fbpx

Jag har fått så många frågor om lymfsystemet genom åren och alltid tänkt att jag ska skriva ett mer djupgående inlägg om det här. Men först nu kom jag till skott! Nåväl, bättre sent än aldrig. 🙂

Jag gick en utbildning till CLB-instruktör, Cool Lymphatic Breathing Instructor, 2017. Jag visste en del om lymfatiska systemet redan innan, men då fick jag svar på en frågor jag hade och jag blev efter det mycket bättre på att ta hand om mitt eget lymfsystem. För när du tar hand om lymfsystemet minskar din stress, trötthet, ödem och svullnad/övervikt samt att ditt immunsystem blir effektivare.

I detta inlägg förklarar jag vad lymfsystemet är och hur det fungerar och vad man kan göra när det inte fungerar optimalt!

Fungerar lymfsystemet i din kropp?

Du kanske äter rätt, men har ändå dåligt immunförsvar? Du tränar massor, men går ändå inte ner i vikt? Är oförklarigt trött och svullen? Det kan bero på ett dåligt fungerande lymfsystem.

Vi är dessutom utsatta för mer toxiner, vi opererar bort delar av vårt lymfsystem, vi stressar, har dålig hållning och rör oss mindre, sover mindre och andas sämre. Inte konstigt att vi får problem!

Lymfsystemet är det mest glömda, minst studerade och mest komplexa systemet i kroppen. Det är i huvudsak det lymfatiska systemet som ansvarar för reningen i våra kroppar och immunsystemet.

Lymfsystemet är något vi ofta glömmer bort när vi pratar om hälsa och ohälsa. Men lymfsystemet har faktiskt en massa viktiga funktioner för att våra kroppar ska fungera optimalt. Men hur ska vi ta hand om det? Hur vet vi om det fungerar som det ska? Och hur gör vi om det inte fungerar som det ska? Allt det här ska vi titta lite närmare på i detta inlägg.

Lymfsystemets funktioner

Lymfsystemet är inblandad i en massa viktiga funktioner i kroppen. Det ska bland annat upprätthålla vätskebalansen tillsammans med blodsystemet samt transportera lymfa från vävnadsvätskan till blodet, bekämpa infektioner och avlägsna gamla, skadade och främmande celler, såsom gamla röda blodkroppar och tumörceller.

Lymfsystemet avlägsnar gifter och skräp från varenda cell i kroppen och är med och reglerar kroppens försvar mot bakterier, virus och cancer.

Lymfsystemets anatomi

Till de lymfatiska organen hör lymfnoder/lymfknutor, mjälten, brässen/thymus, och annat lymfatisk vävnad såsom tonsiller och slemhinnor.

Blodomloppets kapillärer finns överallt och är parallellkopplade med venerna. När vi rör oss och vi andas med diafragman bildas ett övertryck vi inandning och undertryck vid utandning. Av övertrycket pressas det som blir lymfvätska ut från blodkärlen till kapillärerna och vidare in till de större kärlen. Kärlen är uppkopplade på noder.

Lymfnoderna kallades förut lymfkörtlar. Vi har 700-900 st  varav 200 sitter från axlarna uppåt och kvinnor har fler (underliv och bröst).
I noderna samlas avfallsprodukter, virus och bakterier och tumörer och tas död på.
De stora lymfkärlen går parallellt med de stora blodkärlen kroppen. De forslar upp längs med ryggrader till två stora vener vid nyckelbensfästena vid halsen. Känsla lätt illamående när man trycker på dem. Sen går de till levern och sen via njurarna ut i urinen.

Lymfsystemet

Lymfatiska organ

Till lymfatiska systemet hör även tonsiller och halsmandlar. Halsmandlarna är lymfatisk vävnad i bihålorna som producerar kväveoxid, ett blodtryckssänkande ämne. Men dessa ska inte vara första försvaret. De klarar inte det. Man kan se att många blir väldigt infektionskänsliga när de opererat bort dessa. Därför blir det ännu viktigare att andas med näsan på offentliga platser!

Mjälten

Mjälten är största lymfatiska organet och är ungefär tolv centimeter lång och ligger högt upp i magen på vänster sida, skyddad av de nedersta revbenen. Den omges av en skyddande kapsel av bindväv.
Mjälten är involverad i immunförsvaret, då den innehåller lymfocyter, en sorts vita blodkroppar. I mjälten finns också så kallade plasmaceller och celler med förmåga att äta upp invaderande celler såsom bakterier och andra främmande partiklar.

Mjälten också bryter ned gamla eller skadade röda blodkroppar och fungerar samtidigt som en reserv för röda blodkroppar och producerar vita blodkroppar under fosterstadiet.

Mjälten innehåller också blodfyllda hålrum. Både blodkärl och lymfkärl passerar in och ut från mjälten.

Brässen/thymus

Brässen ligger bakom bröstbenet intill hjärtat och omges av en kapsel av bindväv.

Brässen är viktig för utvecklingen av immunförsvaret hos små barn och minskar i storlek och aktivitet efter puberteten.

I brässen mognar T-lymfocyter, en typ av vita blodkroppar som deltar i immunförsvaret när de sedan når blodet. T-lymfocyter omvandlas till så kallade mördarceller när de kommer i kontakt med till exempel bakterier eller andra främmande mikroorganismer.

En vuxen använder inte brässen lika mycket som ett barn, men om man skulle bli av med mjälten så växer brässen sig större och backar upp systemet. Kroppen är så cool!

Lymfan

Lymfan kallas också för det vita blodet. Det beror på att när vi dör blir vätskan vit. Den finns mellan kroppens celler i vävnaderna. Kanske har du hört talas om cellandning? Det är när interstitialvätska pressas ut i vävnaderna från blodkapillärer och samtidigt för syre och näring ut till cellerna i kroppen. Cellerna avger sedan koldioxid och avfall ut i vätskan som omger cellen. Lymfsystemet suger sedan upp den vätska som blir över, lymfan.

Lymfan består bland annat av vatten, proteiner, vita blodkroppar, fettsyror, bakterier samt gamla och skadade celler. Men den kan också innehålla annat som till exempel färg från tatueringar.

Lymfan tar inte med sig pH-buffrar. Det betyder att om blodet är surt på grund av stress och hyperventilering, blir också lymfvätskan sur vilket gör att bakterier och virus trivs bättre. Basande preparat hjälper alltså inte. Alla celler flyter runt i denna vätska.

  • Lymfa är alltså en klar extracellulär vätska som finns i lymfkärl och lymfnoder och som cirkulerar i det lymfatiska systemet. Den innehåller inga erytrocyter eller trombocyter, men väldigt mycket lymfocyter.
  • Lymfsystemet transporterar den interstitialvätska som pressas ut ur kapillärerna tillbaka till blodet.
  • Lymfsystemet transporterar främmande ämnen till lymfnoder för att där sätta igång ett immunsvar.
  • Lymfsystemet transporterar fett från tarmen till blodet.
  • En del av cellernas restprodukter från cellandningen (avfallsämnen), som hamnar i vävnadsvätskan kan transporteras från celler till blodet med hjälp av lymfvätskan.

Lymfkärlen

Lymfkärlen transporterar lymfan i kroppen tack vare att de pressas samman av kroppens rörelser.

De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer och har mycket tunna väggar som kan öppnas för att lätt kunna suga upp vätska från den omgivande vävnaden. Lymfkapillärerna börjar ute i vävnaderna mellan cellerna. De små lymfkärlen går sedan ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl med allt tjockare väggar.

Lymfsystemets transporterar sen lymfan upp mot bröstkorgen via flera lymfkörtlar på vägen. I större lymfkärl finns klaffar som hindrar att lymfan inte färdas ”bakåt” och mellan klaffarna finns mindre lymfhjärtan, eller lymfangiom, som drar ihop sig och slappnar av och på så vis pumpas lymfan vidare i kärlet. Denna rörelse är inte alls lika effektiv som hjärtat som pumpar blodet! När du vilar är de ännu svagare och när du tränar och rör på dig ökar intensiteten.

De större lymfkärlen samlar sig upp igenom bröstkorgen. I höjd med nyckelbenet töms lymfan till en ven och blandas med det näringsfattiga blodet.

Den vänstra huvudventilen tar hand om lymfa från hela nedre delen av kroppen och från vänster övre kroppshalva, medan bara lymfan från övre högra kroppshalvan töms vid högra nyckelbenet.

 

lymfa

Lymfnoder, lymfkörtlar, lymfknutar

Som pärlor på ett halsband ligger lymfnoderna längs med lymfkärlen. Mest har du i armhålorna, nacken, vid käkarna, ljumskarna, bakom bröstbenet och längs de stora blodkärlen i magen. Lymfnoderna kan också finnas en och en utspridda i kroppen.

Vi har mellan 500 och 1000 lymfnoder i vår kropp.

Lymfnoderna har även som uppgift att aktivera immunsystemet och de kan därför svullna vid en infektion, så pass att man till och med kan känna dem under huden som avlånga, lite ömma knölar.

I lymfnoderna finns lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, som försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer. Där finns även plasmaceller som bildar antikroppar, som också deltar i immunförsvaret. Lymfocyter och plasmaceller blandas in i lymfan när lymfan passerar lymfkörteln.

När lymfan passerar genom lymfnoden tar den hand om och förstör bakterier och andra främmande partiklar som lymfan för med sig. Ibland kan också tumörceller som har tagit sig in i lymfvätskan förstöras i lymfkörtlarna.

En del av lymfvätskan sugs också upp av lymfnoden, vilket gör att mängden lymfa som förs vidare minskar och blir tjockare.

Den renade lymfan lämnar sedan lymfnoden och går vidare i lymfsystemets lymfkärl.

Om det cirkulerar för långsamt

Om du tar av dig en strumpa och du har kvar ett dike runt vaden, då tyder det på ett trött system. Ofta syns det först på höger ankel.

Andra symptom kan också uppstå. Det kan vara allt från:

  • hudproblem 
  • påsar under ögonen
  • rynkor
  • acne 
  • låg energi
  • oförklarlig trötthet 
  • störd sömn

Om man inte är så aktiv som man kanske brukat vara och det innebär en stor utmaning bara att gå upp några trappor, så tyder det på ett försvagat immunsystem. 

Vanligt bland främst kvinnor är att celluliter uppstår, ofta på lår och rumpa. Celluliter kan vara ett tecken på störning i lymfcirulationem

Vid graviditet blir det också ett stort tryck på systemet som gör att vi samlar vätska. Inte alltid fett.

Undvik detta för lymfsystemet

Skräpmat

När cirkulationen blir sämre blir lymfvätskan segare och segare. Och äter man en väldigt proteinfattig kost fungerar inte systemet optimalt. Till exempel processade produkter och skräpmat. 

Kolsyrat

Undvik kolsyrat vatten och kolsyrade drycker, då de påverkar andningen. De beror på att koldioxidhalten reglerar andningsreflexen – inte syrebehovet. Koldioxiden sköter också pH-värdet i artärblodet och cerebrospinalvätskan. Dricker du kolsyrade drycker får du högre koldioxidhalt i blodet och du måste andas häftigare för att bli av med överflödet. Man börjar alltså hyperventilera och då jobbar man inte med diafragman som är lymfsystemets främsta ”pump”.

Vätskedrivande

När man blir svullen pga stagnerat lymfflöde är det värsta man kan göra att ta vätskedrivande! Då släpper kroppen ut vattnet, men proteinerna är kvar, så vi svullnar snart upp ännu mer. Kaffe och energidrycker är också vätskedrivande och borde därför undvikas. 

Operationer

Operationer kan man inte alltid undvika, så klart. Men det är ändå viktigt att veta att operationer kan ställa till det. Vid bröstcanceroperationer försöker man spara så många noder man kan nuförtiden eftersom många får problem med stagnerad lymfvätska i armarna efter operationen.

Vid kejsarsnitt kan man skära upp magen med ett horisontellt snitt, vilket kapar av lymfsystemet. Det kan ge problem med lymfflödet i buken efteråt. Akutsnitt bättre som är stående.

Stress

Stressen är som vanligt något av det värsta vi kan utsätta oss för.  När vi blir stressade andas vi inte som vi ska. Vi blir spända och detta gör det svårt för vätskan att röra sig. När vi till exempel spänner axlarna bromsas flödet i ventilerna vid nyckelbenen.

Men också dagens telefonanvändning kan ställa till det om vi går omkring med böjt huvud och tittar ner i mobiltelefonen. Detta ger ett ca 30 kg tryck på den stora nackkotan och blockerar lymfsystemet och vi svullnar upp.

När vi stressan andas vi heller inte optimalt. Håller inte du andan när du koncentrerar dig? Hyperventilerar? Lyfter axlarna? Ja, det kan vara nödvändigt vid kortvarig stress, men inte långvarigt.

Om vi stressar, andas bakvänt, hamnar i svank, kan det bli katastrof för lymfsystemet. Toxinerna blir kvar i kroppen och kan i värsta fall läcka tillbaka i blodet igen orenat. 

Vid utmattning kan man ofta befinna sig i ett sådant tillstånd och därför tar det lång tid att komma tillbaka.

lymfsystemet

Andningens betydelse för lymfsystemet

Vi andas 25.000 andetag per dag. Diafragman måste användas vid andning för det är lymfsystemets främsta pump. Den trycker och suger. Också bäckenbottensmuskulaturen hjälper till.

Magen ska växa litegrann vid inandning och bröstkorgen ska vidgas utåt och uppåt, inte bara uppåt.

Om vi andas tvärtom bromsar vi cirkulationen. När vi andas korrekt slappnar vi av och lymfan kan cirkulera som den ska. Vi har också klaffar i benen och lymfkärl och de öppnas vid utandning. 

Därför är det bättre att andas genom näsan. Dels går det långsammare och dels sitter första delen av immunförsvaret i näsan. Munandning är inte alls bra, då det kan göra att tonsillerna svullnar (lymfnoder).

Glatt muskulatur är känslig för syrebrist! Den börjar då krampa. Om diafragman (som fäster vid bröstryggen) krampar drar den ryggrader lite inåt och vi spänner ländryggen och kommer i svank. Då blir det stopp neråt. 

Vi har många noder i ländrygg, sätesmuskler och  i ljumskar + kvinnliga organen.

Träna andningen liggande eller stående. Bröstkorgen ska röra sig mest! Inte magen. När man börjar jobba med sin andning påverkas pH-värdet och cirkulationen. Därför är det vanligt att man blir yr och dessutom sätter vi igång reningen. Därför är mer snor, grumligt urin och flytningar vanligt i början.

Tejpa munnen om nätterna för att minska snarkning och hjälpa lymfsystemet. (Tejpa lodrätt mitt över munnen så du inte får panik.)

Andningsträningen får inte vara förknippad med prestation eller obehag! Den ska sköta sig själv. Om den känns obehaglig – pausa och fortsätt sen. Första veckan brukar man vara känsligast.

Det är också jättebra att simma och att göra andningsövningar när du står i vatten pga vattentrycket runt kroppen.

Dålig andning kan också leda till kalla händer och fötter, och till och med migrän.

Övervikt

Många överviktiga människor är varken feta eller lata, utan helt enkelt svullna till följd av försämrad cirkulation av lymfan.

Lymfödem

Ödem betyder ansamling och lymfödem är därmed en vätskeansamling och vanligare bland kvinnor. Kroppen blir som en vattentank och svullnaden kan inte påverkas nämnvärt av varken träning eller vad man äter. Det hjälper inte att banta!

Ofta kan man se att det börjar vid högra ankeln (eftersom högra ventilen vid nyckelbenen bara tar hand om 25% medan vänstra tar hand om 75%), och smyger sig uppåt, lår, höfter. Men man ser det också på överarmar och mage.

Lymfödem gör ont och många får fibromyalgidiagnoser.

Man kan testa att göra en kroppsmätning. Då visas inte särskilt mycket fett trots övervikten.

Lipödem

I vaderna har vi ett par kraftiga vener och lymfkärl. Venpumparna sitter innanför vadmuskeln. Om vi inte orkar rör på oss stagnerar vi och i värsta fall kan det bli fettvävnad som kallas lipödem.

Då är lymfkapillärerna söndriga och lymfvätskan övergår i en hård, gul fettform som är svår att få loss. Vanligt med smala ansikten och överkropp, väldigt stor rumpa, lår och ben.

11% av kvinnliga befolkningen har det och det finns i flera stadier (1-4). Det är vanligt efter graviditet och kan också vara hormonellt orsakat av tex. p-piller, men även SSRI-preparat, eftersom de belastar levern så pass hårt.

Kompressionsbyxor kan också vara besvärliga, eftersom de kan göra det svårt att andas. Och du vet ju nu hur viktig andningen är.

Tips!

Jag har tillsammans med Fanny och gjort ett poddavsnitt (nr 43) om lymfsystemet som du kan lyssna på här!

Här kan du läsa mina 15 bästa tips för att aktivera lymfsystemet!

torrborstning

Torrborstning är ett sätt att stimulera och hjälpa lymfan att flöda bättre i kroppen.

Här kan du läsa mer om torrborstning.