fbpx

Morotslivs näringsguide bjuder dig på en snabb överblick över de näringsämnen som finns i vår föda och hur de hjälper oss att hållas friska. Genom att se till att vi har en bra balans av både mikronäringsämnen och makronäringsämnen hjälper vi kroppen hållas frisk, eller tillfriskna från diverse sjukdomar och åkommor.

Mikronäringen mycket viktig i vår kost. Till mikronäringen räknar vi vitaminer, mineral, spårämnen, enzymer, klorofyll, fytokemikalier, fibrer, antioxidanter och många andra nyttiga substanser som vi håller på att upptäcka.

Moderna sjukdomar beror ofta på näringsbrister eller näringsobalanser. De senaste 40 årens forskning från Amerika påvisar klart att de vanligaste kroniska sjukdomarna, det vill säga hjärt-kärlsjukdomar, cancer, hypertoni, slaganfall, diabetes och övervikt, är näringsrelaterade. En sund, balanserad och hälsosam kosthållning gör att vitamin- mineralterapin och kosttillskottsbehandlingen lyckas mycket bättre.

Bra näring kan påverka hälsan på olika sätt

  • öka vårt fysiska och psykiska välbefinnande
  • ge oss energi
  • förse kroppen med viktiga byggstenar
  • förebygga sjukdomar
  • skydda oss mot farliga miljögifter
  • påskynda kroppens läkning och återhämtning från sjukdomstillstånd
  • reglera grundläggande cellulära, hormonella och biokemiska processer
  • optimera vår genetiska potential.

Innan du börjar med kosttillskott

Näringsmedicin bygger på att kvarhålla eller återställa ett friskt hälsotillstånd genom rekommendation av ett skräddarsytt kost- och kosttillskottsprogram för den enskilda personen. Som komplement används hälsobefrämjande kosttillskott oftast i högre och mer verksamma doser än rekommenderat dagligt intag. Näringsmedicin, näringsterapi och klinisk nutrition är begrepp som tyder på samma sak. Man arbetar mycket mera aktivt med stora doser av kosttillskott än t.ex. många läkare, dietister och näringsfysiologer, som mestadels är mycket restriktiva i användning av kosttillskott.

Rätt mat, men för vem?

Det som är rätt för mig, behöver inte vara rätt för dig! Lyssna på din kropp och lär dig vad den inte gillar, vad den tolererar och vad som får den att fröjdas och jubla. Det är inte nödvändigtvis samma grejer som de som funkar för mig eller någon annan. Alla är vi unika och har unika behov av olika näringsämnen. Också den typ av kost som vi äter, aktivitet, stress, miljö, gener och levnadsvanor påverkar behovet av de olika näringsnivåerna.

För att fastställa nuvarande näringsstatus finns olika sätt. Hårmineralanalys och olika typer av blodanalyser är vanliga analysmetoder och kan till exempel utföras av en diplomerad näringsterapeut.

Om du misstänker att du eller någon du känner lider av näringsbrister rekommenderas i första hand kontakt till en diplomerad näringsterapeut eller funktionsmedicinare som kan hjälpa dig vidare, eftersom man först behöver göra en fullständig anamnes (hälsoanalys) och genomföra lämpliga tester för att fastställa näringsstatus. Denna anamnes ligger som grund för en eventuell behandling med kosttillskott. Speciellt om det gäller terapeutiska doser av ett näringsämne så behöver de även följas upp och de kan också behöva kombineras eller kompletteras av antagonistiska och/eller synergistiska näringsämnen.

Beställ hälsotester här

Innan du köper en massa kosttillskott rekommenderar jag att du först testar dig för eventuella brister för att slippa lägga pengar på tillskott du inte behöver. Dessutom minskar risken att du förvärrar eventuella obalanser genom att ta fel tillskott.

Hos Werlabs kan du ta flera olika hälsotester för att få en bild av din näringsstatus, hormonbalans och hälsa. Provsvaren får du direkt till din smartphone.

Omega-3 från algerna

Annonssamarbete med Helhetshälsa med adlinks till Helhetshälsa och Bodystore. Omega-3 Omega-3 har du säkert hört är antiinflammatoriskt. Den behöver ligga i balans med omega-6, som istället ökar inflammationen, men ofta ligger omega-3 för lågt i förhållande till...

läs mer

Selen, Se

Selen (Se) är viktigt för hjärta, brässen, lever och lunga. Historik 1818 upptäcks selen av den svenska kemisten Berzelius. 1941 konstateras för första gången att selen är ett viktigt spårämne för levande vävnad. 1949 påvisas selen kunna förebygga levertumörer hos...

läs mer

Coenzym Q10, ubikinon, vitamin Q

Coenzym Q10 (CoQ10) kallas också ubikinon och q-vitamin, och är viktigt för hjärta, lever och immunförsvar. Historik 1957 extraherar F. L. Crane och hans forskningsgrupp ett nytt ämne från mitokondrier i hjärtat på djur. Kemi Coenzym Q10 är ett aktivt coenzym som...

läs mer

Svavel, S (MSM)

Svavel (S) är ett ickemetalliskt grundämne med atomnummer 16. Organiskt svavel är en viktig beståndsdel i proteinet kollagen och keratin som bygger upp bland annat brosk, senor, hjärna, bindväv, muskler, skelett, hud, hår och naglar. Organiskt svavel är mera känt som...

läs mer

Kisel, Si

Kisel (Si) är viktigt för blodådror, bindväv, hud, hår och naglar. Historik 1972 presenterar Carlisle bevis att kisel är essentiell för djur. Kemi En studie från Finland visade att genomsnittskosten på 2 000 kcal innehåller 29 mg kisel. Kisel förkommer mest i...

läs mer

Jod, I

Jod (I) Historik För 3 000 år sedan i Kina, botade man struma genom att ge alger. 1811 Bernard Courtois upptäckte jod under framställningen av krut. 1850 visade Chatin behov av jod för människor. 1885 upptäcker Baumann organiskt jod i sköldkörteln. 1919 isolerade...

läs mer

Järn, Fe

Järn (Fe) Historik 1681 är Sydenham den förste som använde järn som medicin. 1746 upptäcker Menghini att järnrik föda ökar järnnivån i blodet. 1832 upptäcker Fodisch att man har låg järnhalt i blodet vid anemi. 1936 upptäcker Reiman m.fl. att "oorganiskt järn är...

läs mer

Koppar, Cu

Koppar (Cu) är viktigt för lever, nervsystem, hjärta, binjurar, hjärna, skelett. Levern lagrar koppar och styr dess utsöndring. Historik 1878 identifierar Frederick koppar i hemocyanin. 1921 identifierar Bodansky koppar i människans hjärna. 1931 lägger Josephs fram...

läs mer

Zink, Zn

Zink (Zn) är viktigt för lever, njurar, ögon, öron, benstomme, reproduktionsorgan, prostata, sköldkörtel och immunsystem. Historik 1926 upptäcker Somner och Lipman att allt högre liv kräver zink. 1961 beskriver Prasad m.fl. zinkbrist hos människor. 1964 upptäcker...

läs mer

Natrium, Na (natriumklorid/salt)

Natrium (Na) och natriumklorid (NaCl eller salt) är viktigt för njurar, binjurar och nerver. Historik 1871 beskriver Salkowski för första gången absorptionen och utsöndringen i kroppen av natrium. 1895 upptäcker Biederman att skelettmuskler kontraherar rytmiskt i en...

läs mer

Kalium, K

Kalium (K) är viktigt för njurar, hjärta, nerver och sköldkörtel. Historik 1807 beskriver Davy kalium som grundämne. 1871 beskriver Salkowski för första gången absorption och utsöndring av kalium. 1894 beskriver Von Bange relationen mellan natrium och kalium i födan....

läs mer

Magnesium, Mg

Magnesium (Mg), är viktigt för bisköldkörtlar, hypofys, hjärta, njurar, nerver och stela muskler. Historik Forntida Grekland: Man upptäckte glaubersalt (Natriumsulfat) vid orten Magnesia, Grekland, och använde det i hundratals år mot förstoppning. 1808 isolerar Davy...

läs mer

Fosfor, P

Fosfor (P) är viktigt för skelettet och cellernas struktur. Historik 1669 destillerar Brand fosfor från urin. 1817 påvisar Vauquelin fosfor i djurlipider. 1906 bevisar Harden och Young att glukosfosforbindningen är mycket aktiv. 1931 isolerar Lohman ATP...

läs mer

Kalcium, Ca (kalk)

Kalcium (kalk) är viktigt för nerver, skelett (ben), tänder, hår, njurar, muskler, hjärta och tjocktarm. Historik 1808 isolerar Davy kalcium och några andra mineral genom elektriska experiment. 1905 finner Delezenne att kalcium är viktigt vid blodkoagulering och...

läs mer

Vitamin K, fylloquinon, menadion

Vitamin K, fylloquinon, menadion, är viktigt för blod, lever, tarm, livmoder och benstomme. Historik 1929 upptäcks K-vitamin av en dansk forskare vid namn Henrik Dam. Vitaminet isolerades ur ärtväxten alfalfa och fick så småningom namnet K-vitamin p.g.a. dess...

läs mer