten studerade jag matematik ett år vid Åbo Akademi och trodde att jag ville bli mattelärare, men så blev matte tråkigt och jag tog ett mellanår och blev familjedagvårdare istället och fick då upp ögonen för de små barnen.
Jag flyttade till Jakobstad och studerade till barnträdgårdslärare vid Åbo Akademi och blev färdig 2004. 2006 blev jag beröringspedagog inom Taktil Stimulering och 2008 blev jag utexaminerad specialbarnträdgårdslärare från Åbo Akademi i Vasa och Helsingfors. Att arbeta som specialpedagog var otroligt roligt och givande, men också krävande, och för en ung perfektionist med lite dåligt självförtroende blev det snart för mycket och utmattningen blev ett faktum.
Jag var sjukskriven ett tag och sen började jag jobba som handledare/jobcoach på Resurscentret Föregångarna för unga och vuxna, ett arbetsteam som jag trivts otroligt bra med. 2012 blev jag färdig Arbetskonsulent inom metoden Arbete Med Stöd.
Men min stora passion, sen jag började komma på benen igen, har alltid varit kost, näring och hälsa. Jag har slukat all info jag kommit över i böcker, på nätet, via forskning och seminarier och slutligen bestämde jag mig för att gå en regelrätt utbildning. Jag ansökte till en tvåårig utbildning i Sverige och inkommande sommar 2016 hoppas jag att bli diplomerad näringsterapeut från Nordiskt Näringscenter i Stockholm.
Vart är Morotsliv på väg?
Ja, jag har ju alltid liksom gått ”with the flow”. Jag hade aldrig tänkt bli bloggare, börja föreläsa och dra kurser eller bli någon slags förebild på något sätt. Jag har fortfarande svårt att fatta att jag är någons förebild. Hjälp, hur lever man upp till det? Jag är bara mig själv och jag gör vad jag kan och jag delar det med mig för dem som är intresserade.
Det jag vet är att jag brinner för hälsa och kost och älskar att föreläsa! Jag hoppas att alltid få ha dessa element som en stor del i mitt liv.
Men du har ju gjort ganska stora förändringar?
Jo, det förstås. Jag hade det stora huset, gården och drömmen om framtiden med en stor familj. Jag har alltid tyckt det verkar så spännande och inspirerande med odlingar, självförsörjningsprojekt och getter som betar på gården. Men en vacker dag var jag tvungen att se sanningen i vitögat: det är inte jag. Jag får aldrig liksom till det… Jag älskar planeringen och förarbetet, genomförandet såsom sådden och inköp är också kul. Men sen faller det. Häften av morötterna är kvar i landet ännu nästa vår och de intorkade aroniabären hänger – de som inte ens fåglarna orkade äta upp efter att jag plockat några deciliter jag hittade efter att snön lagt sig. Så vi sålde altt och flyttade ut till skärgården.
Tacka vet jag vår lilla 55 kvadrats stuga vid havet omgiven av skog och vildvuxna blåbär, hjortron och lingon som andra plockar och jag får äta. Några örter på verandan och aloe vera på fönsterbänken är allt jag odlar. Höns vore faktiskt trevligt, men de skulle locka dit rovdjur. Och eftersom jag har katt och hund vill jag inte få dit såna. Detta passar oss bättre. Lugnet, vildvuxen mark och nära naturen. Och sen när det blir för kallt och mörkt stänger jag dörren och flyger till Thailand. Simple!
Och det går rykten om en bok?
Ha ha! Ja, jag har efter många förfrågningar genom åren bestämt mig för att ge ut en bok. Det är också det jag sätter mycket av mitt krut på denna vinter som jag spenderar i Thailand under min tjänstledighet, men utöver det vet jag inte riktigt vad framtiden har att bjuda. Jag har nog lite tankar och idéer, men vi får se. Morotslivs hemsida får sig iallafall ett nytt lyft.
Avslutningsvis vill jag ge ett stort TACK för att ni delar min passion, läser min blogg, kommer på mina föreläsningar och kurser samt skriver så fina mail om allt möjligt. Utan er skulle inte Morotsliv finnas och vara det som det är idag.
Ni är värdefulla! Tillsammans kan vi förändra världen! Kärlek!
Men vännen! Jag tackar ödmjukast.
Tack! Det var roligt att få höra! 😀
Det var verkligen kul att få komma och träffa mina "gamla" kollegor. Och många nya med i kollegiet också. Jätteskoj!
Hoppas vi ses igen!
Mvh, Ila
Det var intressant att få lite bakgrundsinformation!Var på din föreläsning för Kårkullapersonalen i höstas,och man märkte ju nog att du "brinner" för dethär! Fortsätt i samma stil!