fbpx

Aminosyror

Det finns 20 aminosyror som kroppen behöver för att syntetisera proteiner. Läs mer om proteiner i detta inlägg!

Dessa aminosyror kan klassificeras som essentiella, semiessentiella och icke-essentiella. Aminosyrorna används främst som byggstenar till proteiner, men de har även andra uppgifter.

Att en aminosyra är essentiell innebär att vi måste få den i oss via kosten. Flera aminosyror kan vi tillverka i kroppen om vi får rätt råvaror och de inre organen, framför allt levern, fungerar som den ska.

När man namnger aminosyror använder man ofta prefixet L-, t ex L-glutamin, där L står för att aminosyran är vänstervriden. I naturen är aminosyrorna alltid vänstervridna. 

Motsatsen är D, högervriden, vilket då är en syntetisk aminosyra. Ibland förekommer blandningar, t ex DL-fenylalanin.

Essentiella aminosyror

Essentiella aminosyror bör vi få i oss via kosten. 

Histidin

Histidin behövs för tillväxt, reparation av vävnaderna samt för att upprätt- hålla de myelinskidor som omger nerv- cellerna. Det behövs också för syntesen av röda och vita blodkroppar. Histidin hjälper även till att skydda kroppen mot skador som orsakats av strålning och behövs för att avlägsna tung- metaller. I magen är histidin användbart för att producera magsaft och personer som har brist av magsaft eller har matsmältningsproblem kan behöva histidin som ett kosttillskott.

Histidin ger sexuell stimulans, både funktionellt och njutning. Det är histaminer som reglerar utlösningar och orgasmer. Män som lider av för tidig utlösning visar ofta på för hög halt av histaminer, de kan ta hjälp av en annan aminosyra (metionin) som motverkar bildandet av histamin från histidin. 

Isoleucin

Isoleucin, leucin och valin utgör de aminosyror som är kända som grenkedjade aminosyror. Isoleucin är viktig i tillverkningen av hemoglobin och är en essentiell aminosyra.

Isoleucin är involverad i blodsockerreglering, utveckling och reparation av muskler, energireglering och hemoglobinutveckling. Isoleucinbehoven ökar efter operationer, trauman, sepsis och för kontroll av diabetes. Isoleucin agerar som en energikälla vid påfrestande aktiviteter och ökar uthålligheten. Aerobisk och icke aerobisk träning, styrketräning och andra fysiskt ansträngande motionsformer kräver mer isoleucin och andra aminosyror.

Isoleucin (förkortas Ile eller I) är en av de 20 aminosyrorna som är byggstenar i proteiner. Den tillhör gruppen neutrala, hydrofoba, opolära aminosyror och är en av de essentiella aminosyrorna som kroppen inte själv kan tillverka, utan måste tillföras genom födan. Psykiskt sjuka patienter har visat sig ha låga halter aminosyror däribland isoleucin. 

Mat med rikligt isoleucin: ägg, kyckling, fläsk, sojabönor, keso, mjölk, cashewnötter och hel säd.

Isoleucin samverkar med andra tvågrenade aminosyror för mus- kelåterhämtning efter fysisk ansträngning. Det behövs också för syn- tesen av hemoglobin, för reglering av blodsocker och energinivåer.

Brist på isoleucin kan ge huvudvärk, yrsel, trötthet, depression, förvirring och irritabilitet. Personer med kroniska mentala och fysis- ka sjukdomar har ofta brist på deea aminosyra.

Leucin

Leucin är en essentiell aminosyra som förekommer i musklerna och den spelar en stor roll vid musklernas reparation och återhämtning.

Leucin är liksom isoleucin involverad i energiregleringen. Efter operation, trauma, sepsis, läkning av sår, reglering av diabetes ökar leucin p.g.a. dess kvävesparande effekt. Leucin stimulerar insulinproduktionen och blodsockerkontrollen. Patienter med Parkinsons sjukdom som fått tillskott av leucin har fått ett förbättrat tillstånd.

Leucin hämmar tryptofantransporten i hjärnan och för höga halter leucin kan minska halten metionin och aromatiska syror, vilket har visat sig ha stor betydelse vid sjukdomar i levern. En studie har visat att tillskott av BCAA förbättrade tillståndet hos 8 av 9 patienter med ALS (amyotrophic lateral sclerosis). Undersökningsgruppen studerades under 1 år och under tiden behöll de muskelstyrkan och förmågan att gå.

Lysin 

Lysin är en essentiell aminosyra i produktionen av karnitin som hjäl- per till att omvandla fettsyror till energi och att upprätthålla koles- terolnivån. Den spelar en viktig roll för kalciumupptaget och för muskeluppbyggnad. Dessutom hjälper lysin till med återhämtningen från en operationer eller trauman där kroppen producerar hormoner, enzy- mer och antikroppar. Lysin stärker immunförsvaret och är effektivt mot herpes.

Bra källor till lysin är livsmedel rika på protein såsom kött och då särskilt rött kött, fläsk och fågel. Ost, viss fisk (torsk och sardiner), nötter och spirulina är också rika på lysin.

Metionin 

Metionin används för behandling av endometrios, ett tillstånd där delar av livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Den hjälper även till med nedbrytningen av fett och förhindrar uppbyggnad av fett i artärerna. Metionin hjälper även mat- smältningssystemet och att avlägsna tungmetaller från kroppen eftersom den kan omvandlas till cystein, som är en förgångare till gluthione som viktigt vid avgiftning av levern.

Metionin bidrar till att behålla en frisk hudton, friskt hår och starka naglar. Metionin hjälper till att lindra blödningar, kramper, smärta och andra komplikationer vid endometrios.

Svår brist kan leda till demens medan mindre brister kan ge lång- sam tillväxt, svaghet och hudskador.

Fenylalanin

Fenylalanin omvandlas till Tyrosin som i sin tur bildar sköldkörtelhormoner och adrenalin. Adrenalin omvandlas sedan till noradrenalin som ansvarar för att främja mental vakenhet och minne och även för ett bra humör samt för att minska aptiten.

Fenylalanin finns i livsmedel med en hög andel protein, banan är också en rik källa till fenylalanin.

Fenylalanin kan bidra till att minska kronisk smärta genom att stimulera nervbanor i hjärnan som kontrollerar smärta.

Fenylalanin används mot depression tack vare ökad produktion av dopamin och adrenalin. Det fungerar även som ett smärtstillande medel och sätter ner aptiten genom att frisätta ett hormon som signalerar mättnadskänsla.

Brist på fenylalanin an leda till förvirring, brist på energi, minskad vakenhet och sämre minne.

Treonin

Denna essentiella aminosyra är en föregångare till iso-leucin. Treonin återfinns till stor del i det centrala nervsystemet och kan vara till hjälp vid behandling av olika typer av depression. Treonin ingår i elastin, kollagen och emaljprotein. Den främjar även en väl fungerande fettmetabolism i levern. Treonin är användbar vid stabiliseringen av blodsocker eftersom den omvandlas till glukos i levern genom glukoneogenes.

Treonin kombineras med asparaginsyra och metionin för att hjälpa levern att smälta fett och fettsyror. Denna process minskar ansamling av fett i levern, som annars skulle påverka leverfunktionen. Treonin kräver vitamin B-6, magnesium och niacin för optimala funktion.

Treonin hjälper också mag- och tarmkanalen att fungera smidigare.

Tryptofan

Tryptofan är en grundläggande byggsten för många vik- tiga biomolekyler såsom enzymer, strukturella proteiner, serotonin, melatonin och andra signalsubstanser. Serotonin svarar för flera fysiologiska funktioner som affektiva störnin- gar, smärtupplevelse, sömn, kroppstemperatur och blodtryck. Tryptofan kan fås från vegetabiliska och animaliska källor och används för att behandla sömnlöshet, ångest, depression och även PMS. Den används dessutom mot restless legs, hyperaktivitet och för att lindra stress. Det finns gott om tryptofan i chocklad, havre, banan, torskade dadlar, mjölk, ost, kött, fisk, kalkon och jordnötter.

Valin

L-valin är en essentiell aminosyra som det finns mycket av i musklerna och som krävs för normalisering av kvävebalansen i kroppen. Valin är vital för ämnesomsättning, återhämtning av muskelvävnad. Valin kan vara en energikälla för musklerna och är viktigt för den mentala skärpan, muskelkoordinationen och nervernas funktion.

Valin är även involverad i syntesen av de fysiologiska vitala proteinerna och peptider. Den bryts ned till succinyl CoA, ett viktigt enzym i energiproduktionen. Under absorptionens sista fas frisätts valin och små mängder leucin och isoleucin av muskelprotein och absorberas av hjärnan. Hjärnan använder sedan deras kolstrukturer som energikälla under perioder när glukostillgången är begränsad. Skelettala muskler använder grenkedjade aminosyror direkt som en energikälla.

Proteinbehovet ökar vid stress och trots att alla aminosyror är viktiga förefaller de grenkedjade behövas i större mängder vid alkoholism, stress och kronisk leversjukdom. Detta leder i sin tur att det behövs en större mängd vitamin B6 för att uppnå en väl fungerande metabolism.

Atleter och kroppsbyggare använder valin för att höja prestationsförmågan. Alkoholister och drogberoende personer har ofta svåra brister. Tillskott korrigerar och vänder på hjärnskada och andra neurologiska sjukdomar. Traumapatienter och patienter som fått brännskador behöver valin och andra grenade aminosyror för vävnadsförnyelse.

Semiessentiella aminosyror

Semiessentiella aminosyror är essentiella för vissa individer i en del situationer. Till exempel vid sjukdomen fenylketonuri (PKU) då man inte kan tillverka tyrosin.

Arginin

  • påskyndar läkning
  • spelar en viktig roll i kroppens rening av ammoniak (urincykeln) där den omvandlas till ornitin för att sedan återgå till sin ursprungliga argininform igen
  • 80 procent av sädesvätskan innehåller arginin
  • stödjer fettomsättningen
  • är involverad i insulinproduktion
  • är mycket stärkande för immunförsvaret
  • stimulerar produktion av T-celler
  • är en basisk aminosyra
  • ökar neurotransmittorn dopamin som förbättrar inlärning och minnet
  • motarbetar proppbildning och blodplättsammanklumpning
  • motarbetar åderförkalkning och förbättrar endotelfunktion
  • förelöpare till tillväxthormon
  • essentiell för tillverkning av kväveoxid som är vital för koordinationsförmåga, potensen,
  • hjärnfunktion och långtidsminne
  • kväveoxid skyddar kroppen från bakterier och parasiter.

Cystein

Cystein är, tillsammans med metionin och taurin, en viktig svavelbärande aminosyra, men är inte klassad som en essentiell aminosyra. Den kan tillverkas av kroppen och framställs av metionin och serin i levern.

Vid långvarig kronisk sjukdom hindras dock denna process och tillskott av L-cystein kan vara nödvändigt. L-cystein omvandlas till cystein med hjälp av C-vitamin. Det transporteras genom blodet till levern där det omvandlas till glutation, taurin och sulfater som distribueras av blodet till diverse vävnad i kroppen.

Cystein är oumbärlig vid bildandet av ny hud. Den påskyndar läkningsprocessen efter operationer och brännskador och höjer motståndskraften mot sjukdom genom att stimulera aktiviteten hos de vita blodkropparna i immunförsvaret. Cystein är i likhet med metionin en av de främsta svavelbärande och antioxidativa aminosyrorna.

Denna är en kraftig antioxidant som utgör den oxiderade, disulfidformen av cystein. Cystein hjälper till att minimera de slumpvisa korslänkningar som uppstår vid de fria radikalernas reaktioner, vilka kan påskynda åldrandet hos huden, göra att artärerna blir hårdare, öka anhopningen av hudpigment och framkalla artrit och mutagena förändringar som t.ex. cancer. Över 10 procent av håret utgörs av cystein. Det bidrar till friskt hår men även till tillverkningen av enzymer och insulin. Cystein verkar ha skyddande, inflammationshämmande egenskaper.

Cystein kan också stabilisera cellmembranen och därigenom skydda mot de skadliga effekterna av rökning och alkoholförtäring. Dessutom bidrar cystein till att hålla huden slät och smidig. Acetaldehyd är det viktigaste gemensamma giftet vid såväl rökning som överdriven alkoholförtäring och kan självoxidera och forma fria radikaler. Dessa fria radikaler associeras med skadliga effekter på hjärt- kärlsystem samt andnings- och nervsystem. Cystein skyddar mot detta. Dessutom bryter cystein ned slem som utsöndras vid störningar i andningsorganen (t.ex. bronkit och emfysem).

Cystein ökar markant, rent av fördubblar absorptionen av vegetabiliskt, icke blodbundet järn. Denna aminosyra är samtidigt ett ämne som kelerar (binder) tungmetaller som bly, koppar, kadmium och kvicksilver. Cystein är viktig för omsättningen av B6-vitamin.

Glutamin

L-glutamin är en icke essentiell aminosyra och utgör amidformen av glutaminsyra. Glutamin är inte detsamma som glutaminsyra, glutamat eller MSG. Men enligt dr Jeffrey S. Bland, är detta en av aminosyrorna som p.g.a. fysiska förändringar i kroppen kan bli essentiell. Det betyder att under normala omständigheter kan kroppen syntetisera tillräckliga mängder, men vid stress såsom feber, infektioner, sjukdom, hård träning, kirurgiska ingrepp, trauma, brännskador, bantning eller cytostatikabehandling kan kroppens behov inte tillgodoses och tillskott bör intas för att förhindra brister. Av alla fria aminosyror finns det mest koncentrerat L-glutamin i kroppen och blodet. L- glutamin finns i protein som ingår i alla livsformer. Den kan bidra till produktionen av andra aminosyror, glukos, nukleotider, proteiner och glutation.

Glutamin kan omvandlas i kroppen till GABA men även till glutamat hos vissa med hjälp av magnesium. GABA hindrar att för mycket glutamin omvandlas till det stimulerande ämnet glutamat.

Glutamin tillverkas och lagras främst i skelettmusklerna och lungorna och är den främsta energigivaren för tunntarmens enterocyter, lymfocyter, makrofager, och fibroplaster. Den fungerar också som källa för näring och energi för colonocyterna i tjocktarmen samt motarbetar spridning av negativa bakterier från tjocktarmen till andra områden. Glutamin bidrar därmed till en friskare tarmflora. Glutamin är primärt en bärare av ammoniak och är i denna egenskap mycket effektivare än glutaminsyra. Den plockar upp ammoniak i det centrala nervsystemet och för det till njurarna för deaminering. Glutamin är även viktig för reglering av syra-/basbalansen. Den hjälper njurarna att utsöndra överskottssyror och förebygger därmed acidos. Inom vetenskapen är glutaminets förmåga att ta upp kväve och avge kväve runt om i kroppen väldigt omtalat. Vid processen att transportera kväve från olika vävnader, lägger glutaminet till en kväveatom för att tillverka DNA, det genetiska livsmaterialet. Det är nödvändigt för tillverkning av muskler. Glutamin är förelöpare av tillväxthormon, den är vidare den dominerande aminosyran i serum och cerebrospinalvätskan. L- glutamin är den enda aminosyra som lätt passerar genom barriären mellan blod och hjärna, för att därefter omvandlas till L-glutaminsyra (glutaminsyra kan däremot inte passera).

Glutaminsyra har en unik funktion som reservnäring till hjärnan. Glutamin är den tredje mest vanliga aminosyran i blodet och i hjärnan. Kroppen har en snabb förmåga att tillverka glutamin. En vanlig kost ger mellan 5–10 g glutamin. Den högsta koncentrationen av glutamin finns i skelettmuskeln, hjärnan, levern och magen. Skeletala muskler innehåller ca 60 procent glutamin av det totala kroppsförrådet. När stress uppstår i ämnesomsättningen frigörs glutamin i blodet där det transporteras till vävnad som är i behov.

Hjärnan kan bara lagra små mängder av glukos och är mycket beroende av andra reserver såsom L-glutamin. Man har kunnat visa att B6-vitamin, via en fosfatreaktion i hjärnan, åstadkommer ett avlägsnande av syragruppen från glutaminsyra och bildandet av gamma-butyl (C4H9)-syra (GABS), ett lugnande medel men möjligen också en neurotransmittorsubstans. Glutaminsyra är en beståndsdel i folsyra och utgör också nyckelkomponent i den kromförening som är känd under benämningen glukostoleransfaktorn (GTF). För personer som kan misstänkas vara glukosintoleranta rekommenderas bryggerijäst, som är den bästa naturliga näringskällan för GTF, eller ett jästfritt kromtillskott.

Det har visat sig att L-glutamin är mycket användbar vid alkoholism, för att förbättra beteendet hos äldre psykiskt sjuka patienter, för att förbättra intelligensen hos mentalt svaga barn och för att reducera läkningstiden vid magsår. Den kan även användas till att förbättra koncentrationsförmågan. De senaste årens forskning har bevisat att L-glutamin är ett nyckelämne vid läkning av tarmens slemhinna vid tarmdysbios. Tunntarmslemhinnorna har bästa upptag av glutamin i kroppen. Intag av glutamin hjälper minskning av infektioner av tarmen och skyddar mot strålning.

Den viktigaste funktionen glutamin har är kopplat till immunsystemet. Glutamin stärker kroppens försvar genom att föröka vita blodkroppar, dessutom hjälper glutamin immunceller att eliminera bakterier. Oralt intag av glutamin har använts vid Crohns sjukdom. HIV-patienter som förlorar muskelmassa intar även glutamin. Glutamintillskott är utmärkt för att komplettera proteinpulver vid kataboliska tillstånd som cancer och AIDS.

Glycin

Eftersom glycinets sidokedja är så liten, endast en väteatom, kan glycin få rum i proteiner på positioner där de flesta andra amino- syrorna är för stora. Av samma anledning är glycin evolutionärt stabilt och byts inte lätt ut mot andra aminosyror. De flesta pro- teiner innehåller endast små mängder glycin, med undantag av gelatin och kollagen där glycininnehållet är 25 – 30 % av det totala proteininnehållet.

Människokroppen behöver stora mängder glycin för att levern skall kunna utföra en effektiv avgiftning efter exponering för till exempel kemikalier. Glycin är inte en så kallad essentiell aminosyra utan kan bildas i kroppen, men när kroppen är i behov av att reparera sig själv så kan inte tillräckliga mängder syntetiseras.

Karnitin

Karnitin syntetiseras i levern av njurarna och hjärnan av lysin och metionin och kräver C-vitamin för att omsättas.

Denna aminosyra finns inte i vegetabilisk mat. C-vitamin, B6, niacin, lysin och metionin kontrollerar tillsammans takten med vilken karnitin syntetiseras. Låga intag av C-vitamin anses frambringa brist på karnitin, där symtomen liknar de som uppträder vid skörbjugg.

Karnitin har främst visat sig användbart för personer med hjärt-/och kärlsjukdomar och för idrottsmän. Den förbättrar fettomsättningen i hjärtat liksom i andra organ och vävnader. Den sänker kolesterol och triglycerider, förbättrar hjärtmuskelns kondition, förebygger oregelbundna hjärtslag och kärlkramp och ger ökad energi till hjärtat. Den har också använts vid viktminskningskurer för att öka förbränning av fett.

Karnitin fullgör det sista steget i omvandlingen av fett till energi. Därmed kan tillskott av karnitin förbättra utnyttjandet av fett som energikälla och uthålligheten vid fysisk aktivitet som därigenom kan förlängas.

Muskeltrötthet förebyggs, syreupptagningsförmågan ökar, normal energiomsättning behålls och stresstoleransen ökar. Karnitin utnyttjar fettsyror i cellen, den bryter inte ner fettvävnader. Karnitin transporterar fettsyror in i cellen och vidare genom mitokondriernas membran där de används som energikällor.

I avsaknad av karnitin byggs fettsyror upp runt cellerna där de endast med svårighet kan brytas ner. Detta leder så småningom till sjuklig fetma. Genom att tillföra karnitin kan fettsyrorna avlägsnas genom förbränning inuti cellerna. Män har större behov av karnitin än kvinnor. Brist kan leda till ofruktsamhet p.g.a. minskad rörlighet hos spermierna. Karnitin är även viktigt vid diabetes (genom att kontrollera låga blodsockernivåer), lever- och njursjukdomar. Karnitin räknas hos nyfödda barn som ett vitamin. Detta eftersom det biosyntetiska systemet utvecklas långsamt och helt eller delvis saknas hos den nyfödde. Förutsättningarna för syntetiseringen av karnitin föreligger därigenom inte. Förutom nyfödda barn har även vissa människor genetiska defekter i ämnesomsättningen av karnitin vilket kan leda till hjärnförtvining såsom Rays Syndrom, allt mindre muskelmassa, Duchenne- liknande muskelförtvining och extrem muskelsvaghet med ackumulerat fett i musklerna.

Prolin

Främjar frisk hud, leder, senor och hjärtmuskeln (kollagen). Prolin ger upphov till glutaminsyra som är en viktig aminosyra. Denna glutamin- syra ger sedan upphov till mycket viktiga föreningar som glutation och glutamin. Hjälper även att frigöra fettinlagringar från kärlväggarna.

Eftersom prolin är en icke-essentiell aminosyra är brist inte så van- ligt.

Man har ett större behov av prolin när man återhämtar sig från traumatiska skador särskilt hudskador såsom svåra brännskador.

Även de med otillräcklig brosk eller kollagenbildning kan dra nytta av prolin som extra tillskott. Prolin främjar även hjärt- och kärlhälsa, särskilt i kombination med lysin vitamin C.

Taurin

Denna neurotransmittor tillverkas i kroppen från cystein i levern och från metionin i övriga kroppen. B6-vitamin krävs för dess omvandling. Metionin byggs inte in i proteiner.
Kvinnor har större behov av taurin än män eftersom kvinnohormonet estradiol hindrar taurinsyntesen i levern. Taurinhalterna i blodet ökar allt eftersom zinkhalterna sjunker. Detta leder till låga halter taurin i hjärnan. Zink är därmed mycket viktigt för taurin.

Tyrosin

Tyrosin är en semi-essentiell aminosyra som är ett första- dium för syntesen av katekolaminneurotransmittorer, bland annat, dopamin, epinefrin och norepinefrin. Det omvandlas också till sköldkörtelhormoner i kombination med jod. Ökad tyrosin har en positivt påverkan på dopaminsyntesen i neuronala celler. Tyrosininducerad dopamin kan ge betydande kognitiva resultat i stressituationer med förbättrat arbetsminne, förbättrad kondition i pressade situationer, vakenhet och förhöjd sinnesstämning.

Tyrosin finns i proteinrika livsmedel såsom kött, fisk, mejeriprodukter, vete och havre.

Tyrosin kan också dämpa aptiten och stödjer även produktionen av hud och hårpigment. Den används för att lindra stress och kan vara till nytta vid trötthet, ångest, depression, allergier, huvudvärk samt narkotikaberoende. Tyrosin kan påverka flera olika hälsotillstånd, särskilt Parkinsons sjukdom och vissa affektiva tillstånd.

Icke-essentiella aminosyror

Ickeessentiella aminosyror kan tillverkas i kroppen, så vi behöver inte få i oss dem via kosten. 

Alanin 

Individer med en låg proteindiet eller ätstörningar, liksom de som lider av leversjukdom eller diabetes kan behöva ta tillskott av denna aminosyra.

Beta-alanin är känd för att producera ett visst ”pirr”. Amino- syran ökar även immuniteten och ger energi till hjärnan och det centrala nervsystemet. Beta-alanin ökar halten av karnosin i musklerna.

Asparagin

Asparagin är en av de viktigaste och mest förekommande elementen som hjälper till med kvävetransport. Dessutom är asparagin nödvändig för den cellernas proteinproduktion. Det kan produceras i levern bidrar till att öka motståndskraft mot utmattning.

Denna aminosyra är en viktig del av proteiner involverade i signalering, neuronal utveckling och överföring mellan nervändarna. Det är också nödvändigt för transformation av aminosyror från en form till en annan. Dessutom har asparagin en nyckelroll i biosyntesen av glykoproteiner, liksom i syntesen av många andra proteiner.

Asparagin behövs för uthållighet, hjärnan och nervsystemet samt hjälper levern att avgifta ammoniak och andra gifter från blodet.

Brist på asparagin kan orsaka trötthet och depression. Asparagin- brist minskar cellernas energi och kan troligen vara en faktor vid kronisk trötthet.

Aspartat

Asparaginsyra är en icke-essentiell aminosyra vilket innebär att kroppen syntetiserar denna så till att möta kroppens behov. L-aspartat (protolyserad form) bildas vid transamineraing av oxalacetat i citronsyracykel.

Asparaginsyra kan användas för att bilda proteiner, oligopeptider, puriner, pyrimidin, nukleinsyror och L-arginin.

Det finns hypoteser om att asparaginsyra har prestationsstimulerande effekter. Aminosyran tros ha effekter i både intensiv och långvarig ansträngning var vid L-aspartat lagrar glykogen i muskler och/eller stimulerar snabbare syntes av glykogen under träning. Ytterligare en teori är att L-aspartat kan fungera som tillfälligt substrat för energiproduktion i citronsyracykeln samt stimulera omsättning av puriner och nukleotider.

Glutamin 

Glutamin verkar vara den mest aktiva aminosyran i många metaboliska processer. Till exempel kan glutamin omvandlas till glukos om kroppen behöver mer glukos som energikälla. Dess- utom deltar det i att upprätthålla en normal blodsockernivå och rätt pH-värde. Vi utnyttjar denna aminosyra i höga halter på snabbt delande celler, såsom leukocyter, i syfte att förse dem med energi för nukleotidbiosyntes. Med andra ord är glutamin avgörande för ett korrekt immunförsvar.

Aminosyror reduceras när kroppen är under stress, vilket i sin tur begränsar muskeltillväxt. På grund av detta verkar det vettigt för vissa individer att ta glutamin.

Större delen av glutaminet lagras i musklerna och i lungorna, där det mesta även produceras. Glutamin är viktigt för att avlägsna över- skott av ammoniak, som är en vanlig restprodukt.

Glutamin omvandlas till glutaminsyra i hjärnan, vilket är nödvändigt för cerebrala funktioner då den ökar mängden GABA som behövs för hjärnans funktioner och mental aktivitet. Denna aminosyra är också viktig för matsmältningen bland annat genom att det bidrar till att läka slemhinnorna i mag- tarmkanalen. Den vätska som produceras av prostatakörteln innehåller mängder av glutamin, och kan därför spela en stor roll i den normala funktionen av prostatan.

Höga doser av glutamin kan orsaka huvudvärk och neurologiska problem.

Ornitin

Ornitin utgör ett mellantillstånd i ureacykeln. Som sådan har den en förmåga att omvandla citrullin till arginin. Urincykeln, som äger rum i levern där ornitin finns i riklig mängd, bildar via ammoniak urinämne, en för den levande cellen giftig utrensningsprodukt.

Fysiologiskt sett stimulerar L-ornitin det centrala nervsystemet till att avsöndra ett tillväxthormon. Detta tillväxthormon stimulerar produktionen av kroppsprotein som behövs i muskelmassan. Tillväxthormon spelar dessutom en viss roll vid fettförbränningen.

Vid djurförsök har man kunnat påvisa att denna aminosyra har stärkt immunförsvaret vid angrepp från bakterier, virus och cancerceller. L-ornitin befrämjar också kroppens förmåga att läka sår och deltar i regenereringen av levern. På basis av experiment med djur där flera olika typer av cancer på- träffats har det framkommit att många tillgängliga näringsämnen kan stimulera immunsystemet och passivisera fria radikaler. Bland dessa näringsämnen märks framför allt vitaminerna A, C, E och B1, mineralerna selen och zink samt aminosyrorna ornitin och arginin. Det anses att L-ornitin (tillsammans med L-arginin) hindrar tillväxten av tumörer hos möss som inympats med det cancerframkallande MSV-viruset.

L-ornitin stimulerar insulinproduktionen vilken har betydelse för proteinsyntesen. Man vet att insulin transporterar socker genom membran i leverceller och i liknande vävnader och därigenom befordrar upptaget i vävnaderna. Det har föreslagits att insulinet reglerar den s.k. redoxpotentialen (elektriska spänningsfallet) över cellmembranen och även andra elektrobiokemiska områden.

L-ornitin deltar tillsammans med L-arginin i regleringen av lysinnivån i hjärnan. Detta är viktigt vid sänkning av kaloriintaget (se arginin).

Serin

Den huvudsakliga användningen av serin är att bistå i funktionen av det centrala nervsystemet. Den finns i de myelinskidor som täcker nerverna i hjärnan. Utan tillräckligt med serin blir dessa tunna eller försvinner helt, vilket leder till en oförmåga för nerverna att sända meddelanden till andra delar av kroppen.

Serin hjälper också till i produktionen av antikroppar och immunoglobulin, som båda är viktiga för immunförsvaret. Dessutom krävs serin för att skapa tryptofan, som i sin tur används för att göra serotonin. Serotonin används av hjärnan för att reglera humör, depression och ångest som är kopplade till en brist på antingen serotonin eller tryptofan i kroppen.

Serin stimulerar syntesen av glukos (blodsocker) i levern. Av denna anledning kommer proteinrika livsmedel innehållande serin att hjälpa stabilisera kroppen mot svängningar i blodsockernivån efter en måltid. Serin är en föregångare till cystein, tillsammans med metionin. Det är också föregångaren till glycin. Serin fungerar tillsammans med alanin och glycin för att hjälpa till att stabilisera blodsockret.

Det finns gott om serin i kött, jordnötter och mejeriprodukter. Den hjälper metabolismen av fett, vävnadstillväxt och immunsystemet.

Omvandling av aminosyror

Alla aminosyror kan omvandlas till karboxylsyror genom att ta bort dess aminogrupp. Detta kan ske genom två olika metoder, transaminering och deaminering. 

Transaminering innebär att aminogruppen förs över från aminosyran till en karboxylsyra.

Om det istället finns ett överskott av aminosyror så kan de deamineras, vilket innebär att aminosyran oxideras till en karboxylsyra och ammoniak.

Karboxylsyrorna som kommer från de- och transamineringen kan sedan antingen skapas om till aminosyror igen eller brytas ner. Flera kan ingå i citronsyracykeln medan andra får andra nedbrytningsvägar. 

 

Källor:

Studiematerial från Nordiskt Näringscenter

Näringsmedicinskt uppslagsverk