Inlägget om eteriska oljor innehåller adlinks till Glimja, Jordklok och Hyvinvoinnin.

Eteriska oljor kan man använda för hälsa, i hudvård och i hemmet för humör, vårdande eller antibakteriella egenskaper och så vidare.

Detta är första delen i en serie om eteriska oljor och hur du kan använda dem i din vardag. Du kan också läsa om hur du använder eteriska oljor i huskurer, hudvård, hårvård, samt i hemmet och städning.

I denna del kommer du att få läsa om vad eteriska oljor är, hur de används, framställs och vad som gör en eterisk olja bra eller dålig.

Vad är eteriska oljor?

Eteriska oljor och växter har vi använt i tusentals år. Inte bara för doftens skull utan också för hälsans. Inom aromaterapi, för spirituella syften, kroppsvård, hårvård, huskurer, samt i hemmet och i olika rengöringsmedel.

Eterisk betyder flyktig och eteriska oljor är biologiskt aktiva föreningar framställda från växter, oftast genom destillation eller genom att man pressar ut oljan ur växterna. Eteriska oljor gör att lavendel doftar lavendel och svartpeppar smakar svartpeppar.

Växternas immunförsvar

Den eteriska oljan kallas ibland för växtens eget immunförsvar. Eteriska oljor avger doftämnen som finns i blommor, blad, rötter, frön, frukt och bark från örter och träd. Dessa dofter skyddar växten mot insekter, sjukdom och ogynnsam miljöpåverkan. Den kemiska strukturen liknar den som både människan och djur har, vilket gör att vi identifierar och accepterar oljan som ger oss liknande fördelar som växten den kom ifrån.

Men de eteriska oljorna har fler egenskaper än doft och smak. De kan vara lugnande, bakteriedödande, cirkulationshöjande, slemlösande och så vidare, och varje eterisk olja har sin speciella egenskap.

Innehåll

Eteriska oljor heter essential oils på engelska, men det är inte samma sak som essentiella oljor. Även om eteriska oljor kallas för oljor är deras molekylära struktur och konsistens väldigt olika från de vegetabiliska oljorna vi använder som exempelvis kokosolja eller jojobaolja. Eteriska oljor har en låg fetthalt och är en typ av flyktiga vätskor med en komplex sammansättning. De innehåller flera hundra aktiva ämnen som kan påverka både vår kropp och sinnesstämning.

Man kan framställa eterisk olja genom destillering, pressning, koldioxidextraktion eller från kåda eller hjälp av något lösningsmedel som man sedan tar bort ur oljan.

Här hittar du eteriska oljor av bra kvalitet.

Starkt koncentrerade

Eteriska oljor är väldigt starkt koncentrerade. Till 10 ml eterisk olja går det åt 1,3 kg lavendelblommor eller 30-50 kg kronblad av rosor. Detta gör dem 50 – 100 gånger mer potenta än torkad ört! Därför ska de användas med måtta. En droppe eterisk olja av pepparmynta motsvarar till exempel 28 koppar te bryggd på pepparmynta, alltså örten.

Det innebär att man oftast bara behöver några enstaka droppar av oljan för att doftsätta en flaska schampo eller rengöringsmedel.

Använd inte ren, outspädd eterisk olja direkt på huden! Det finns några undantag, men vanligtvis ska den blandas ut för att inte skapa irritation.

Det är stor skillnad på eterisk olja och syntetisk doftolja. Doftoljor är syntetiska och brukar finnas i doftljus och i billig rumsdoft, och de har inga speciella egenskaper. De som är doftöverkänsliga brukar ha väldigt svårt att tåla starka syntetiska dofter. Eterisk olja däremot brukar de flesta klara av bra, så länge man håller sig till vettiga doser. Dock klarar inte alla av dofterna från eteriska oljor heller, så använd dem med försiktighet om du är känslig.

Läs här om parfymer och känslighet för dofter.

Färger på eteriska oljor

Färska eteriska oljor går färglösa till svagt gula. En del kan slå lätt i orange-rött-brunt eller grönt. Några få, som kamomill, är blå på grund av innehållet av chamazulen.

Om eteriska oljor kommer i kontakt med luft och ljus mörknar de flesta och blir brunare.

Eteriska oljor uppvisar hela spektrat av färger vid s.k. Kirlianfortografering (fotografering under tillförsel av elektricitet). Växter har också en färgrik aura i den mån som det finns liv kvar i dem. Syntetiska doftämnen saknar däremot helt sådana energifält.

Växter för eteriska oljor

Med undantag för några få oljor (bittermandelolja, senapsolja, vintergrönolja) som bildas först i kontakt med vatten, finns de eteriska oljorna färdigt i växterna. De har som funktion att locka insekter och/eller avskräcka betesdjur.

Oljehalten är sällan över 1 %, vanligen mycket lägre, och varierar med art, växtdel och växtplats och också med vilket tid på dygnet växten skördas. Blommor avger nämligen minst doft mitt på dagen. Den ideala skördetiden för blommor som ska destilleras brukar vara en-två timmar före solens upp- och nedgång.

Flera metoder används för att få ut de eteriska oljorna. Generellt gäller att ju längre tid framställningen tar, desto bättre och dyrare blir resultatet.

Blommor

Blommor är mest eftertraktade att extrahera, men också svårast. De innehåller 80-90 % vatten så mycket doft försvinner med vattenångorna vid destillering och värmen förstör också många doftämnen.

Värmekänsliga blommor (ros, jasmin, cassie, mimosa, nejlika, tuberos, ylang-ylang, viol) lämpar sig därför väl för extrahering till concrète och absolut istället, då de inte kan destilleras utan får extraheras vid lägre temperatur.

Det finns också blommor vars doft man inte funnit något sätt att extrahera doften ur. Till exempel är alla liljekonvalj- och syréndofter syntetiska.

Andra växtdelar

I praktiken kan egentligen vilka växtdelar som helst destilleras. Antingen hela örten, alltså den överjordiska delen, eller delar av den såsom blad, ved, bark, rötter, rotstockar, frukter, frön och hartser.

Materialet kan finfördelas men mals sällan, eftersom pulver fastnar i maskinerna. Ibland torkas växtdelarna helt eller delvis beroende på klimatförhållanden och vilka doftämnen man vill ha.

Vätskor

Det går också att destillera eteriska oljor ur växtsafter och ur utdrag som absoluter och resinoider, pomador och extrakt.

Hydrolatet, alltså vattnet som använts vid destilleringen, kan destilleras för sig och ger då en ny omgång eterisk olja med lite annorlunda doft. Den berömda rosenoljan från Bulgarien består just av en blandning av det första destillatet ur blommorna och det andra ur destillationsvattnet.

Koldioxid

Det senaste lösningsmedlet är koldioxid, som kan användas helt utan värme och löser också fettlösliga ämnen.

Användning av eteriska oljor

Eteriska oljor kan användas utvärtes, aromatiskt och invärtes. Både barn och vuxna kan använda eteriska oljor, men barn är mycket känsligare och behöver därför svagare doser. Läs vidare för att komma till avsnittet om barn och deras användning av eteriska oljor.

Utvärtes användning

Eteriska oljor används ofta utvärtes. Då kallas det för terapeutisk lokalisering. Blodflödet och känsligheten på huden förstärks och oljan absorberas in i blodcirkulationen. Det lär ta dryga 20 sekunder innan signalerna från de eteriska oljemolekylerna når hjärnan och inom ca 20 minuter kan man märka effekt i kroppens celler. Genom att använda eteriska oljor utvärtes är man inte beroende av en fungerande matsmältning.

Eftersom vi människor är genetiskt olika så finns det inte en olja som passar till alla. Testa dig fram vilken som din kropp reagerar på bäst.

Det är vanligt att man använder eteriska oljor i hudoljor. På huden är det bra att späda ut den med en basolja eller så kallad bärande olja eller bärarolja som är en neutral vegetabilisk olja, för att den inte ska irritera huden. Eteriska oljor är väldigt koncentrerade och kan därför vara irriterande direkt på huden. En bra basolja kan till exempel vara kokosolja, jojobaolja, mandelolja, olivolja eller (min favorit) MCT-olja.

Du kan använda eteriska oljor på hjässan, bakom öronen, på nacken och tinningarna.

Barn och eteriska oljor

Blanda eteriska oljor i en basolja och sätt i en roll-on-flaska eller blanda i en liten burk eller flaska. Dessa kan du också använda som parfym om du vill.

För ett litet spädbarn upp till 1 års ålder används eteriska oljor utblandade i en basolja i förhållandet 1:8. Alltså 1 droppe eterisk olja i 8 droppar basolja, eller 1 tsk eterisk olja i 8 tsk basolja.

För barn i åldern 2-6 år är förhållandet 1:3.

För barn i åldern 7-12 år är förhållandet 1:1 och efter 12 år kan man använda dem rena.

Gravida och ammande kvinnor bör vara extra försiktiga. Halvera dosen om du använder eteriska oljor sedan tidigare, eller undvik. Det beror också på hur och var du använder oljorna så klart och om du använder dem dagligen eller mera sporadiskt.

Undvik känsliga områden och ögon där den kan irritera eller svida. Späd gärna ut dem mer i början för att se efter så huden inte reagerar negativt.

Aromatisk användning

Vid aromatisk använda brukar man doftspridare eller luftfuktare med vatten. Man kan också andas in doften från flaskan, eller droppa den på ett diffuserhalsband eller armband. Samt att andas in den genom att droppa den i varmt vatten och andas in ångorna under en handduk.

Glasflaska med aromaterapikork har en träkork har ett hål i toppen som är avsedd för doftpinnar eller doftstickor som sticks ner genom hålet i korken. Använd en doftfri MCT-olja som bas (60-80%) och doftsätt med eteriska oljor (20-40%), beroende hur doftstark den eteriska oljan är. Sätt 5-8 st doftpinnar i flaskan och låt doften sprida sig i rummet.

Oljorna påverkar nervsystemet genom att skicka signaler till limbiska systemet i hjärnan, samma del av hjärnan som handskas med känslor och minnen. Hjärnan svarar då med att frigöra hormoner som till exempel kan minska smärta eller påverka humöret.

Invärtes användning

En del oljor är också certifierade för invärtes bruk. Då blandar man ut dem i vatten, olja eller honung. Det finns även kapslar med eterisk olja.

Framställning av eteriska oljor

Att framställa högkvalitativa eteriska oljor kräver stor kunskap, bra råvaror och rätt metoder. Eteriska oljor har inte bara en härlig doft. För att komma åt de terapeutiska egenskaperna måste de vara naturliga och av hög kvalitet.

Många eteriska oljor på marknaden som inte håller måttet och då går många av de verksamma ämnena förlorade. Antingen har man har blandat ut den eteriska oljan med en vegetabilisk olja eller så kan tillverkningsprocessen ske så att de aktiva ämnena går förlorade.

För att få kallas eterisk olja måste den utvinnas på ett av följande sätt:

destillation
pressning
direktuppvärmning av växtmassa

Växtextrakt som utvinns på andra sätt räknar inte som eteriska oljor.

Framställningen är inte en enkel process eftersom att varje växt behöver behandlas varsamt och unikt. Ibland används växten färsk, men i vissa fall behöver växten krossas eller torkas.

Vilken metod som är lämpligast beror på växtmaterialet. Om växten har känsliga växtdelar och blommor lämpar sig vatten eller ångdestillation bäst, men det finns också oljor som endast kan erhållas genom att pressas.

Destillation

Man bör ta i beaktande att vattnet kan ha olika hårdhet eller mjukhet beroende på sitt mineralinnehåller och pH-värde. Det är viktigt att temperaturen på vattnet är exakt och att man har rätt destillationsvaraktighet under processen.

Ångdestillation

Ångdestillering är den mest använda metoden idag. Med ånga blir kokpunkten lägre så att det går att dra ut ämnen som annars skulle kräva höga temperaturer. Växtdelar som inte är så känsliga, till exempel frön av anis, blad av eukalyptus och bark av kanel, får dra i vatten först.

Det här är det mest användbara sättet att extrahera eteriska oljor på. Det är en känslig process som kräver kompetens och kunskap. Man behöver ta hänsyn till variabler såsom tid, temperatur och typ av destillationsanläggning. Vissa växter behöver destilleras omedelbart efter skörden, en del torkas delvis, och andra måste torkas helt före destillation.

Vid ångdestillation läggs växtmaterialet i en behållare eller på ett nät ovanför kokande vatten så ångan kan passera genom i en syrefri miljö underifrån med starkt tryck. Växtdelarna kommer aldrig i kontakt med det kokande vatten. Torrdestillation sker under tryck.

Värmen och ångan bryter ner växtcellerna och lösgör den eteriska oljan. Ånga och den eteriska oljan transporteras genom en kylspole, där de kyls ner och blir en vätska igen, bestående av vatten och eterisk olja som samlas i en behållare där vätskorna separeras. Den rena eteriska oljan flyter på ytan och vattnet (som är tyngre än olja) sjunker till bottnen.

Vattnet som blir kvar efter denna process kallas hydrosol. Det innehåller små mängder av eterisk olja och andra vattenlösliga ingredienser.

Vattendestillation eller hydrodestillation

Vattendestillation är en långsammare process jämfört med ångdestillation och kräver mer arbete, utrymme, bränsle och vatten. Vattendestillering är den äldsta metoden, fortfarande använd på svåråtkomliga växtplatser med portabla ”destilleringsambulanser” . Så gjorde man enbarrsessens i Norden till för inte så länge sedan.

För hårda och sega växtdelar som frön, bark och hartser är vatten nödvändigt. Växtdelarna får koka i ungefär fem delar vatten, ångan som bildas får passera kyla och återbildas till vätska. Den eteriska oljan flyter på vattenytan och samlas upp därifrån när man tappat av det mesta av vattnet underifrån.

Lite eterisk olja blir alltid kvar i vattnet, som kan säljas för sig som aromatiskt vatten som rosenvatten och kallas för hydrolat.

Metodens fördelar är just att den ger mycket olja samt att den är relativt enkel. Nackdelarna kommer av den höga temperaturen som kräver mycket energi och kan bränna vid växtdelarna och förstöra känsliga ämnen.

I denna metod kokas växtmaterialet i riklig mängd vatten så att växterna kan röra sig fritt och undvika överhettning. Vatten som avdunstar gör att man kan behöva tillsätta mer vatten under destillationsprocessen.

Det finns ämnen i växten som kan försämras om de kokas länge. Därför är ångdestillation ofta en bättre metod.

Vakuumdestillering

Det är en helt torr metod där varken vatten eller ånga används. Ju kraftigare vakuum, desto lägre temperatur behövs.

Vakuumdestillering används när man ska extrahera eterisk olja från växter vars doftämnen skulle gå förlorade eller förstöras i vatten- och ångdestilleringens höga temperatur eller bortrinnande vatten. Metoden används mest vid omdestillering av eteriska oljor (rektifiering) för att ta bort färg eller andra oönskade delar som terpener och kumariner. Rektifiering eller rektifikation betyder rening och innebär att man destillerar om den redan destillerade vätskan.

Fraktionering

Fraktionering betyder delning och innebär att man avbryter destilleringen och tar vara på de erhållna delarna. Temperaturen stiger stadigt under destilleringen och olika ämnen förflyktigas vid olika temperaturer – lätta ämnen först vid de lägre och tyngre ämnen senare vid de högre – så delresultaten från en och samma destillering kan skilja sig mycket åt.

Det mest typiska exemplet är ylang-ylangolja, där olika fraktioner kan dofta mycket olika. Kamferolja är också alltid fraktionerad. Den första lätta, vita fraktionen används i parfymer och är renast. Därefter följer allt mörkare, tyngre och orenare.

Torrdestillering

Den äldsta destilleringsmetoden är torrdestillering. Fasta organiska ämnen värms utan att släppa fram luft, så att de sönderdelas till flyktiga och tas till vara när de kondenserat tillbaka.

Så får man flytande doftämnen ur hartser som frankincesce och storax, men också tjära ur hartsrik ved. Metoden användes för doftämnen i Frankrike på 1500-talet men övergavs på 1700-talet. Lukten blir mer eller mindre vidbränd.

Sublimation

Sublimation eller sublimering är också en slags torrdestillering, som resulterar i kristaller eller pulver. Så får man fram ren vit kamferharts ur råkamfer.

Pressning

Citrusfrukters skal destilleras och extraheras sällan. I USA och Brasilien gör man det när man tar vara på fruktrester efter att man gjort juicekoncentrat och oljorna används då mest som smakämnen. För doft är alla ense om att den enda metod som fungerar bra är pressning.

Kallpressning

När det gäller citrusfrukter utvinns alltså eteriska oljor genom kallpressning. Det finns små oljesäckar strax under det yttre skalet med den eteriska oljan och den pressas ut med hjälp av effektiva mekaniska pressar.

Man vill alltså punktera, krossa, rulla och pressa citrusfrukterna för att få ut oljan. I Italien brukade man använda sig av roterande behållare klädda med taggar på insidan. Idag kommer kraften från maskiner. Det man får är en blandning av vatten och eterisk olja med lite ickeflyktiga och icke alkohollösliga vaxämnen. Förut samlade man upp oljan genom att suga upp den för hand med svampar och krama ur. Idag avslutas utvinningen med att vätskan centrifugeras så att olja och vatten skiljs åt.

Optimalt är att ha med så lite som möjligt av skalets beska, vita innersida (alvedo) och så mycket som möjligt av den gula utsidan (flavedo). Men ofta mosas hela skalet och ibland används hela frukten… Apelsin, bergamott, cedrat, citron, grapefrukt, lime, mandarin, pomerans och tangerin är de vanligaste citrusoljorna.

Andra metoder

Inga andra metoder än destillering och pressning ger 100 % ren eterisk olja. De ger eterisk olja blandad med ett par procent vaxer, fetter och rester av lösningsmedel.

Eventuellt med undantag av den nya och ännu dyra metoden adsorption. Då pressas gas över blomdelar varefter gasen med doftämnen samlas upp med kol eller kiselgelé.

Göra själv på enklare sätt?

Tyvärr fungerar det inte så bra på med andra metoder att komma åt doften och de eteriska oljorna. Man kanske skulle kunna tro att det gick att extrahera eteriska oljor genom att man gör infusioner (alltså brygga te) eller dekokter (som man låter koka). Men vatten är inte så bra på att dra ut doftämnen, så för doftens skull är det ingen större vits.

Glycerin- eller alkoholutdrag då? Nej, tyvärr. Glycerin drar inte ut doft alls och propylenglykol och propylalkohol löser visserligen eteriska oljor, men är inte särskilt bra för att dra ut doft.

En del fettlösliga ämnen kan man extrahera genom att göra oljeutdrag som man sedan kan använda till hudoljor eller tillverka salvor.

Vilka eteriska oljor är bra?

Växterna ska vara ekologiskt odlade.
Eteriska oljor bör vara potenta, alltså ha en hög terapeutisk kvalitet.
Eteriska oljor ska vara helt fria från tillsatser och utvinnas endast från växtdelar.

Det finns stor variation i kvalitet och terapeutisk effekt bland eteriska oljor på marknaden idag. Naturliga äkta eteriska oljor utvinns från växtdelar, så oljans kvalitet påverkas av val av frön, framställningsmetod, jordmån, klimat samt odlings- och skördeteknik.

Det finns en stor risk att billiga eteriska oljor är av dålig kvalitet eller rent av syntetiska och därmed verkningslösa för aromaterapi. De kallas ibland doftoljor. Så om de är billiga eller om olika oljor kostar lika mycket är det troligen inget bra köp.

På flaskan ska det stå ”100 % eterisk olja” och gärna också växtens vetenskapliga namn. Aromaoljor på en hylla i en butik har samma pris allihop, oftast runt 50 kr (5€) är med största sannolikhet syntetiska. Eteriska oljor kostar olika beroende på vilken växt de kommer från. det kan vara allt mellan 50 och 2000 kr för 10 ml.

Slutligen bör de eteriska oljorna vara ekologiskt certifierade, för att oljorna garanterat ska vara fria från bekämpningsmedel!

Vilket märke är bäst?

Här är det en djungel av märken och pyramidföretag som påstår sig ha de bästa oljorna. Personligen är jag ingen vän av pyramidsystem, men deras oljor lär det inte vara något fel på. Jag gillar bara inte företagsstrukturen, så jag har inte testat deras oljor.

Jag har testat och använder eteriska oljor av flera olika märken, och en favorit är Primavera. Jag använder också eteriska oljor av Crearome. Om man vill jobba terapeutiskt med eteriska oljor och örter är Pranarom ett suveränt märke för invärtes terapi.

Bästa sättet att testa om en viss eterisk olja är bra eller inte är att själv känna efter effekten du får av dem. En kinesiolog kan också göra muskeltestning för att hitta vilken olja som har bäst effekt på dig. Men köp gärna några av varje märke och umgås med dom och se själv vad du tycker.

Som min fina lärare i örtterapi sa: ”Det är dom som påstår att det bara finns ett bra märke som har fel.” Det tyckte jag var bra sagt.

Här hittar du eteriska oljor av bra kvalitet.

Försiktig med dessa eteriska oljor

Känsliga (gravida, ammande, barn, gamla, sjuka) bör halvera alla doser, och en del eteriska oljor ska helt undvikas av gravida. Följande ska helst undvikas helt eller användas med stor försiktighet, därför att de är livmodersammandragande, har hormonell effekt eller rent allmänt giftiga:

Gröna kryddoljor: Anis och stjärnanis, backtimjan och trädgårdstimjan, basilika, dragon, enbär och enbarr, fänkål, isop, malört, mejram, oregano, rosmarin, salvia.
Blom- och örtoljor: Angelika, geranium, blå och romersk kamomill, muskatellsalvia, rölleka.
Myntaoljor: Grönmynta, pepparmynta, pennyroyal, åkermynta (japansk pepparmynta).
Kryddoljor: Kanel, koriander, kryddnejlika, lagerblad, muskotnöt, svartpeppar.
Exotiska oljor: Atlasceder och virginiaceder, citronella, citrongräs, cypress, frankincense, galbanum, kajeput, kamfer, labdanum, liquidambar.
Under graviditetens första tre månader: ros.
Under graviditetens första fem månader: citronmeliss, myrra.
Under graviditetens första sju månader: jasmin.

Förbjudna att använda i kosmetika inom EU

Chenopodium ambrosioides = Målla-art (eterisk olja)
Juniperus sabina L. = Sävenbom (blad, eterisk olja och galeniska beredningar)
Sassafras officinale Nees = Sassafras (eterisk olja innehållande safrol)
Inula helenium = Ålandsrot (eterisk olja som doftingrediens)
Lippia citriodora Kunth. = Citronverbena (eterisk olja som doftingrediens)

Användningsområden

Detta var nu första delen i en serie om eteriska oljor och hur du kan använda dem i din vardag. Du kommer också snart att kunna läsa om hur du använder eteriska oljor i huskurer, hudvård och hårvård, hemmet och i mat.

Klicka på den röda klockan nere i högra hörnet så får du en notis vid nya blogginlägg.

Källa: shenet

Eteriska oljor – den kompletta guiden

Vad är eteriska oljor?

Växternas immunförsvar