Zero Waste Week

Det är en organisation som arbetar för att medvetandegöra människor om vad som händer med vårt avfall och som uppmuntrar oss till att minska på avfallsberget. Olika länder representeras på deras hemsida med information om hur avfallshanteringen gå till i respektive land samt tips och idéer på hur man kan minska sin avfallhantering. Min vän Anna frågade mig om jag ville ställa upp och skriva om Finland och jag tackade så klart ja. Besök hennes fantastiskt inspirerande blogg Husmor Anna!

Zero Waste Week firas 5-9 september 2016. Besök deras hemsida!

Och här följer nu mitt bidrag. På svenska. Om någon känner sig hugad att vilja översätta till finska vore det tacksamt välkommet!

Idén bakom Zero Waste

Att försöka minska på sitt avfall är högaktuellt idag och Zero waste-rörelsen sprids över hela världen. Mottot för Zero Waste är ”Refuse-Reduce-Reuse. Recycle only as a last resort” och fritt översatt blir det ”Vägra-Minska-Återanvänd. Återvinn endast som en sista utväg.” Målet är alltså att leva sitt liv på ett sådant sätt att man inte producerar något avfall eller åtminstone minimerar det till ett absolut minimum.

Den klingar väl med principen för avfallshanteringen i Finland, som bygger på den så kallade prioritetsordningen:

1. I första hand ska man försöka undvika uppkomsten av avfall.
2. Om det uppkommer avfall ska det förberedas för återanvändning.
3. Om återanvändning inte är möjligt ska avfallet i första hand återvinnas som material och i andra hand utnyttjas som energi.
4. Avfall får endast deponeras på en avstjälpningsplats det inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att återvinna det.

I Finland görs redan en hel del för att minska på deponin. Närmare 90 procent av avfallet i Finland kan nämligen utnyttjas som bränsle i avfallsförbränningsanläggningar. Det innebär att endast en mycket liten andel avfall behöver hamna på deponi. Den senaste tiden har flertalet nya avfallsförbränningsanläggningar tagits i bruk i Finland. En orsak till detta är att en ny lag trädde i kraft i Finland 1.1.2016, som i princip förbjuder deponi av majoriteten av allt avfall. Även producentansvaret för avfall har utökats, så nu bör den som producerar eller importerar en vara till Finland ta ansvar för att ta hand om produkten då den är uttjänt och blivit avfall. Även förpackningar omfattas och tanken är att materialet ska återvinnas i högre grad.

Men även om myndigheterna gör vad de kan för att ta hand om avfallet så är det vi, konsumenter, som har möjligheten och makten att göra den allra största påverkan.

Vägra – Refuse

Det första vi kan göra är undvika att köpa nya grejer. Vi kan kritiskt välja vad vi konsumerar. När du står inför ett inköp, känn efter om det handlar om ett behov eller begär. Det är lätt att lockas av marknadsföring och vackra prylar som vi inte behöver. De lämnar ändå oftast att skräpa någonstans efter en tid. Köp bara det du verkligen behöver och undvik att köpa nyproducerade produkter.

Minska – Reduse

Undvik slit-och-släng! Att köpa något av sämre kvalitet bara för att det är billigt blir ofta dyrare i slutändan när man måste köpa nytt om och om igen när den gamla slits ut. Om du bestämt dig för att du behöver en viss produkt, tänk då på att köpa hållbart. Välj en produkt av hög kvalitet som håller en lång tid framöver, kanske till och med i flera generationer. Välj gärna en produkt som också är producerad på ett hållbart sätt, gärna är miljömärkt och ekologisk och som inte kommer med en massa onödiga förpackningar.

Ett annat sätt att minska på avfall är att göra saker själv. Gör egna städmedel, hygien- och hudvårdsprodukter, måltider eller sådant som annars kommer i egna förpackningar. Köp råvaror i lösvikt och ta då med gamla glasburkar eller påsar som kan användas om och om igen för dina varor.

Återanvänd – Reuse

Tänk efter! Kan du hitta det du behöver från loppis eller har du andra produkter som du kan göra om till något nytt? Gamla kläder kan till exempel lappas, sys om till andra klädesplagg eller till en väska eller bli väv till en matta. Ett annat sätt att återanvända gamla saker är att handla på loppis. Där kan man hitta en massa skatter i gott skick till ett billigt pris, men som ägaren tröttnat på.

Också dina egna gamla kläder och prylar som du inte vill ha längre kan du själv sälja på loppis eller skänka till välgörenhet. Varje år ordnas dessutom klädbytardagar runt om i landet. Då kan man ta med hela, rena kläder man tröttnat på och åka hem med andras avlagda kläder och på så sätt få sig en ny garderob utan att behöva köpa nytt.

Återvinn – Recycle

Saker som gått sönder och inte kan återanvändas kan man ofta återvinna och göra nya saker utav. Material såsom glas, papper, plast och metall kan vi återanvända och göra om till nya produkter.

Genom att följa dessa fyra principer kan vi verkligen minska på avfallet rejält!

Några enkla tips

Som konsument finns det en hel del enkla tips på hur vi varje dag med små och enkla medel kan minska vår konsumtion och därmed vårt avfall. Här följer några exempel på hur man kan anpassa sin vardag till en mera hållbar livsstil.

Hushåll

• Ta med egna återanvändbara tygpåsar när du åker för att handla.
• Återanvänd små tygpåsar för frukt och grönsaker.
• Undvik att köpa produkter med plastförpackningar.
• Använda gamla kuvert eller kvitton när du skriver inköpslista.
• Återanvänd glasburkar för förvaring av småsaker.
• Använd tygdukar i stället för hushållspapper.

Mat

• Handla i lösvikt/bulk när det är möjligt.
• Släng inte mat. Återanvänd matresterna till nya måltider eller frys ned mat som blir över.
• Återanvänd gamla mjölk-, glass- eller smörpaket samt glasburkar att frysa ner mat i.
• Återanvänd glasburkar för förvaring av torrvaror och mat.
• Kompostera oätliga matrester.
• Fyll din egen flaska med vatten när du beger dig hemifrån.

Prylar och kläder

• Köp saker och kläder från loppis.
• Köp endast sådana saker du verkligen behöver.
• Köp hållbara produkter.
• Sälj saker och kläder du inte längre har användning för på loppis eller skänk bort.

Myndigheterna

Myndigheternas uppgifter inom avfallshanteringen i Finland ser idag ut så här:

Miljöministeriet deltar i beredningen av avfallspolitiken i Finland och Europeiska unionen, likaså i den globala avfallspolitiken. Den nationella lagstiftningen bereds på basis av internationella konventioner och EU-lagstiftning. Miljöministeriet styr, utvecklar och följer upp tillämpningen och tolkningen av avfallslagen i förvaltningen som lyder under ministeriet. Förutom i undantagsfall tar miljöministeriet inte ställning till enskilda problem om tillämpningen av lagen.

Regionförvaltningsverken beviljar miljötillstånd åt viktiga avfallsanläggningar såsom avstjälpningsplatser, förbränningsanläggningar, anläggningar för hantering av farligt avfall samt stora anläggningar för återvinning och slutbehandling av vanligt avfall.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna styr och övervakar kommunernas och företagens avfallshantering. De kontrollerar att miljötillstånden efterlevs och bereder regionala planer för avfallshantering. Närings-, trafik- och miljöcentralerna godkänner också yrkesmässiga avfallstransportörer och avfallsmäklare till avfallshanteringsregistret.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland övervakar producentansvaret inom avfallshanteringen på rikstäckande nivå. Producentansvaret gäller skrotdäck, returpapper, förpackningsavfall, skrotfordon, el- och elektronikskrot samt ackumulatorer och batterier.

Finlands miljöcentral övervakar de internationella avfallstransporterna och är det kontaktorgan som avses i förordningen om transport av avfall.

Säkerhets- och kemikalieverket (TUKES) kontrollerar i enlighet med lag 387/2013 efterlevnaden av de produktkrav som gäller elektrisk och elektronisk utrustning, med undantag av utrustning för hälso- och sjukvård, samt efterlevnaden av de produktkrav som anges för batterier och ackumulatorer i statsrådets förordning 422/2008.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) kontrollerar i enlighet med lag 629/2010 efterlevnaden av de produktkrav som gäller elektrisk och elektronisk utrustning för hälso- och sjukvård.

Kommunerna är skyldiga att ordna återvinning och hantering av hushållsavfall. I många kommuner har denna verksamhet överlåtits till ett regionalt avfallsbolag som i praktiken sköter flera av kommunens uppgifter, t.ex. sådant som rör avfallstransporter, avstjälpningsplatser, komposteringsanläggningar, förbränningsanläggningar och avfallsrådgivning. Den kommunala avfallshanteringsmyndigheten svarar för kommunens myndighetsuppgifter beträffande avfallshanteringen, som att fastställa den kommunala avfallstaxan och besluta om avfallshanteringssystemet. Om det regionala avfallsbolaget är gemensamt för flera kommuner ska dessa kommuner också bilda ett gemensamt organ som sköter myndighetsuppgifterna.

Den kommunala miljövårdsmyndighetens verksamhetsområde kan bestå av en eller flera kommuner. Den beviljar miljötillstånd för småskalig avfallshanteringsverksamhet, t.ex. små lager för farligt avfall och lagring av skrotfordon. Den kommunala miljövårdsmyndigheten tar också emot den yrkesmässiga avfallsinsamlarens anmälan till avfallshanteringsregistret. Myndigheten övervakar att företag och privatpersoner följer avfallslagen bl.a. i fråga om skyldigheten att ansluta sig till ordnad avfallshantering, nedskräpningsförbudet och behörig insamling av avfall.

Mer information om hur avfallshanteringen är ordnad finns på Avfallsverksföreningens webbplats http://www.kierratys.info.

Återvinn ditt avfall

Sortera avfallet enligt material hemma innan du gör dig av med det. Då avfallet sorteras rätt kan man använda mycket material för att tillverka nya produkter. Anvisningarna för sorteringen skiljer sig något från varandra i olika delar av landet.

Hela saker är inte avfall. Du kan sälja dem på lopptorg eller på internet eller donera dem till välgörenhet eller återvinningscentraler. I Finland är det vanligt att köpa använda saker på loppis och det är lätt att hitta använda saker i gott skick.

Information om allmänna insamlingsställen finns på adressen kierratys.info.

Märkningar och logotyper

Miljömärkningar

Miljömärkningar ger information om vilka varor som är bättre för miljön än andra motsvarande produkter. Om vi väljer miljömärkta produkter bidrar vi till att minska också på avfallets skadliga verkningar på miljön.

Det finns olika märken för olika produktkategorier. De bredaste märkningarna vi har är det Nordiska Svanen-märket och EU-blomman som vi kan hitta på olika bruksvaror och prylar.

Livsmedel har egna märken (Luomu, KRAV, EU-märket för ekologiskt jordbruk).

Likaså vitvaror har egna märkningar (energimärkning) och trä- och skogsprodukter (bl.a. FSC-märkning).

Också kontors- och IT-material har egna märken (TCO-märket). Märket för Rejäl handel (Fairtrade) strävar till att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för odlare och anställda i utvecklingsländerna. Trygg-textil märket (Öko-tex) betyder att produkten har skärpta krav på användningen av skadliga kemikalier.

En del märken omfattar endast förpackningen, inte innehållet. Tre pilar i en pyramidform betyder att förpackningen kan återvinnas.

Rinki-märket är ett finländskt miljömärke som berättar att företaget tar sitt miljöansvar när det gäller förpackningarnas producentansvar.

Återvinningsmärkningar

I Finland sorterar vi avfallet i glas, papper, metall, kartong, organiskt avfall samt avfall som lämpar sig för energiproduktion som de vanligaste plasttyperna och vissa textilier. Det finns också återvinningscentraler som kan ta emot problemavfall och sånt som inte kan säljas på loppis.

Bioavfall

Biavfall är biologiskt nedbrytbart och kan återvinnas genom rötning och kompostering. Vid rötningsprocessen får man biogas för energi och komposteringen ger jord som kan användas för odling och grönanläggningar.

Flaskor och burkar

Nästan 100% av glasflaskorna returneras i Finland och de återfylls i genomsnitt 33 gånger. Över 94% av aluminiumburkar returneras och smälts för att göra nya dryckesburkar och över 92% av PET-faskorna returneras och används för att göra nya plastflaskor, förpackningsmaterial, fleecetyg med mera.

Kartong

Återvinningsbar kartong omfattar bland annat pappers- och pappförpackningar, returkartong, wellpapplådor, bruna kuvert och kraftpapper.

Elektrisk och elektronisk utrustning

Elektriska apparater, till exempel kylskåp, tv-apparater, datorer och tvättmaskiner kan återvinnas gratis i Finland. Kompaktlysrör och lysrör ska däremot sorteras som farligt avfall, eftersom de innehåller kvicksilver.

Glas

Glasavfall sorteras ibland som färgat och ofärgat glas. Återvunnet glas produceras av bland annat glasflaskor, syltburkar och glasull. Mer än hälften lagras eller användas som konstruktionsmaterial.

Värmebeständigt glas sorteras skilt eftersom det har en högre smälttemperatur. Detsamma gäller för porslin, fönsterglas, speglar och konstglas är inte lämpliga som konventionellt återvinningsglas.

Metall

Metallburkar och metallbitar förs till återvinningsstationen. Större metallföremål kan föras till skrothandlare eller en avfallsstation för metallåtervinning.

Plast

Plaståtervinning är knepigare, eftersom det finns så många olika plaster och därför åker det mesta till avfallsförbränning. Av återvunnen plast tillverkas främst förpackningar och avfallspåsar. Plaståtervinning används främst inom industrin där man känner plasttyperna.

Papper

Pappersinsamling omfattar ren, torr reklampost och kuvert utan plast, vax eller liknande. Även fönsterkuvert och nitade tidningar och telefonkataloger kan sättas. Fiberpapper kan återvinnas 3-5 gånger och av det gör man tidnings- och katalogpapper, toalettpapper och pappershanddukar.

Batterier

Begagnade batterier och små batterier kan returneras till alla butiker som säljer dem eller föras till återvinningsstationen.

Kläder

Organisationer som Frälsningsarmén, UFF och Röda Korset samlar in hela och rena kläder. De går till utvecklingsländer och stöd till behövande. En del kläder säljs och inkomsterna används för hjälparbete i Finland och utomlands. Sedan 1.1.2016 är deponi av textilier förbjuden i Finland.

Mera information

Få mera information om avfallshantering från din hemkommun eller på dessa hemsidor.

• http://www.kierratys.info
• http://www.jly.fi
• http://www.ymparisto.fi/
• Facebookgruppen Vähemmän jätettä – Zero Waste Finland

Idéer

Här följer några praktiska exempel från på hur vi kan minska mängden avfall i badrummet samt i köket.

6 tips för att minska på ditt avfall i badrummet

1. Undvik kemikalier

• Använd återvunnet och oblekt toalettpapper
• Undvik örontops, de är blekta och är dessutom inte bra för öronen
• Undvik engångsmensskydd som är blekta med kemikalier

2. Satsa hållbart

• Rakhyvel av rostfritt (använd aleppotvål som raklödder)
• Nagelfil av glas eller i rostfritt
• Komposterbar tandborste i trä eller bambu
• Menskopp eller återanvändsbara tygbindor eller naturtamponger av havssvamp

3. Återanvänd flaskan i lösvikt

• Fyll schampo-, balsam- och duschtvålsflaskan från stora pumpflaskor i ekobutiken.
• Fast tvål utan förpackning (Obs! Naturliga oljor – inte mineraloljor)

4. Satsa på no poo (= inget schampo/ingen skit)

• Tvätta håret med ägg, matsoda eller honung. Skölj håret med ättika.
• Tvätta kroppen med olja och salt eller matsoda, havremjöl eller kaffesump.
• Tvätta tänderna med kokosolja eller hemlagat tandkräm eller tandpulver
• Kör oil pulling

5. Gör dina egna hygien- och hudvårdsprodukter

• Deodorant
• Ansiktsmask av lera, frukt eller gelatin
• Hårinpackning av lera, oljor eller frukt
• Bivaxsalva
• Smink: gör bronzer av kanel eller kakaopulver, rouge eller läppfärg av rödbetssaft, mascara av spirulina blandat med lite koncentrerad svartvinbärssaft och så vidare.

6. Kompostera

• Hår, naglar, tandborstar och pappersavfall kan komposteras

Källa: www.morotsliv.com

5 tips för att minska på ditt avfall i köket

1. Välj bort engångsmaterial

• Byt ut plastfolie och smörpapper till Bee’s Wrap som är gjorda av bomull, bivax och jojobaolja. Linda in frukt och bröd eller täck över en skål. Forma duken med hjälp av värmen från dina händer. Kan användas om och om igen.
• Byt ut hushållspapper till återanvändbara dukar av mikrofiber eller naturmaterial.
• Byt ut pappers- och plastpåsar till tygpåsar och -dukar.
• Byt ut plastlunchlådan till rostfria burkar.
• Sluta att använda plastpåsar i avfallshinken. Vått avfall är mestadels komposterbart i alla fall.
• Undvik engångsprylar! När den gäller engångmuggar och dylikt, om du måste använda såna, välj då såna gjorda av oblekt papper eller bananblad hellre än plast!
• Välj rostfria, tvättbara sugrör istället för plast.

2. Handla från disken

• Ta med återanvändbara tygpåsar för torra varor, bröd och grönsaker. Linnetyg är ypperligt.
• Ta med glasburkar för våta varor såsom kött, fisk och ost.
• Ta med glasflaskor för olika vätskor såsom oljor och dylikt.

3. Handla direkt från en leverantör/producent

• Ta med glasflaskor till vingården eller bryggeriet.
• Ta med örngott eller tygpåsar till bageriet för ditt bröd.
• Ta med glasburkar till glassförsäljaren.
• Ta med tygpåsar eller korg och handla grönsaker, mjölk, ägg och spannmål från bonden.
• Handla fisk av fiskare i hamnen. Då får du den dessutom färskast möjligt.
• Ta med egna tygpåsar och glasburkar och handla grönsaker, saft och annat på torget eller via REKO.
• De tar gärna emot och återanvänder din äggkartong och bärlåda.
• Dina grönsaker kommer troligtvis också vara fri från plast och klistermärken.
• Beställ produkterna via en ekomatring. Fråga producenten efter närmaste ring eller starta egen om det inte redan finns en i ditt grannskap.
• Ju färre mellanhänder desto mindre avfall!

4. Gör så mycket du kan själv

• Laga husmanskost av rena råvaror.
• Baka eget bröd och kakor.
• Gör din egen senap, dressing, sås, sylt, hummus, nötsmör, osv.
• Gör egen glass.

5. Kompostera ditt avfall

• Låt avfallshinken bli kompostförvarare för din utomhuskompost.
• Använd din lilla komposthink som en papperskorg istället för tvärtom.
• Om du inte har en utomhuskompost, bekanta dig med inomhuskomposten Bokashi.

Källa: www.morotsliv.com

Du kanske också gillar...

Zero waste i badrummet Att vara eller icke vara klimatsmart Skräpplockningsdagen Miljösmarta och hormonfria preventivmetoder Miljösmarta klädval