fbpx

Inlägget innehåller adlinks till Vitamera och Bodystore.

Idag tänkte jag bjuda dig på mina bästa tips för hur jag gör för att stärka mitt immunsystem och på vis skydda mig mot virus, bakterier och andra diverse smittor i allmänhet.

Om du känner dig sjuk, kontakta vid behov vården för rådgivning.

”Hur kan du skydda dig mot virus?”

Det är det många som frågat, nu i ”vabuari-tider” när var och varannan är snorig eller hängig.

Så jag tänker att det skulle passa bra med ett blogginlägg om hur jag gör för att öka chanserna att hålla mig frisk, genom att fokusera på hygien och på att bygga upp immunsystemet! Ibland lyckas jag, och ibland blir jag förkyld. 🙂

Hygien är så klart A och O! Jag undviker att röra mig ute bland folksamlingar så mycket som möjligt. Och när jag är utanför hemmet tvättar jag händerna regelbundet.

Jag andas också alltid genom näsan (inte genom munnen)! I näshålan har vi vårt första immunsystem som ska ta hand om patogener.

Här kommer 15 punkter jag brukar tillämpa:

skydda dig mot virus

1. Handhygien

För att undvika smittor försöker jag hålla händerna rena och undviker att peta mig i ansiktet. Och det är lättare sagt än gjort ibland. 🙂

Här är 8 tips jag följer för en bättre handhygien:

  • Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten. Jag använder en tvål med aktivt kol.
    • när du kommer in utifrån​.
    • före matlagning och måltider.
    • efter toalettbesök eller blöjbyte.
    • när du kommer kommer till jobbet/skolan/hem.
    • efter att du snutit dig, hostat eller nyst​.
    • om du rört vid samma ytor som en förkyld person​.
  • Skaka inte hand eller kramas så länge situationen pågår​.
  • Avsluta med en liten dusch med handsprit eller en väteperoxidlösning i en liten sprayflaska.
  • Rör ditt ansikte endast med nytvättade händer.​ Tvätta dem igen efteråt.
  • Byt ofta till rena handdukar hemma, och tvätta de gamla i höga temperaturer. Gärna 70-95 grader.
  • Välj pappershanddukar på offentliga toaletter. Undvik använda handdukar och gamla lufttorkare.
  • Använd handskar eller armbågen för att öppna dörrar eller trycka på hissknappar om det går och undvik att röra vid räcken och stolpar.
  • Undvik kontanter.
  • Rengör ofta telefonen, datorns tangentbord, fjärrkontroller och smycken med sprit. (OBS! Väteperoxid kan skada datorskärmar och telefonskärmar!)

Här finns ett inlägg för hur du kan göra egen återfuktande handsprit och handdesinfektion.

2. Minimerar ställen där jag kan smittas

  • Undvik ställen och situationer där risken är större att smittas.
  • Ställ inte fram mat öppet på offentliga ställen och potentiellt smutsiga ytor.
  • Undvik stora eller trånga folksamlingar i dåligt ventilerade utrymmen.
  • Täck mun och näsa med en engångsnäsduk vid hostande eller nysning, och släng genast den använda näsduken i soporna.​
  • Om man inte har näsduk, hosta eller nys mot armvecket, inte i händerna.​

3. Sköljer näsan

Jag använder en nosebuddy, netipot eller annan näskanna att skölja näshåligheterna med. Jag blandar en saltlösning så här:

4,5 g rent finkornigt bordssalt/koksalt utan tillsatser i 5 dl ljummet (37 grader) rent vatten. Rör om så att allt salt löses upp.

Vattnet får samma saltkoncentration som kroppens celler, alltså en fysiologisk (isoton) lösning med 0,9% salt. Rätt salthalt och temperatur ger behaglig känsla medan till exempel för lite salt kan ge en svidande känsla.

Jag ställer mig vid ett handfat och trycker NoseBuddys mote den ena näsborren så den sluter tätt. Sen andas jag lugnt genom öppen mun och böjer huvud och överkropp framåt och vrider huvudet en aning åt sidan så kannan följer med uppåt. Nu rinner vattnet av sig själv in genom ena näsborren och ut genom den andra fria näsborren. Smuts, patogener, snor och slem sköljs med ut. Sen byter jag om och gör detsamma från den andra näsborren. Slutligen snyter jag näsan försiktigt genom en näsborre åt gången.

Jag sköljer kannan i hett vatten före och efter varje gång och låter lufttorka. Vid behov handdiskar eller desinficerar jag kannan.

Här kan du köpa en näskanna och salt.

Stärk immunsystemet

Det viktigaste verktygen jag har för att hållas frisk är att bygga upp ett naturligt skydd mot smitta genom kost och näring och probiotika.

4. Dricker chaga

Sprängtickan, eller chaga som den också kallas, är kungen av örter och ett av de livsmedel som är rikast på antioxidanter som vi känner till idag. Jag dricker 1-3 koppar dagligen den här tiden på året.

Här kan du läsa mitt blogginlägg om chaga.

Här kan du beställa hem eget chagapulver som du kokar i minst en kvart, silar av och dricker dekokten, alltså vattnet.

skydda dig mot virus

5. Äter lever för A-vitamin

Jag äter lever för att säkerställa bland annat ett bra intag av A-vitamin, och ser till att det är lever från gräsbetande djur. Jag undviker kycklinglever som ofta kommer från hönor som ätit säd och foder, inte pickat maskar och gräs i naturen.

A-vitamin kan bildas i lever och tarmväggar från karotenoider och 50–85 % av kroppens A-vitamin lagras i levern i upp till 100 dagar, men vid sjukdom kan leverns förråd tömmas inom 2 dagar.

Bästa källorna för A-vitamin (retinol) i födoämnen (Pg/100 g) (1 IE=0,3 Pg)

  • Lever (nöt) 14 200
  • Lever (kyckling) 9 500
  • Rökt ål 3 600
  • Tonfisk 370
  • Morot 567
  • Spenat 275
  • Ägg 204

Läs mera om A-vitamin här.

Detta multipreparat innehåller även A-vitamin.

6. Äter nypon för C-vitamin

C-vitamin är en annan stark antioxidant ag anvönder mig av. C-vitaminvärdena i blod och vävnad minskar med åren.

Eftersom kroppen bara tar upp vad den behöver just nu så kissar man ut överflödet om man tar enstaka stora doser om dagen. Jag delar därför upp C-vitaminintaget till 3–5 ggr per dag och använd en C-vitamin som har ett neutralt pH och som innehåller bioflavonoider.

Här kan du köpa strandnypon, C-vitamin som innehåller bioflavonoider och syraneutral C-vitamin och läs mer om C-vitamin i mitt blogginlägg här.

7. Äter D-vitamintillskott och vistas i sol

D-vitamin är det vitamin som är mest sällsynt i maten, så då kombinerar jag tillskott med exponering av solljus. På våra breddgrader får jag inte tillräckligt med D-vitamin från enbart solexponering under vinterhalvåret.

Här kan du köpa D-vitamin, även i vegansk form.

8. Bjäst för nukleotider

Många patogener bär på ofarliga kolhydrater av typen betaglukaner, som inte kan brytas ner av matsmältningssystemet. Därför har vårt immunsystem under mänsklighetens historia lärt sig att känna igen betaglukaner som varningsflaggor.

Betaglukan tas upp av tarmslemhinnan och binder till receptorer på makrofager (en typ av immunceller) som bryter ner betaglukanen till mindre beståndsdelar så den kan tas upp av neutrofiler (en annan typ av immunceller). Då aktiveras neutrofilerna att vara på sin vakt för inkräktare och reagerar också mycket snabbare.

Ett enkelt sätt att öka intaget betaglukaner är att strö bjäst på maten. Dels höjer det smaken (smakar ungefär som cheddarost), men den är också rik på nukleotider.

Extraktet Wellmune är en patenterad form av 1,3/1,6-betaglukan och finns i Holistics ImmunBalans. Här hittas också Bjäst att strö på maten eller som kosttillskott.

9. Äter vitlök för allicin

Allicin är det mest omtalade aktiva ämnet och antioxidanten i vitlök och den är starkt förknippad med vitlökslukten.

När du använder vitlök i maten är det viktigt att krossa vitlöken (inte bara hacka den) eftersom du vill ha sönder cellerna. Använd en vitlökspress eller ännu bättre: mortla den!

Om du inte gillar vitlök kan du också köpa Allicinmax som är ett vitlökspreparat i kapselform här.

10. Dricker fläderbärste

Fläderbär innehåller många olika ämnen. Förr bryggde man te på blommorna och teet verkade svettdrivande.

Koka de mogna bären 15-20 minuter. Både bär och blommor kan torkas och användas till örtte. Men ät inte fläderbär som är råa eller omogna.

Här finns ett ekologiskt te med 10% fläder.

11. Tar cellsyre

Att vädra med korsdrag några minuter i timmen är bra. Syret hjälper oss att använda vitaminer, mineraler och andra näringsämnen mera optimalt. Det ökar vår energi, uthållighet, vitalitet och vakenhet.

Cellsyre är syre bundet till vanligt koksalt och löst i vatten med ett neutralt pH (7) och har en salthalt under 5 ppm. Vid invärtes bruk av Cellsyre absorberas syret till blodet genom upptag i magsäckens slemhinna samt via tunntarmen. Då ökar syretrycket i blodet, vilket ger ett extra tillskott av syre till cellerna.

Jag tar nu 10 droppar cellsyre 3 gånger om dagen. Men det är bra att börja lite mindre först och långsamt öka dosen. Man kan sen öka den ända upp till 15 eller 20 droppar. Lyssna på kroppen!

Bäst är att inta dropparna i ett glas vatten en halvtimme före mat eller 2 timmar efter mat för att optimera upptaget till blodomloppet. Man kan också droppa under tungan.

Cellsyre kan ge en bättre syresättning, och hjälper också till vid jetlag och besvär i samband med flygning eller vid vistelse på hög höjd. Cellsyre kan ge goda effekter för lungorna, huden, immunsystemet och ögonen.

Här kan du köpa Cellsyre.

12. Gurglar med kolloidalt silver

Man har länge använt kolloidalt silver för dess bakteriedödande egenskaper. I USA säljs kolloidalt silver som kosttillskott, men i EU ändrades reglerna för några år sedan och säljs nuförtiden som vattenrening.

Personligen använder jag främst kolloidalt silver utvärtes eller att vid behov gurgla med.

Här kan du läsa mitt inlägg om kolloidalt silver.

Här kan du köpa kolloidalt silver.

13. Örter

Salvia är exempel på en ört som jag kan brukar ta till, men det finns många olika örter man kan använda. Jag äter dem i sallader eller blandar en örtolja, eller brygger te av torkade örtblad. Eller så använder jag dem i form av eteriska oljor, som är extremt potenta.

Det finns flera eteriska oljor som lämpar sig för ångbad eller i luftfuktare. Läs mera i mitt blogginlägg här om hur man kan använda dem.

skydda dig mot virus

14. Träning

Tänk på att daglig rörelse ger en bättre allmänhälsa. Därför tar jag raska promenader, yogar, mediterar och gör djupandningsövningar för att syresätta cellerna.

15. Sömn

Proteinet AcPb i hjärnan kan hjälpa kroppens immunsystem när du sover, enligt en grupp forskare vid Centret för sömnforskning vid Spokanes universitetet i Washington, USA.

När möss som saknar proteinet fick sömnen störd av forskarna kunde de inte ta igen sömnbristen efteråt när de fick möjlighet. I stället sov de mindre. Ibland kan djur sova djupare och intensivare för att kompensera för sömnbristen. Men dessa möss återhämtade sig inte. Forskarna infekterade dem också med av musvariant av H1N1, svininfluensaviruset. Mössen utan AcPb sov mindre, rörde sig mindre, fick värre symptom och hade mycket högre dödlighet.

Proteinet verkar alltså vara nödvändigt för både sömnen och immunförsvaret. Forskarna är förvånade över att ett hjärnprotein kan ha så stora effekter. Källa.

Lyssna på Fanny och Ilas poddavsnitt om hur du kan förbättra din sömnkvalitet.

Om jag blir sjuk

Om jag har symptom på att jag håller på att bli sjuk stannar hemma för att undvika att smitta människor på bussen, arbetet eller i folksamlingar. Gör det du med!