fbpx

Inlägget om järnberikad gröt för barn innehåller köplänkar.

Ofta rekommenderas järnberikad gröt och välling till våra minsta, men tyvärr är dessa färdiga grötlösningar också fullproppade med socker, rapsolja och andra tillsatser jag inte vill ge min dotter. Så jag gör en egen järnberikad gröt baserad på havre och quinoa och järnberikar den med MINI+ och aprikoser och lite andra superfoods. Eftersom recept har efterfrågats så kommer även det i detta inlägg.

Är järnberikad gröt för barn den bästa maten?

Att barn ska äta gröt verkar vara en självklarhet utan undantag, och något som alla ger sina barn och även BVC rekommenderar. Och inte vilket gröt som helst, utan en särskild järnberikad sådan.

Vi fick hemskickat en sådan gröt som ett reklamutskick, men efter att ha läst innehållsförteckningen med alla sina tillsatser, konstaterade jag snabbt att detta inte var något jag ville ge åt mitt barn. Visst kan den färdigköpta pulvergröten verka enkel och snabb, men det är faktiskt varken komplicerat eller tar särkilt lång tid att göra egen heller.

Jag anser inte heller att gröt är den bästa maten för ett litet barn. Det finns betydligt mer näringstät mat att ge. Dottern är nu 7,5 månader och har helammats hela tiden. Hon fick sina första tänder vid 5 månaders ålder och har sen ungefär 6 månaders ålder fått smaka grönsaker, rotfrukter, bär, benbuljong, kött och fisk – långt innan vi erbjöd gröt.

Så för att variera maten kan gröt fungera som ett inslag. Och då gör jag den själv – av bra råvaror och utan onödiga tillsatser.

Järnnivåer hos barn

Järn bidrar till en normal kognitiv utveckling hos barn. Forskning visar att det finns en negativ koppling mellan tidig järnbrist och nedsatta neuropsykologiska funktioner såsom beteendestörningar och inlärningssvårigheter i skolåldern och senare i livet.

Ett barn som fått sen avnavling och helammats har i regel bättre järnstatus än ett barn med låg födelsevikt som avnavlats tidigt och fått modersmjölksersättning. Dock räknar man med att depåerna ofta börjar vara låga vid 6 månaders ålder.

Kött och C-vitamin hjälper järnet att tas upp i kroppen medan fytinsyra och kalcium motverkar upptaget.

Hemjärn är en form av järn som är bundet till hemoglobin och myoglobin. Det här gör att kroppen kan absorbera upp till 37% av hemjärn till skillnad från icke hemjärn som har en absorbering på bara 5%.

Många järnberikade produkter innehåller icke-hemjärn, mjölk eller spannmål. Hemjärn upptas mycket lättare av kroppen än icke-hemjärn. Järnupptaget hämmas dessutom av kalcium som finns i mejeriprodukter och fytinsyra som finns i spannmål.

Som du vet är det många, de allra flesta, som inte längre äter den näringsrika inälvsmaten, utan bara äter muskler, alltså vanligt kött, som inte innehåller lika mycket näring. Inälvsmat såsom lever är rik på järn.

Hur gör man järnberikad gröt för barn?

Smulat paltbröd, krossade pumpafrön och aprikospuré är kanske de vanligaste sätten att själv järnberika barnmat.

Paltbröd är förvisso naturligt rik på järn med hela 26 mg järn per 100g, men jag undviker det på grund av att det också innehåller gluten.

Jag tycker då bättre om torkade pumpafrön som innehåller 15 mg järn per 100 g, och torkade aprikoser 6 mg per 100 g.

Men allra bäst gillar jag MINI+ som innehåller hela 46 mg järn per 100 g. Läs mer om MINI+ lite längre ner.

Varför inte gluten?

Jo för att stora mängder gluten tycks öka risken för tidig celiaki. När forskare har undersökt hur större doser gluten påverkat risken för celiaki, och för varje extra gram gluten som barnen konsumerade ökade även deras risk att utveckla celiaki. I flera nordiska studier har man de senaste åren upptäckt att infektioner med vissa magvirus, bland annat så kallade rotavirus och enterovirus, är kopplade till celiaki. TEDDY-studien visar att barn som har fått många enterovirusinfektioner och dessutom har ätit mycket vetemjölsmat, löper en åtta gånger högre risk att få celiaki.

Lås oss nu se närmare på de viktigaste ingredienserna i mitt grötrecept.

Havre

Havre är väl kanske den vanligaste basen för gröt. För en del: en trogen vän, och för andra: kanske lite tråkig.

När man pressar havrekärnorna bildas havregryn och havreflingor. Hela havrekärnan finns kvar efter processen, man har bara plattat till den, och är därför fullkorn. Havre innehåller fermenterbara fiber, även kallat prebiotika – dessa används som näring av bakterierna i tarmfloran. En annan typ av fibrer som finns i havre är betaglukaner. Tillsammans med vatten bildar de ett slags gel i tarmen. Fibergelen bidrar dessutom till att blodsockerkurvan efter en måltid blir jämnare.

Havre är glutenfritt, men ofta kan spannmål som innehåller gluten till viss del blandas in i havren på vägen från odling och hantering till färdig produkt. Ren havre utan inblandning av andra sädesslag innehåller alltså inte gluten.

Personligen tycker jag havregrynsgröt är gott och innehåller en del näring. Men eftersom det är praktiskt taget omöjligt att få tag i havreflingor som hanterats på rätt sätt (om man inte gör flingor själv) så blir mineralupptaget väldigt lågt i havregrynsgröt. (Läs mer om hur man aktiverar havre här.) Därför blandar jag den med quinoa som är rik på mineraler.

Fullkornshavregryn är ångpreparerade och innehåller ca 5,5 mg järn per 100 g.

Quinoa

Jag väljer använder ofta quinoa i matlagning, då quinoa kvalificerar sig som en superfood tack vare sitt höga innehåll av protein, fibrer och goda fettsyraprofil. Dessutom innehåller quinoa ca 4,57 mg järn per 100 mg quinoa.

Quinoa är fri från gluten och innehåller stora mängder mineraler såsom magnesium, vilket därför kompletterar havren bra. Dessutom innehåller quinoa alla essentiella aminosyror, bra proteinkälla med andra ord.

Quinoa är i övrigt ett utmärkt alternativ till ris och pasta och ger ett stabilare blodsocker. Blötlägg quinoa i en liter vatten och en matsked äppelcidervinäger över natten för att få bort fytinsyran. Koka 1 dl quinoa en kvart i 2 dl vatten med lite havssalt.

Tips! Om du vill göra en 2.0 variation av gröten kan du blötlägga quinoa enligt ovan och sen låta dem torka i värmsluftsugn på 100 grader och använda dessa i gröten istället. Det minimerar fytinsyran ännu mer!

MINI+

MINI+ är ett hemjärnspulver som består enbart av högkvalitativa ingredienser och är fritt från tillsatser och innehåller hela 46 mg järn per 100 g pulver. MINI+ innehåller ekologiskt glutenfritt havremjöl, hemoglobinpulver från nöt och norrländskt blåbärspulver.

Det blir enkelt att på ett bra sätt järnberika barnets mat och pulvret kan tillsättas i nästan vilken mat som helst, såsom gröt, smoothies, plättar, pannkakor, mos, biffar och så vidare.

1 skopa innehåller 1 mg järn och barn från 6 månader rekommenderas 4 mg järn (ibland mer), alltså 4 skopor MINI+. En påse innehåller 250 gram MINI+, vilket ger ca 115 skopor och räcker för ungefär en månads förbrukning.

Aprikos

Aprikoser är söta och innehåller 6 mg järn per 100 g. Frys in i en istärningsform så håller den flera månader och när den tinar i gröten är det samtidigt ett snabbt sätt att kyla ner gröten.

Pumpafrön

Pumpafrön är både järnrika och väldigt goda att mixa och strö över eller blanda i gröten. De innehåller 15 mg järn per 100 g.

Kokos

Mjölkprodukter innehåller väldigt lite järn och dessutom hämmar kalcium i mjölken järnupptaget. Därför väljer jag kokosmjölk som bas till gröten istället för komjölk och blandar ut den med vatten – helt enkelt för att jag tycker kokossmaken blir för kraftig med enbart kokosmjölk.

Gröten blir också väldigt god med lite kokosflingor i.

Kokosflingor innehåller 3,3 mg järn per 100 g och kokosmjölk 1,6 mg per 100 g.

Järnberikad gröt för små barn

Nu äntligen kommer vi till receptet. Jag vill ju näringsmaxa all mat, så jag gör en riktig supergröt.

  1. Koka upp grötmixen med vatten och kokosmjölk och låt puttra i ett par minuter. Tillsätt mer vatten vid behov.
  2. Tillsätt MINI+ och Nordic Berries.
  3. Rör ner en tärning aprikospuré.

Variera smaken

Testa att byta ut Nordic Berries mot nyponpulver.

Tillsätt ett halvt ugnsbakat päron med valnötssmör och lite kardemumma.

Mosa ner en halv banan, en nypa vaniljpulver och en tesked slät jordnötssmör.

Tillsätt en tesked nötsmör såsom cashewsmör eller mandelsmör.

Byt ut aprikospurén mot hemlagad äppelpuré eller äppel- och rabarberpuré, eller låt ett halvt rivet äpple koka med och krydda med ceylonkanel.

Tillsätt kokosflingor och några hallon eller hallonpulver.

Mosa lite ugnsbakad sötpotatis och blanda i gröten och strö på lite mixade pumpafrön.

Byt ut ghee mot olivolja eller kokosolja.

Tips! Gör eget ghee såhär!

Aprikospuré

Det enklaste sättet att göra egen aprikospuré är av torkade, kärnfria aprikoser. Välj ekologiska aprikoser som inte innehåller sulfiter. Läs på påsen!

  1. Fyll en skål med torkade, kärnfria aprikoser och täck dem med filtrerat vatten.
  2. Ställ i kylskåp i några timmar eller över natten.
  3. Häll sen av vattnet i en annan skål.
  4. Mixa aprikoserna med lite aprikosvatten till önskad konsistens. Börja med lite vatten och tillsätt mer om det blir för tjockt.
  5. Häll aprikospurén i istärningsformar och frys in.

Järnberikad gröt och välling

Spara tid genom att förbereda grötpulver och aprikospuré så blir vällingen klar fortare än kvickt. Det här pulvret ger en slät gröt eller välling för de allra minsta barnen.

Dock rekommenderar jag inte välling som en daglig måltid. Dessutom behöver barn lära sig smaka på olika konsistenser och smaker.

  • 1 del havregryn
  • 1 del quinoaflingor

Mixa havregryn och quinoa och förvara pulvret svalt i en mörk glasburk. Gör sen välling såhär:

  • 0,5 – 0,75 dl grötpulver
  • 4 skopor MINI+
  • 0,5 dl kokosmjölk
  • 0,5 (- 1,5 dl) vatten (anpassa mängden för rätt konsistens)
  1. Blanda grötpulvret och MINI+.
  2. Koka ett par minuter med vatten och kokosmjölk. Späd med extra vatten för rätt konsistens.