Natrium (Na) och natriumklorid (NaCl eller salt) är viktigt för njurar, binjurar och nerver.
Historik
- 1871 beskriver Salkowski för första gången absorptionen och utsöndringen i kroppen av natrium.
- 1895 upptäcker Biederman att skelettmuskler kontraherar rytmiskt i en natriumlösning.
- 1926 upptäcker St John att natrium i födan är livsviktigt för normal tillväxt och liv.
- 1937 vetenskapsmän fastställer att natrium och därmed bordssalt är essentiellt för människans hälsa.
- 1952 upptäcker Simpson och Tait aldosteronets reglering av kroppsnatrium.
- 1972 upptäcker Coleman m.fl. att: ”Natrium är en möjlig orsak till högt blodtryck”.
Matlagning
Natrium är stabilt vid kokning och upphettning. Bästa sättet att minska natriumintaget är att läsa etiketter och minska intaget av läskedrycker, natriumrikt kolsyrat vatten, konserveringsmedel som är natriumrika: bakpulver, glutamat, natriumalginat, dinatriumfosfat, natriumsulfit, natriumdioxid, natriumpropionat och vanligt bordssalt.
Övergå gärna till ett bättre och mer naturligt natrium genom att salta med havssalt (Celtic salt) eller Himalayasalt.
Öka intag av fisk, kelp, miso, alger, och selleri.
Bästa källorna för natrium
- Sojasås
- Bacon, rökt stekt
- Kelp, torkad
- Gröna oliver
- Spirulina
- Skinka, konserv
- Makrill, rökt
- Getost
- Surkål
- Maskrosblad
- Selleri
- Torrjäst
Salt består av natrium (40 procent) och klorid (60 procent). Natrium förekommer naturligt i maten, som ingrediens i bordsvatten och som tillsats i maten för smak eller som konserveringsämne, som bordssalt eller havssalt.
Modern raffinerad mat innehåller mycket salt, som ofta är av dålig kvalitet. Tyvärr har de flesta av oss för mycket av det sämre saltet i kroppen. .
Eftersom natrium förekommer i riklig mängd i vår föda är natriumbrist mycket sällsynt. Saltöverskott däremot är vanligare.
Högt saltintag har framhållits som en huvudorsak till det höga antalet hjärt- och kärlsjukdomar. Att för mycket salt höjer blodtrycket är förvisso vetenskapligt belagt. Och högt blodtryck är i sin tur en av de ledande riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom, vilket i sin tur är vanligaste dödsorsaken i vårt land. Men det betyder inte att salt ger död i hjärt-kärösjukdomar. Kurvan är dock u-formad, så både ett extremt högt och ett väldigt lågt saltintagsaltintag är kopplat till kärlsjukdom. Nyare forskning påvisar däremot att hjärt-kärlsjukdomar snarare beror på metabolt syndrom och förstadiet till diabetes som i sin tur grundar sig i det extremt höga sockerinnehållet i hel- och halvfabrikat.
Vid användning av salt vid matlagning bör havssalt helst användas. Man kan också variera med en saltersättning med kaliumsalt. Använd mer antioxidantrika kryddor i matlagning såsom salvia, oregano, timjan, rosmarin, curry, basilika och koriander och minska på salt samtidigt. Celtic salt och Himalayasalt är nyttigare än vitt salt med jod. Problemet med minskning av salt är att man får i sig mindre jod. Jod finns däremot rikligt i havsalger.
Ett för stort intag av natrium ökar risken för gråstarr, benskörhet, muskelstyvhet, samt leverbesvär.
Kemi
En fullvuxen människa har ca 100 g natrium i sin kropp. Kroppen innehåller 1,8 g av natrium per kilo kroppsvikt eller 0,15 procent av den totala kroppsvikten. Ungefär hälften av kroppens natrium finns innanför cellerna och hälften finns utanför. Om för mycket natrium tränger in i cellerna får man ödem.
Normala natriumvärden i serum är 310–330 mg/100 ml. Människans behov av natrium är ca 3 g per dag. Med maten får vi vanligtvis 5–15 g. Natrium absorberas till nästan 100 procent genom födan och upptas väl från tunntarmen och även i viss utsträckning från magsäcken. Över 90 procent av det natrium vi intar utsöndras med urinen.
Natriumupptag sker i tarmkanalen. Natriumomsättningen regleras av binjurebarkshormonet aldosteron, som i sin tur reglerar natriumresorbtionen från njurarna. Den hindrar natriumbrist och för mycket utsöndring av natrium. Utsöndring sker genom svett, urin och avföring.
Salt består av natrium (40 %) och klorid (60 %).
Funktion
Ca 50 % av natriumet finns i kroppsvätskorna och ca 40 procent i skelettet, varav hälften utgör ett förråd såväl för upprätthållande av kroppens vätskevolym och dess osmotiska tryck (där 90 % av kroppsvätskornas katjoner utgörs av natrium) som upprätthållande av kroppens syra-basbalans via njurarna.
Natrium, klorid och kalium utgör elektrolyter som reglerar vätskebalansen i kroppen. Det motverkar värmeslag och uttorkning.
Natrium:
- Na-K-pumpen upprätthåller aktivt cellernas membranpotential, d.v.s.skillnaden i elektrisk laddning mellan cellens ut- och insida som möjliggör nervimpulsens ledning och muskelcellens kontraktion.
- ingår i ATP-as, ett enzym som spjälkar ATP och ger energi åt bl.a. Na-K-pumpen. Man räknar med att en betydande del av kroppens basalmetabolism används för detta ändamål.
- är nödvändigt tillsammans med klorid för saltsyreproduktionen i magsäcken.
- hjälper till med musklernas kontraktion och avslappning.
- underlättar upptaget av glukos och vissa aminosyror från tarmen eller blodet till kroppens celler.
- både behov och låga värden kan tyda på binjureutmattning.
- har en uppgift i extracellulärvätskan att upprätthålla osmotisk jämvikt (den optimala skillnaden mellan det antal joner som löses upp i vätskorna innanför och utanför cellen) och rätt mängd av denna vätska.
- är involverad i överföringen av nervimpulser, upprätthållandet av rätt muskeltonus och i transporten av näringsämnen.
- bidrar till friskt blod och lymfa.
- hjälper till att avgifta kroppen från koldioxid.
- motverkar värmeslag
- de funktionerna som är uppräknade upprätthålls tillsammans och i samarbete med kalium.
- avlägsnas med lätthet vid svettning. När mer än 2 till 3 liter svett avdunstar bör natrium ersättas för att undvika obehag i form av illamående, kräkningsanfall, yrsel, kramp, utmattning, apati eller cirkulationsrubbningar.
Bristsymtom och terapeutisk användning
Det är sällsynt med natriumbrist. Det är vanligare med överskott av natrium.
Brister kännetecknas av:
- insjunkna ögon
- muskelsvaghet med ryckningar eller kramper
- muntorrhet
- svindel
- irritationer
- luftrörsbesvär
- viktförlust
- olust
- lätt feber
- nedsatt aptit med kräkningar
- sänkt blodtryck
Trots att flertalet människor får i sig för mycket koksalt kan brist uppstå vid långvariga eller profusa kräkningar, diarréer, svält, hög blodsockernivå, hård fysisk träning, yrsel, förvirring och mental trötthet.
Sjukdomar som leder till natriumbrist
Brist kan uppstå vid ett flertal sjukdomstillstånd, t.ex. hormonell obalans med ökad utsöndring av vasopressin eller binjurebarkhormoner, myxödem, lunginfektioner, lungcancer, levercirrhos, njursjukdom, havandeskapsförgiftning och hjärtsviktsödem.
Sjukdomar som leder till natriumöverskott
Tumörbildning i binjurarna leder till hyperaldosteronism, ger förhöjd behållning av natrium och ökad utsöndring av kalium.
Ökad risk för att utveckla brister
Hårdidrottande människor som dricker mycket vatten. Människor med ovanligt mycket svettning. Folk som bor i öknen och dricker mycket vatten (över 4 liter per dag). De som har kroniska njurbesvär, kronisk diarré, binjureutmattning, läkemedelsintag, speciellt antibiotika.
Dosering
RDI: 500 mg genom kosten.
ODI: Mycket sällan behöver man ge tillskott av natrium, i så fall i form av alger, selleri, havssalt.
TDI: Mycket sällan behöver man ge tillskott av natrium, i så fall i form av alger, selleri, havssalt. Undantag kan vara att en elektrolytbalanserade sportdryck bör innehålla natrium för att ersätta det man svettas ut vid kraftiga ansträngningar.
De flesta konsumerar för mycket salt och behöver inte tillskott. En genomsnittlig kosthållning innehåller 10–15 g salt per dag (2–3 tsk) och därmed 4–7 g natrium. Toxiska doser anses vara över 12 g natrium per dag.
Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: D.
Mineral: K, Ca, S.
Synergister
Mineral: K, Se, Co, Ca, Fe, Cu ,P, Mg.
Antagonister
Vitaminer: A, B3, B2,
Mineral: Ca, K, Mg, Zn.
Akuta reaktioner vid överdosering
Högt blodtryck, hjärtsvikt, koma, svullnader och migrän.
Kroniska sjukdomar vid överdosering
Högt blodtryck, hjärtsvikt, koma, svullnader, migrän, njursten och benskörhet.
Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: analgetika, antibakteriella medel, antikoagulantia, antimykotika, diuretika, giktmedel, medel som påverkar renin-angiotensin-systemet, medel vid diabetes, medel vid magsår, psykoanaleptika.
Interaktion med näringsämnen
En stegrad natriumhalt i blodet kan bero på allför stor konsumtion av bordssalt, aspirin, sodahaltigt mineral och alkoholdrycker. Förlust av kalium och magnesium höjer natriumets relativa andel i blodet. Högt intag av natrium ökar behovet av kalium.
Optimalt kalium till natrium ratio är 3–7:1. Litium ökar utsöndring av natrium.
Källa: Näringsmedicinskt uppslagsverk, 2007, Wilhelmsson, P.
Mitt utbildningsmaterial från Nordiskt Näringscenter 2014-2016