Vitamin A, retinol

I årets julkalender bjuder lucka nummer 1 på Vitamin A, som är ett fettlösligt vitamin som är nödvändigt för att synen, huden och slemhinnorna ska fungera normalt.

Historik

För 3500 år sedan rekommenderade man befolkningen i Egypten att äta lever av svart tupp för att se bättre i svagt ljus.
Läkekonstens fader Hippokrates (460–377 f:Kr.) botade också nattblindhet med oxlever.
1913 upptäcker McCollum & Davis vid University of Wisconsin och Osborne & Mendel vid Yale University A-vitamin nästan samtidigt.
1928 upptäcks betakaroten som ett gult pigment i plantor, vilket visar sig vara ett förstadium till A-vitaminet.
1931 första vitaminet med en beskrivning av kemiska strukturen.
1937 Paul Kerror fick Nobelpriset i kemi för att han kunde syntetisera A-vitamin.

Kemi

Termen A-vitamin används som en genetisk beskrivning för alla retinoider som kvalitativt uppvisar samma biologiska aktivitet som retinol. Retinol är en alkohol, retinal en aldehyd och retinoin en syraform av A-vitamin. A-vitaminacetat och A-vitaminpalmitat är de andra aktiva A-vitaminsorterna.

A-vitamin är inte särskilt värme- eller ljuskänsligt och därför i stort sett resistent mot bearbetning och matlagning. Däremot är A-vitamin i utspädd lösning känsligt för syre och ljus, särskilt vid höga temperaturer.

Metabolism

Retinol absorberas upp till 90 procent i tunntarmen vid normala doser. Vid höga doser utsöndras en del via avföringen. Retinol absorberas 2–4 ggr bättre än betakaroten.

Karotenoider och A-vitamin spjälkas från proteiner i magsäcken. Fett och protein i födan stimulerar gallutsöndringen från gallblåsan. Alltför ofta finns det inte tillräckligt med gallsalter, särskilt om det dagliga matintaget förläggs till en större måltid och/eller andelen fett i kosten är högt. Upptaget minskar därför hos patienter med bukspottkörtel-, lever- eller tarmsjukdomar.

A-vitamin kan bildas i lever och tarmväggar från karotenoider. 50–85 % av kroppens A-vitamin lagras i levern.

Omvandling av karoten till retinol ökar med hjälp av både tyroxin och E-vitamin. A-vitamin lagras i levern i upp till 100 dagar, men vid sjukdom kan leverns förråd tömmas inom 2 dagar. Det lagras i levern om man inte lider av hypertyreoidism (överfunktion av sköldkörteln), svår hypotyreoidism (underfunktion av sköldkörteln) eller diabetes mellitus. Akuta infektioner som influensa och hög feber utarmar snabbt A-vitaminförråden. En felaktig tarmflora hindrar omvandlingen av karotenoider till A-vitamin. Ulcerös kolit, levercirros (skrumplever), gallgångsstas, diabetes, hypertyreoidism samt cellgift- och strålbehandling av cancer försämrar också omvandlingen till A-vitamin.

Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom

Nattblindhet och sjukdomar i ögats bindehinna och hornhinna som till sist leder till total blindhet, brännande och kliande ögon, smärta i ögonen, torra ögon.

A-vitaminbrist är största orsaken till blindhet i världen. Follikulär hyperkeratos, förstorade hårfolliklar som vanligen först uppträder på överarmarna, torr och flagnande hud och hårbotten samt dålig hårkvalitet. Infektioner, trötthet, viktförlust, inflammerade slemhinnor samt njursten.

Bästa källorna för A-vitamin

Lever (nöt)
Lever (kyckling)
Rökt ål
Tonfisk
Morot
Äggula
Smör

Karotenoider i rotfrukter, grönsaker och frukt kan i kroppen omvandlas till vitamin A.

Dosering

RDI: män 1 mg (3 333 IE) och kvinnor 0,8 mg (2 660 IE). Vid amning 1,2 mg (4 000 IE).

ODI: 1,5–3 mg (5 000–10 000 IE).

TDI: 3–90 mg (25 000–300 000 IE) under noggrann kontroll.

För bästa upptag intages ihop med fett. Halveringstiden är ca 50 dagar och lagringstiden i levern är 100 dagar.

Absorption

Befrämjar absorption: B-komplexet, C, D, E, F och kolin. Mineral: Ca, P och Zn samt fetter och vegetabilisk olja.

Synergister

Vitaminer: B2, C, D, E, F, B1, B3, B6, B12 och kolin.

Mineral: Mg, Mn, P, K, Se, Zn och Ca.

E-vitamin och zink är speciellt viktiga för en god A-vitaminfunktion.

Antagonister

Vitaminer: D, E, B1, K, B12, B3 och B6.

Mineral: Cd, Fe, Hg, Cu, Ca, Se och Na.

Försiktighetsåtgärder.

Var försiktig vid svåra hjärt-kärlsjukdomar, njursvikt samt graviditet.

Följande medel bör inte användas tillsammans med kliniska doser av vitamin A eftersom det ökar risken för vitamin A relaterad toxicitet. Acitretin – är en retinoid som används för behandling av svår psoriasis. Bexaroten – ett anti-cancer medel. Etretinat – för behandling av svår psoriasis. Isotretinoin (Accutane) – är ett A-vitaminderivat inom gruppen retinoider som framför allt används som läkemedel vid mycket svårartad akne.

Ett långvarig och högt intag av vitamin A kan påverka upptaget av essentiella fettsyror och de fettbundna vitaminerna A, D, E, eftersom dessa ämnen tävlar om samma receptorer.

Det är individuellt vad som räknas som toxiska doser. Det har också i allra högsta grad betydelse vilka andra kompletterande näringsämnen man intar. I vissa mycket sällsynta fall har det rapporterats att 6 mg (20 000 ,( per dag kan vara toxiskt, men i dessa fall har det visat sig att personerna haft mycket nedsatt leverfunktion orsakat av droger, virushepatit eller för lågt protein-/energiupptag. Några fall av toxicitet har också rapporterats vid doser under 15 mg (50 000 IE). Det är dock mycket ovanligt med problem vid intag under 30 mg (100 000 IE). De flesta fall av toxicitet har uppstått efter intag av 30–60 mg (100 000–200 000 IE) per dag i 6–8 månader.

Vissa former av A-vitamin som skrivs ut av läkare för hudproblem är starka läkemedel som kan ge fosterskador och bör inte användas av gravida och för övrigt med stor försiktighet. Studier, expertrapporter och fakta är inte entydiga, men myndigheterna står fast vid den allra lägsta dosen på 1,5 mg som högsta rekommenderade dos för gravida, trots att det finns varierande och bristfälliga belägg för dessa rekommendationer.

Källa: Näringsmedicinskt uppslagsverk, 2007, Wilhelmsson, P.

Mitt utbildningsmaterial från Nordiskt Näringscenter 2014-2016