fbpx

Inlägget med min plan för krisberedskap innehåller köplänkar.

Läget är oroande just nu och för att lätta min egen oro har jag förberett mig genom att gå igenom och uppdatera vår egen krisberedskap. Jag har gått efter principen ”kan vara bra att ha och skit att vara utan”.

Skapa din egen plan för krisberedskap

Jag har fokuserat på att införskaffa livsmedel och grejer som vi kan ha användning för även om det inte uppstår en krissituation. Mat man ändå kommer att äta och saker man kan ha nytta av om man åker iväg för att vandra eller gå ut på picknick eller ha med sig på sommarstället.

Så köp inte en massa saker du inte har något användning för om krisen inte kommer (för med största sannolikhet kommer den inte!).

Medicin

Det är bra att ha en första hjälpen låda hemma. Jag har utrustat vår med följande:

Den här kan anpassas och utökas enligt de behov som finns i varje familj.

Jod

Jag ska förklara varför jod bör finnas i varje plan för krisberedskap och första hjälpen låda. Vid en situation där vi riskerar utsättas för radioaktivitet behövs jod. Jag har Lugols lösning hemma, men det finns också att köpa jodpiller på apoteket.

OBS! Du behöver inte bunkra en massa jod. Man behöver bara 4 piller per person av den sort man köper på apoteket. Låt joden räcka åt alla!

Radioaktiv jod kan påverka sköldkörteln

När radioaktiva ämnen sönderfaller uppstår joniserande strålning som kan påverka kroppens celler så att de skadas eller dör. Vid en olycka med utsläpp av radioaktiv jod kan ämnet spridas till naturen och därigenom hamna i våra livsmedel, framför allt i mjölk.

Radioaktiv jod (jod-131) samlas i sköldkörteln och ökar risken för sköldkörtelcancer (mer för barn än för vuxna). Det försvinner ur kroppen genom en kombination av att ämnet sönderfaller och utsöndras naturligt. Det tar cirka åtta dagar för hälften av jod-131 att försvinna ur kroppen.

Jodtabletter skyddar sköldkörteln

Jodtabletter innehåller icke radioaktiv jod och skyddar sköldkörteln under en begränsad tid genom att blockera dess upptag av radioaktiv jod. Tabletterna måste tas vid rätt tidpunkt i förhållande till ett utsläpp och länsstyrelsen ger besked om när de ska tas. Personer över 40 år behöver inte ta jodtabletter, eftersom strålning inte ökar risken för sköldkörtelcancer i denna åldersgrupp. Vid en olycka med utsläpp av radioaktiv jod ger Strålsäkerhetsmyndigheten råd till länsstyrelsen om intag av jodtabletter, utrymning och inomhusvistelse.

Dosering vid närliggande katastrofområde:

Apotekens jodtabletter innehåller 65 mg kaliumjodid och den rekommenderade dosen för personer 12-40 år är 2 tabletter (130 mg) vid ett tillfälle för att mätta sköldkörteln på jod så den inte tar upp radioaktiv jod. Dosen ska upprepas efter 2 dagar vid fortsatt utsläpp. Efter 2 doser slutar man alltså, enligt strålskyddsmyndighetens information.

Av Lugols lösning innehåller varje droppe (0.5 ml) 6,25 mg jod. Därför tas 16 droppar eller 8 ml Lugols lösning. Ta nästa dos efter 2 dagar. Så totalt blir det 16 x 2 droppar Lugols lösning.

Jodtabletter hindrar sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod, men skyddar inte mot andra radioaktiva ämnen. Tabletterna ersätter därför inte andra skyddsåtgärder som inomhusvistelse och utrymning. Därför finns en rekommendation att stanna inomhus i 8-9 dagar från olyckan. Minimera tiden utomhus, öka avståndet och håll dig inne bakom tjocka väggar. Därför kan det vara bra att du har vatten och mat förberett för 8-9 dagars inomhusvistelse.

OBS! Doseringen varierar beroende på HUR NÄRA kärnkatastrofen ligger! Lyssna därför på myndigheternas instruktioner! Läs mer om stråldoser här.

Hygien

Mat

Varje plan för krisberedskap behöver innehålla mat som har lång hållbarhet och även sånt som inte kräver tillredning.

  • Benbuljong: Real Broth
  • Havregryn för att koka gröt
  • Aktiverade nötter (instruktioner)
  • Torkat grönpulver och bärpulver: Nordic Berries
  • Skafferi: ris, mjöl, flingor, torkade linser, ärter och bönor
  • Konserver och tetrapac, t.ex. kokosmjölk, soppor osv
  • Bönor och frön att grodda (instruktioner)
  • Nötsmör och ghee (instruktioner)
  • Fröknäcke (recept)
  • Beef jerky
  • Torkade grönsaker, bär och frukter
  • Juicepaket som håller i rumstemperatur
  • ”Färdigmat”
  • Havssalt!

Jag ser till att ladda upp med sådant vi äter annars också, som har lång hållbarhet och inte behöver kyl eller frys.

Torka mat

Du kan torka nästan all mat, men mat som innehåller fett håller inte lika länge. Därför lämpar sig torkade grönsaker, bär och svamp bäst att torka. Även frukt kan du torka.

Använd torkugn eller varmluftsugn och torka på 50-70 grader med luckan lätt på glänt i några timmar.

Kött kan du också torka, men det blir ofta segt, även om du blötlägger. Gör beef jerky som håller i minst en månad och kan ätas som den är.

Matlagning

När du skapar din plan för krisberedskap behöver du också funderas på matlagning om man blir utan ström en längre tid. Hur ska man värma vatten och mat på alternativa sätt?

Bor du på landet kanske du kan göra upp eld ute och tillreda maten på en Muurikka, ett galler eller liknande. Men bor du i lägenhet kan du behöva ett spritkök, gasplatta eller grill om du har balkong.

Vatten

När det kommer till hygien är det framför allt rent dricksvatten som är A och O. Räkna med 3-4 liter vatten per person för att dricka och till matlagning.

Skulle det bli aktuellt att behöva bunkra vatten för en längre tid kan man även fylla badkaret. (Tvätta det noggrant först!) Det vattnet räknar jag att kunna filtrera i min Dafikanna, eftersom det vattnet inte kan förväntas hållas jätterent i hur många dagar som helst.

Ljus och värme

I varje plan för krisberedskap behöver man också fundera på vad man gör om man blir utan el och värme.

Kommunikation

Denna kan man använda på många olika sätt även när det inte krisar, till exempel som bluetooth-högtalare. Det som jag gillar med denna är att den kan laddas både med el, solceller och vev och den kan ladda mobiltelefon och lyssna på radio.

Om höjd beredskap gäller får du veta det i radio och TV. Sveriges Radios kanal P4 är beredskapskanalen. Kolla upp frekvensen där du bor. Frekvens för Stockholm P4 kring 103,3 MHz.

Skyddsrum

Ta reda på var ditt närmaste skyddsrum finns där du bor och där du befinner dig dagtid. Vid flyglarm ska du omedelbart bege dig till ett skyddsrum eller ett annat skyddande utrymme som källare, tunnel eller tunnelbanestation.

Bra att ta med till skyddsrummet:

  • Vatten i flaska eller dunk
  • Mat som tål rumstemperatur
  • Hygienartiklar
  • Toalettpapper
  • Mediciner
  • Första hjälpen-utrustning
  • Varma kläder
  • Värdehandlingar (id-kort/körkort, kontanter, kontokort)
  • Nycklar
  • Mobiltelefon + laddare eller powerbank
  • Ficklampa

Här kan du hitta ditt närmaste skyddsrum!

Övrigt

Detta ingår också i min plan för krisberedskap, och är sådant som kan vara bra att ha om man måste lämna sitt hem.

  • Pengar i sedlar med litet värde och mynt
  • Skriv ut försäkringsbrev, bankinformation och registreringsbevis och spara på papper.
  • Tanka bilen
  • Presenning
  • Rep
  • Vävtejp
  • Kniv

Här kan du läsa broschyren: Om krisen eller kriget kommer.

Vad skulle du sätta till på min lista?

Ge mig fler tips i kommentarsfältet!

plan för krisberedskap

Viktiga telefonnummer och webbsidor för Sverige

112 När något allvarligt har hänt och ambulans, brandkår eller polis behövs genast.

113 13 Om du behöver lämna eller få information om en allvarlig händelse, till exempel en stor olycka eller ett terrorattentat.

114 14 Till polisen om det inte är lika bråttom.

1177 Sjukvårdsrådgivning.

Dinsäkerhet.se Fördjupad information.

Krisinformation.se Här får du information från Sveriges myndigheter om kriser eller om det blivit någon akut kris.

För Finland

Brandsäkerhet och beredskap i hemmet

Anvisningar vid strålningsläge